Var in en sväng på en liten butik igår, behöver inte skriva vilken, då jag i övrigt gillar den. Men jag gillade inte vad en av expediterna sa. Det handlar mer om HUR hon sa det, och orden hon betonade. Det lät bara fel, i mina öron.
Först och främst, möter jag henne då jag hunnit in 5 meter, vi hejar som brukligt är. Sedan hinner jag knappt fram till första hyllan då hon kommer tillbaka och frågar: Hur går det?
Jag stör mig direkt, vad då, hur går det? Nå jag säger ju inte så tillbaka, utan har nog ett snett leende på läpparna då jag svarar: Jo, nog går det bra… jag tittar bara.
Hon är runt lite överallt, jag går i sakta mak, och gör som jag brukar. Kollar in små saker, tittar på priser, brukar spana ordentligt då det är mycket att se. Så tar jag upp en sak och står och väljer på färger, då kommer hon igen. Och nu säger hon: Går det bra, eller tittar du bara fortfarande?
Jamen jaaa, hade det inte gått bra, hade jag frågat efter hjälp. Här var det på vippen att jag hade lagt tillbaka det jag tänkte köpa. Men jag besinnar mig, och svarar: JAA, det går fortfarande bra.
Man kan ju undra ifall hon vill bli av med kunderna så fort som möjligt. Och visst kan man väl säga saker på ett annat sätt. Vill du ha hjälp med något? Nej jag tittar bara. Ok vi finns hör om du vill fråga nåt. Thats it, behövs inte mer. Jag tror ju nämligen, att detta är hennes sätt att prata på, och hon tänker inte på vad hon säger. För mig lät det helt off. Men men…
Så dök Ina upp och vi spenderade tid vid ett fikabord, pratade om planer inför jul. Livet i allmänhet och andra saker man råkar ut för. En trevlig fredags lunch. Jag gick in på Ohlssons tyger efteråt. Där köpte jag ett kuddfodral samt lite mjukt tyg till fåtöljen däruppe.
Samt en lampskärm, minsann. Dom hade ett gäng med billiga skärmar därinne.
Kostade på och kokade knäck igår kväll. Ingen jul, utan knäck. Första kulprovet och jag testade konsistensen via munnen, och BAAM, där dök min farmor upp. Juletider så togs hennes gamla Aladdin ask fram, fylld med knäck… sweet memories, sweet i dubbel bemärkelse 
Här hemma är allt som vanligt. Eller ja, vad är vanligt, med fultomtar vet man ju aldrig vad man har att vänta. Snopen blev jag, då jag hittar en öppnad, vegansk version på Nutella, burk på hyllan i köket.
Jamen då var det en sån, veganchokladkoma, dom hamnade i, igår. Det syns ju tydligt. Klet och kladd, överallt!
Fast vad har dom då gjort med dom stulna chokladbitarna från julkalendern 
Hör ett tjohej från matrummet, går in och möts av detta… JISSES 
Winstone rusar in och backar upp mig.
Godissugna är dom i alla fall. Dom har stulit mina Licko kolor…tjuvar och banditer, är precis vad dom är 
Ha en fin lördag, mina vänner!
Senaste kommentarerna