Etikett: färdtjänst

Rätt eller fel, rätta mig om jag har fel, eller tvärsom!

Av , , Bli först att kommentera 10

Rätt kvinna eller man, på rätt plats, det är inte alla gånger det stämmer. Har väl tänkt på det tidgare, lite nu och då, men blev påmind om det igår, så där att man började fundera på hur vissa människor har hamnat där dom är.

Jag har, för att ta ett exempel, åkt en hel del med färdtjänst, såpass att jag till och med (och nu snackar vi om mig, faktiskt), kan känna igen vissa av dom som kör.

En av dom utmärker sig, för han är den enda, som någonsin under mina snart 9½ år i yrket, frågar om passageraren sitter bra. Då är man väl service minded. Jag var tvungen att tala om det för honom, vid ett tillfälle, och det var väl mitt sätt att säga att han gör ett bra jobb och att folk uppskattar det, det krävs egentligen så lite, men kan betyda så mycket, att visa omtanke.

Det, är rätt man på rätt plats!

Via mitt jobb har jag naturligtvis träffat på en hel del assistenter, många bra människor, men ändå väldigt många som man kan undra, vad dom har gjort där. Man ska ha fingertoppskänsla, man ska ha empati, visa förståelse, och kunna bekräfta en annans upplevelser och känslor.

Är man bara där för att göra ett jobb och gå hem, då tycker jag att man kan stanna hemma. Det handlar om så mycket mer, än bara dom vardagliga sysslorna. Men med det sagt, så säger jag inte att dom inte skulle passa på ett annat ställe och få jobba med andra saker.

Har idag turen, att jobba ihop med likasinnade, och det känns jättebra. Vi är alltså rätt kvinnor och män, på rätt plats 😀

Det finns en matvarubutik som jag brukar besöka ibland. Där jobbar en kille och tjej, som inte bara är kollegor, utan dom lever också ihop. Trevliga, hälsar och småpratar men…

Ibland händer det att  dom inte är överens, och kan till och med stå och tjafsa, då en sitter i kassan och den andra står bredvid. Hm, och kunder som ska betala, får bli vittnen till deras problem i privatlivet. Inte så proffsigt, dom kan vara halvfela människor på ett halvfelt ställe. Synd, för jag tror att dom skulle platsa om dom inte var på samma ställe, samtidigt och arbetade.

Nå, rätt eller fel, det kanske man inte vet förrän man varit där ett tag, eller så är man född med vad man blir, för man har det i hjärtat och hjärnan.

Jag var en jäkel på siffror och bollar, hm, hur ska man kombinera det. Det absolut enda jag kommer på, då jag skriver det i detta nu är lotto eller Keno, hahaa, visst är det det man har dragning om på teven? Kanske ett tecken på att jag ska spela då 😀

Njae, jag tror jag fortsätter med det jag håller på med idag, det känns i alla fall som att jag är där jag vill vara.

Och slutligen, apropå rätt eller fel, jag spelar på hästar ikväll, fast det blir att kolla på nätet, om jag satsade på rätt eller fel hästar, jag ska nämligen arbeta och göra rätt för mig.

Nåt som kändes alldeles rätt…för mig var dessa örhängen jag hade beställt, rätta mig om jag har fel:

Och tillsammans med dom, denna dörrmatta. Det fanns betydligt fränare men jag tordes inte beställa nån av dom, vi ska ju ända få hit en hyresgäst snart och man kan ju inte skrämma bort dom innan dom kommit innanför dörren 😀

Ni får ha en fin lördag, allihop, och jag stjäl en fin bild av Niccolina, hon skickade denna till mig igår kväll, mina barndomstrakter.

Kan inte svära på att det var svordomsfritt!

Av , , Bli först att kommentera 17

Moment 22, har vi väl alla hört talas om, lite som att leta efter dina glasögon, fast du behöver dom, för att hitta igen dom:

46792907_10156752117476585_1180856809418653696_nDetta moment finns lite överallt, och nu senast fick jag höra om det via en vän, som känner en person som sitter i rullstol. Denne person skulle vaccinera sig och för att komma sig till vårdcentralen, skulle det bokas sjukresa.

Jo, man får ju inte ta färdtjänst till vårdcentraler eller dylikt, om man nu inte bara ska träna eller nåt sånt. Nå, sjukresa fick inte bokas, eftersom det var en drop in tid. Då ringer dom färdtjänst, som i detta fall är via special fordon, eftersom personen i fråga sitter i rullstolen och inte är mobil, i övrigt.

Problemet blir här, att specialfordon ska bokas en dag innan, för att säkert veta att man får resan, men, till en drop in tid, får man bara boka dit resan…jepp, alltså vet man inte om man tar sig hem.

Och till råga på allt, får dom till svar att man inte kunde boka en tid, för att ta vaccinet, alltså hos sköterskan, dessutom var det inte ens säkert att det skulle finnas kvar, då dom kom dit, eftersom trycket är stort. Jojo!

rokoteruisku_rokotuksetVi hade en 22:a då Theresé var liten och jag började jobba och hon hade inte fått nån plats inom barnomsorgen. Åke var arbetssökande, och blev plötsligt erbjuden ett jobb, men vi hade ju inte barnpassning, han fick inte tacka ja till jobbet, utan att ha barnomsorg, och barnomsorg fick vi inte, så länge man inte hade ett jobb.

Hahaa…

ee97dd960abb23dca18e96ea485259c6Hittad på pinterrest.se

Tur att det fanns en man som hjälpte till, i detta fall, han tog numret till högsta hönset när det gällde omsorgen, och se…det löste sig, men jag vet inte om det var svordomsfritt 😀

Hoppas på en fin dag, för er alla!

Inget att lita på

Av , , Bli först att kommentera 10

Jag tycker detta är märkligt, jag känner en person, som har förmånen att åka färdtjänst om h*n behagar att göra det. En jättefin tjänst, faktiskt, där du tar dig från dörr till dörr för en billig penning. Men så var det, det här med deras områden, eller zoner, som dom kallar det. Det är dyrare efter ett visst antal kilometer, ja, det förstår man ju, men…

För att ta ett dråpligt exempel, h*n åker från sin bostad, till Plantagen, (Ersboda) och det låg utanför 1:a zonen, så det kostade 51:-. Nå, h*n betalade och såg glad ut. Hemresa, efter 30 minuter, samma adress, och samma sträcka kan man tycka, men se, nu kostade resan 38:-, och detta för att chauffören valde att inte ta E4:an, vilket den första chauffören gjorde.

Är det rimligt, att chauffören väljer körväg om det blir en dyrare resa? Jag tycker nog att dom bör välja det billigaste alternativet och inte en väg som dom tjänar 1 minut på att åka, det är inte dom som betalar. Och jag vet, in facto, att detta hänt tidigare, då jag själv åkt med personen, och då jag nämnde det för chauffören så stängde han av taxametern så det blev en vanlig 36 kronors resa vilket det kostat tidigare.

Vi käkade middag på West side igår, jag kände inte för att laga till mat hemma, då jag gjort bort en arbetarhelg nu. Man blir lite slut på, och jag iddes inte komma på vad som kunde vara mer lättlagat än att få maten serverad utan att behöva starta upp en spis (smart tänkt, Maria).

Och kvällen avslutades med kaffe och Farmen veckofinal, intrigerna tätnar, jojo. Nä, egentligen fattar jag inte varför jag kan tycka att det är fascinerande att se på den såpan, förhållandevis vuxna människor som inte kan bete sig, bättre än så där. Fast när man sitter i soffan så vet man egentligen inte hur dom upplevt alltihop, vi får ju bara se en bråkdel av allt som händer. Dessutom umgås dom med en grupp människor som dom inte själv har valt.

Och givetvis, tv produktionen har väl knappast totat ihop en grupp som skulle vara som hand i handske, dom väljer naturligtvis personer som är varandras olikheter, annars blev det väl inget att se på, tyvärr, och lite konstigt. Vi dras onekligen till det turbulenta och det ej förutsägbara, det är mest spännande 😀

Dont_Try_to_Explain_Yourself_to_Stupid_People__42129.1405426399.1280.1280

Hoppas på en fin måndag, för er allihop!

Letade med ljus och lykta

Av , , Bli först att kommentera 4

Jag och chefen roade oss igår, vi åkte till Backen kyrkan och skulle där, leta rätt på en specifik gravsten och tända medhavd ljus och lykta… man kan säga att vi letade med ljus och lykta, bokstavligt talat, men hittade inte vad vi letade efter.

Jag har aldrig varit där förut och att kyrkogården var så stor, hade jag ingen aning om, inte var den handikapps vänlig heller, grovt grus på vissa ställen och 75% av alla andra stenar låg ju så man var tvungen att gå på gräsmattan. Så jag sprang där, upp och ner mellan stenarna och letade, men förgäves.

Nå, vi skrattade åt eländet och instämde i att vi åtminstone vet hur man kan roa sig en söndag, bara så där, och vi var glada att det inte regnade eller föll någon snö, så det slapp vi och på promenaden fick vi andra intryck och nya saker att skåda, än dom gamla vanliga, så helt bortkastat var det inte.

Vi åkte färdtjänst dit och hem, och därför hade vi lite tidspress också, annars hade vi kanske, kanske, kunnat hitta igen stenen, men det får vi inte veta, inte just nu i alla fall, hennes f.d. man sa att han kunde följa med henne dit sedan, han vet vart stenen ligger, så dom får tända ljuset, en annan dag.

Nu, för en stund sedan, så blev jag påmind om spökerierna här i huset. Sitter i tv rummet, där vi har datorn, det smäller till och klirrar ute i köket, och jag tror att det kommer från diskstället, men inte då… och kolla:

011

Den där vasen som ligger till vänster, har hoppat ut från skåpet, från högsta hyllan, hittat av skålen med nacho-chips och vänt den upp och ner… och allt detta utan att en enda flisa gått sönder från någon av skålarna… den ni!

Jag har fått ännu en kommentar på blogginlägget om ruffel & båg företaget, Parfymsverige, en till som gjorde som jag, hon hade också hittat mitt blogginlägg då hon googlat på parfymsverige, BRA, då vet jag att det finns andra som läser om detta bluff företag, och jag hoppas att fler gör det också.

Nu ska jag ha frukost, och sen får vi se vad det blir, ledig är jag i alla fall, i dagarna 3, härligt!!! Önskar er alla en fin måndag!

007

 

Dödsångest

Av , , 4 kommentarer 16

 

Vilken dag det blev igår, vi skulle ju ta färdtjänsten upp till ett ställe där chefen bokat en tid, klockan tio, hämtning skulle ske tolv. Kommer fram, vi blir avsläppta, vi går in och hon vi ska träffa är inte där, hon kommer strax, säger hennes kollega.
 
Efter tio minuter ringer kollegan upp hon vi ska träffa och chefen får prata med henne… hon har i sin bok, skrivit att mötet skulle vara den 21/2 och inte 21/1, och i chefens almanacka står det 21/1 klockan tio. Någon har skrivit fel, och vem det är får vi aldrig veta, det enda jag vet är att det inte är jag, eftersom det inte var jag som bokade tiden.
Och nu slänger sig Maria på telefonen och ringer och frågar allra ödmjukast om det finns chans att kunna få boka om färdtjänsten, och vilken tur vi har, det går och han kommer halv elva och hämtar oss så vi får åka tillbaka. Sådär ja, då hade vi varit ute och raggat med färdtjänst en timme utan att få något gjort, men vi satt ju inte i sjön, däremot hade vi varit strandsatta där om vi inte blivit hämtade eftersom det farit ett kullager på chefens stol så den drar du inte runt i onödan.
När jag kommer hem och tar in posten ser jag följande text, på reklamen:
Tänker givetvis att nu har dom verkligen stenkoll på sina kunder, hur fasen kan dom veta att jag är sjuk, krya på dig rabatt, tänkte ju jag att det stod, men när jag tittar dit igen och läser hela erbjudandet så står det något helt annat:
Sen var det bastu, efter middagen, och några rubriker för att vi vann 30:- lär det ju inte bli… men lugn… det kommer, jag är helt övertygad om det 🙂
Jag vaknade nu i natt av värsta hostattacken, kliver upp för att få åt mig andan och går in på toaletten. Håller upp armen mot munnen och den blir blodfärgad med en gång och jag tänker ju givetvis att nu är det kört för Maria, nu blöder lungorna sönder eller nåt sånt. Vid varje hostning kommer det nytt blod, tittar mig i spegeln och ser till min lättnad att det är näsan som blöder och inget annat. Men jag har aldrig i mitt liv, blött näsblod förut, så inte var det så konstigt att man hann fundera på döden innan man såg vad det var.
Jag jobbar idag, men sen ni, går jag på tre dagars ledighet och vem tackar nej till något sånt 🙂 Önskar er alla en fin tisdag!
 
 

Inget skämt

 

Lurardagen och nä… jag tänker nog inte komma med någon påhittad historia, det ska till en del för att få ihop en bra sådan och jag ids inte, så det jag skriver är inget april skämt… men man får aldrig vara säker 🙂
När jag jobbade i fredags så skulle jag gå till sophuset med skräpet som är sorterat, papper, glas etc, men jag fick strunta i min lilla uppgift eftersom chefens nycklar var borta.
Jag smsade tre av mina arbetskamrater men ingen hade sett till dom så dom var eller är borta. Förmodligen lagd på ett sånt där ställe som man inte tänkt på, och jag kan med säkerhet säga att jag är oskyldig då jag aldrig lägger ifrån mig nyckeln utan håller den i handen tills jag är tillbaka och då åker den ner i väskan. Rätt så bra att göra så, då vet man alltid att det blir rätt. Men…
Så var vi ju ut på den där lilla utflykten i fredags, med färdtjänsten. Och för att få åka med dom så ska färdtjänstkortet visas fram, och därför hade jag nu lagt det i min ficka eftersom jag sköter betalningen och sitter närmast chauffören.
På kvällen, och vid två olika tillfällen, kommer jag på att jag har kortet i fickan och tänker att det där ska jag lägga ner i chefens börs, men nu händer det där som jag inte begriper…VARFÖR gör man inte det då, med en gång??? Man vet ju att det ska göras men inte då, man tror att man kommer att komma ihåg det tio minuter senare men icket.
Igår då jag skulle ut på morgonpromenaden, stoppar jag ner handen i fickan och se, där ligger kortet. Jag skyndar mig och ringer upp chefen och frågar om hon tänkt sig ut med färdtjänsten för i så fall måste jag ju komma med det, på en gång, men det ska hon inte och vi bestämmer att vi ska ses på Coop, vid halvelva, men där sker också ett missförstånd, för kvart över tio ringer hon och undrar vart jag tog vägen… hon satt och väntade på att jag skulle komma hem till henne, så det var bara att gasa dit istället.
När jag nu liks var där så frågar jag om vi ska prova att få in henne i Jeepen så kan dom få skjuts ena vägen i alla fall, och det gjorde vi, provade alltså, och vi lyckades dessutom, vilket jag egentligen inte trott då bilen är så hög. Nämen allting löste sig ju, hon fick igen kortet, vi tog oss allihop dit vi tänkt oss och jag fick köpa det jag planerat då jag for dit. Men lite tjorvigare blev det ju, men vem har sagt att allting ska gå som på räls?
Önskar er alla en fin söndag, och kom ihåg, allt ni hör, läser om och ser, behöver inte nödvändigtvis vara sant… men det lär ni nog också bli varse om, i så fall.

Strömlöst, jajamensan!

Av , , 2 kommentarer 8

 

Igår skulle jag ju åka och kolla in hur Helena Springare, bor, jo, det var hon som skulle bjuda mig på lunch. Nu höll det inte på att bli någon lunchbjudning för min del då jag startade Jeepen, gick ut till vägen för att sparka lite på snövallen för att kolla mjukheten och om jag skulle kunna köra över den, vänder mig och går tillbaka till bilen och då har den dött… bara så där, helt apropå.
Sätter mig i den och försöker starta den igen men den varnar bara att batteriet bör kollas *STORSUCK*. Vi hade nog blivit omtalade, då vi köpte bilen, att den ibland laddade ur, utan någon speciell anledning, men nu beror det nog mest på all småkörning, fram och tillbaka på jobbet blir för lite kört för att den ska hinna ladda ordentligt.
Sen innehåller den en hel del elektroniska saker och det kan ju hända att den ”tjuvdrar” ström, från nåt ställe. Nå, fram med laddaren och fick instruktioner via mobilen hur jag skulle koppla, lite spännande var det då det inte står + eller – på batteriet, men jag, som ibland är ett riktigt ljushuvud, räknade snabbt ut att den röda sladden, rimligtvis borde kopplas till den röda grejen på batteriet, samt den svarta till den svarta, där ser ni barn, det kan vara nyttigt att gå i skolan 🙂
Så efter en halvtimme var jag på väg. Jag fick parkera under deras skärmtak och hade då tillgång till mer ström och fick ladda upp den ytterligare.
Dom bor i en jättefin lägenhet, verkligen, och med fin utsikt. Vi surrade, drack kaffe, pratade mer och sedan blev det lunch a´la Helena, jättegott! Det kan vi göra om 🙂
På jobbet blev det sedan färdtjänst ner på strömpilen där vi hann med både apotek, Maxi, Kappahl, Lindex på en timme, och sedan blev vi hämtade. Väl hemma igen så skulle det smördegs inbakas en fläskfilé och göras hasselbacks potatis, det gick som en dans.
Tyvärr kom man sedan in i andra andningen då jag kom hem så jag somnade nog först efter 12 slaget, det känns som om man sovit någon timme för lite, men hej… nu är det ju fredag och efter dagspasset har man en helg att se fram emot. Önskar er alla en toppen dag!

Vad kan ha hänt?

Av , , 6 kommentarer 8

 

Dagen igår, blev som tajmad in i minsta detalj. Vi blev hämtade av färdtjänsten för resan ner till Norrbyn, väntade 5 minuter på att få borda färjan över till Norrbyskär. Där tog vi en promenad längst bort till kyrkan/skolan och sedan gick vi en liten bit mot läger hållet. In på muséet och gick varv där och avslutade besöket med lunch på herrgården.
Det enda jag måste slå ner på är att vi inte hittade en endaste ramp på herrgården så vi tog oss inte längre än till verandan, där åt vi lunchen och var glada att maten var god och inte en droppe regn, föll på våra huvuden.
Nästa nedslag blir således på handikapp toaletten, som är en skam för dom som hittat på den. När den inte har ett ryggstöd plus att den är högre än en ”vanlig” toalett. Annars är Norrbyskär fint, kanske ett sånt där ställe man ska åka till, bara för att ha varit där. Sedan satt vi tio minuter och väntade på färjan tillbaka så det stämde ju rätt så bra. Chefen var då mycket nöjd så hon uppskattade utflykten. Vi var tillbaka hemma hos henne, fem minuter innan jag skulle hem för dagen.
Min sista jobbardag nu och det känns skönt, jag höll inte på att få av alarmet i morse, jag fick knåda mobilen från alla håll innan Bumbibjörns låten tystnade. Men att det är aningens sämre idag beror nog på allt puttande av rullstolen igår.
Och nu, slutligen, -NEJ ÖHMAN, vart såg du att det var något fel på jeepen???
 
 
 
 
 
 
Ooooppps!   🙂
Önskar er alla en fin dag!
Maria Lundmark Hällsten