Etikett: fira

Vet ni namnet på gamen?

Av , , 2 kommentarer 14

En till födelsedag, idag. Min svägerska Svetlana, fyller år. Men precis som Theresé och Anders, som redan avverkat sina födelsedagar i augusti, så finns dom för långt bort för att firas på dagen. Nu råkar det dessutom falla sig så, att min lillebror Lars, som är gift med Svetlana, fyller 50 på måndag…hoppla. Gissa att vi kommer att fira dessa 4 personer nästa vecka, då vi åker ner, bara så där, för att. Men idag, GRATTIS Svetlana, hoppas du får en fin födelsedag!!

Gick bra att jobba igår, kändes mer som om man var där för att hälsa på. Vilket perfekt jobb man har, va. Inte alls alla förunnat, det vet jag.

Hade ett längre samtal med en kvinna från inlandet, (stället där hon bor, börjar på Ren och slutar på vattnet) igår kväll. Hon tillbringar mycket av sin tid med sina hundar och gärna ute i skogen dom dagar hon tyar med. Björn har dom gott om, och hennes största rädsla är att hon ska stöta på nån som ger sig på hundarna. MEN…hon har björndödar kniven i byxfickan. En tadaaa…svampkniv

Ehh ok, sa jag, och du tror att du kommer att kunna dräpa en attackerande björn med en liten kniv?? Ska du först borsta till honom och sedan sticka han i nosen?

Nja, hon skulle rusa till björnen, medan den var upptagen med hundarna, svinga sig upp på ryggen och hålla fast sig i nacken på bamsen och sedan ta honom via ögonen.

Jojo, sa jag och fick en bild i huvudet på nåt litet barn… hm, det kanske var Mowgli jag såg för mitt inre. Fast skillnaden är ju att han satt frivilligt på Baloo och studsade runt på ryggen.

http://www.clipartbest.com

 

 

Bäst jag skriver att vi drev lite, fast vem vet, bättre att ha något överhuvudtaget i fickan, än ingenting. Apropå Djungelboken, en kuggfråga, och kika nu inte på svaret utan att fundera. Vet ni namnet på en av gamarna som sitter där i trädet?

Imorgon ska min bil in på Verkstan, felsökning på insprutningen. Kan vara där felet ligger. Återstår sen att se om det kan fixas på nån dag. Åke har varit och beställt en backventill till sin SAAB, kan vara den som spökar där. Ska bli kul att se vilket fordon vi tar oss ner till Uppsala med.

Solen skiner och vi med den. Har hört att det talas om Brittsommar, så den hoppas jag verkligen på. Då kan man få riktigt fina dagar i september. Värmen den tiden är ju inte lika tryckande som då den kommer i juni och juli.

Ha en fin torsdag och passa på att njuta av dagen, ni som kan. Avslutar med en rolig historia jag hittade bland mina inlägg. Och svaret på vad gamen heter…Flaps, såklart! Klicka på bild för klippet från youtube. ”Du Flaps, vad ska vi hitta på?”

 Det var en gång en perfekt man och en perfekt kvinna.

De träffades och eftersom deras förhållande var perfekt, gifte de sig.

Bröllopet var perfekt och deras liv som gifta var också perfekt.

En julafton där det snöat en hel del, det perfekta paret körde bil på en slingrande väg. Plötsligt såg de vid vägkanten en man med en bil som hade punktering.

Det var jultomten med säck full av julklappar.

Eftersom de inte ville svika några barn, erbjöd de Tomten att åka med dem så att han kunde dela ut alla gåvor. Sedan började de dela ut presenterna.

Tyvärr försämrades vädret och alla tre råkade ut för en olycka.

Endast en av de tre överlevde. Vem?

(Tänk först innan du ser svaret här nedan.)
.
.
.
.
.
.
Naturligtvis var det kvinnan som överlevde.

Hon är den enda en av de tre personer som finns i
verkligheten.

Alla vet att Tomten och den perfekta mannen inte existerar.

För kvinnor slutar historien här. Män kan fortsätta läsa…..
.
.
.
.
.
.
.
Bonus för Män:

Om Tomten och den perfekta mannen inte existerar, så betyder det att det var kvinnan som körde.
.
Det förklarar olyckan …..
.
…… Och en sak till: Om du är kvinna och läste slutet av historien visar att:
Kvinnor gör aldrig som de blir tillsagda

Drack 🍹🥂 stoj, skoj och skratt 🥳😃🤣

Av , , Bli först att kommentera 15

Hann blåsa upp min nyinköpta luftmadrass och bädda klart ute i bussgaraget, igår morse. Bakade kladdmuffins och gjorde färdig en liten present jag fixat åt Ina, som fyllt år. Åke for in till Malå i lite ärenden och Nicco möblerade om sängarna stugan. Lotta dök in här strax före 12 igår. Jitte och Ina, kom lagom till eftermiddags kaffet.

 

Här lånar jag Inas inchecknings bild


Åke och Jitte for iväg till kallkällan, och hann jussepass åka iväg innan det stora ovädret drog in. Lite buller och muller regn och rusk. Dom hade hunnit fram till ett vindkraftverk för att få se på det, på lite närmare håll, då det brakade loss.

Dom var aningens blöta då dom kom tillbaka, kan jag säga.

Middags fixeri, och efter det…intaget, förstås. Mat, dryck och prat.

Och från ingenstans dök solen upp.

Vi tände upp i eldklotet, drack, stojade och skojade, grillade korv. Skålade och skrattade så tårarna rann.

Nicco skulle få Åke till att dansa då han ställde sig upp från stolen. ”-DANSA? Jag har fullt sjå att ta mig till senapen!!”
Och där bröt vi ihop…igen. Vilket fyndigt citat, va?


Släckte lampan 03.30, lagom trött och sov som en stock till 7,45. Men jag tvingade mig själv till att ligga kvar en timme till. Kokade kaffe och då hade Jitte och Ina klivit upp. Dom frågade om det var en luftmadrass jag hade haft därinne. Ehh,jo,sa jag, vadå? Dom hade inte reflekterat över nåt konstigt då dom gicki säng. Men nån gång under morgonen noterade Ina att dom bara låg på en tunn bäddmadrass, jag lagt ovanpå. Ojoj!!

Nå, dom hade överlevt i alla fall. Kaffe ute, frukost och sedan vinkade dom hej då för vidare färd ned till Maltträsk.


Jag gick in i garaget för att kolla på luftmadrassen. Skickade följande sms till Ina.


Jojo, förmodligen flög ploppen ut då dom la sig, och därför märkte dom ingenting till en början. Och jag hade inte tryckt till den ordentligt, så därför flög den ut. Fast tur, då var den i alla fall inte trasig.

En trevlig och rolig kväll, var det i alla fall.

Nu blev detta ett senare inlägg, men men…får önska er alla en trevlig tisdag kväll!

Det undrar jag, minsann! Vet ni?

Av , , Bli först att kommentera 11

Det var 3 år, just idag, som våra orangea utemöbler stod färdigmålade. Dom är inte i samma skick som då, helt naturligt. Möbler och saker som används, nöts, obönhörligen, av användningen. Tur att kameran kan ljuga, eller så styr man lite över ljus och sånt 😁


Även vårt fula staket. Satt ute igår, på en stol, och målade balkskor (inte klar än heller), och sent igår kväll, flyttade jag stolen till stolparna och målade, även dom. Inte alla, men på den biten vi ska göra klart först. Framsidan!


Fick en bukett, sedvanliga liljekonvaljer, egenhändigt handplockade i Tavelsjö, av min käre make, Åke.


Han bjöd även jag och Nicco på pizzamiddag. Det behövs inte så mycket mer än så, faktiskt. Pizza som man inte behöver lägga ner sin själ och hjärta i, för det gör någon annan, passar utmärkt, dagar som den.

Nicco hade med sig en jättefin blomma…


Vet inte det svenska namnet men det stod Rose Lily, på lappen. Finns en uppsjö av olika färgkombinationer, men jag vet inte om det är nån skillnad på själva hanteringen av blomman? Och kan man plantera den i rabatten eller ska man plantera om den i krukan 🤔

Den luktar gott, och jag tog in den igår kväll. Visste inte om den skulle trivas ute i kylan, fast… nåja, nu blir det ju varmare vartefter, i alla fall.

Skickade et brev till Theresé och ett till Sally, för ett bra tag sedan. Men det började aldrig på att dyka upp. Jag svor på min heder och mitt rena samvete att bägge breven lagts på lådan, inga konstigheter. Så kom plötsligt breven fram…till slut. Ser dock ut som om dom gjort en resa till Ukraina först 🤪


Lika knäppt som då jag beställde returfraktsedel från Skruvat.se, då den där lambdasonden inte passade. Tyckte det dröjde extra länge. Så skriver min syster, som bor på Kvarnvägen, att jag fått ett brev i hennes låda, men alltså…snälla…jag har bott på Blomstervägen i 12 år, och haft mitt namn, Maria Hällsten, sedan födseln. Hur kan nån då få för sig att jag heter Emma och bor på Kvarnvägen??


Nä, man ska aldrig någonsin, upphöra att förvånas. Dom mest förunderliga saker och ting, sker, dagligen dags.

Apropå dag och dags. Idag ska äntligen, Winstone få sin päls genomgången på Dogman. Kvällen för olyckan, var ju regning och smutsig. Så där kan ni ju gissa att han blev smutsig som bara den. Och efter det, ville man inte stå och gnussa eller hålla på med sånt som eventuellt kunde göra honom illa.

Han vill inte heller, just gärna, ligga på rygg, så det är svårt att komma åt undersidan. Men nu lär det då bli skillnad, så underbart.

Den här påsen fick jag av Theresé, då jag fyllde 50.

Den innehöll förstås presenter. Men nu undrar jag vad man är då man passerat 50 år, med 6 år till. Hur länge kan man gå under vintage. Nåt att klura på, under dagen.

 

Ha en fin tisdag, allihop!

 

Helheten syntes inte, inte dom där sällsynta fåglarna heller

Av , , 2 kommentarer 10

Åke hämtade hit min mamma igår så vi fick fira min födelsedag, som egentligen, är idag då Även kusin Anna med hennes man, Ingvar, kom hit och syrran Emma. Fågellivet är hypat. Det kvittrar och flyger fåglar, på korsen och tvärsen, hela tiden.

Och kan ni se dom där sällsynta sakerna här?


Nähä, nej, jag förstår det. Nicco fick syn på några konstiga fåglar, och frågade vad det kunde vara. Jag kikade lite närmare och visst var det 2 steglitser…wow. Jag trodde inte att man skulle få se några fler av dom, häruppe. Men att fota dom, var hopplöst…uppenbarligen 🤪

Detta var uppe vid I20 området, inte hemma på vår gård. Vi gjorde en liten samhällstjänst också, och plockade lite lupiner. Jodå, dom hamnar i brännbart då dom fått stå här ett tag.

Skulle byta profilbild på FB. Det är ju tji att få lägga ut mer än fejjan. Så här blev den…


Men det var ju så här jag ville att den skulle synas…


Varför får man inte bestämma själv? Jag får inte göra till mig, men andra får. Spelar ingen roll om man tar en bild en bit ifrån, nopp, det är bara fejjan som syns. Jaja, i-landsproblem, jag vet, men det är likväl, irriterande. Man får ju inte skoja till det, med andra ord.

Tur att man kan göra roliga saker på andra sätt. Ta den här hunden, till exempel.


Hahaa…underbart!

Eller den här lille tropern, som verkligen gör sitt bästa. Det är nog dessutom vi, som tycker det är gulligt och kul, han var ju seriös, för tusan. Han kom upp som FB minne på min sida, just idag.

Och givetvis vädret på min mobil. Som klockan 23.10, tyckte att man skulle förbereda sig p att hoppa upp igen…


Vet inte om det händer nåt speciellt i övrigt. Hoppas på lite mindre vind idag, men gärna mer sol än det är just nu. Vi har fått upp vårt lilla orangea partytält, så man kan få skugga, om man vill. Första prommis med Mr W, och det var helt ok värme i luften, skönt!!

Ha en fin måndag, allihop!

Kan detta vara ett anagram 🤔😅

Snart dags för årlig partytältsfest på Ettan. Hm…har grubblat över vad vi ska fira. Jag fyller år, närmare bestämt 56, och Åke fyller 65 och går i pension. Mja, vi fyller alltså samma siffror fast i omvänd ordning.

Som den matematiska termen, anagram. Som är en ordlek där man byter plats på bokstäverna i ett ord eller en fras för att skapa ett nytt ord eller en ny fras. Om vi tittar på siffror istället för bokstäver så är det samma sak.

Detta händer jag och Åke, 2 gånger under vårt liv men bara 1 gång under vår tid tillsammans. Första gången var jag 12, och han fyllde 21. Andra gången blir nu, och sen borde det då, rimligtvis bli då han fyller 121 och jag 112, fast jag vet inte om vi är i skick att ha så stora fester då.

Men man ska ju aldrig säga aldrig…


Satt och filurade på inbjudan, och nej, vi firar att vi har goda vänner, tänker jag. Det blev mer att klura på hur jag skulle få ut det snyggt, från skrivaren. Det blev inte alls som jag tänkt mig.

Jag tillhör den skara av människor som inte har ett Office paket till datorn. Vilket innebär att mina dokument och annat, läser inte in rätt då jag ska öppna dom på mobilen. Ja, ni läser rätt… jag kan inte ens skriva ut från datorn, för den säger att den inte hittar skrivaren. Men det gör mobilen, fast den samarbetar bara med datorn då den vill, själv.

Och japp, jag har registrerat skrivaren, fått kod och skrivit in, den syns på displayen, men den vägrar att hitta igen den ändå. Jadå, blåtanden är också på…


Nåväl, fest blir det i vilket fall som helst, nu hänger det bara på ifall det kommer hit nån. Annars får jag och Åke fira själv. Apropå anagram, undrar om detta räknas som det också…hahaa…

Gick en sväng runt ankdammen, över til Ålidhem, ner på Sofiehem och ut på Strandpromenaden igår. Såg ett gäng fina blommor i en rabatt för allmänheten på Tunnelbacken.


Finns så mycket man kan se om man bara vrider och vänder på huvudet. Ibland kan dock bilder, bli nalta skev om man inte tänker på hur motivet ser ut från en viss vinkel.


Med det önskar jag er alla en fin tisdag!

Hulda Maräng får byta uppgift med Herbert Remsandal

Av , , Bli först att kommentera 13

Så var utbildningen klar. Även om man kan känna sig lätt skeptisk inför såna här små kurser eller utbildningar, så var nog den här ändå, över mina förväntningar. Roligt att se och höra, att jag ändå utövar min arbetsledarroll, helt ok. Även om jag inte haft någon officiell utbildning på det.


Man lär sig ju också med tiden, och alla kunder ser olika ut. Det som funkar hos oss, kanske inte alls går hem hos någon annan. Det var ännu roligare att jag faktiskt, idag, uppskattar vår grupp, ännu mer. För jag förstår att vi har kommit såpass långt att det inte behöver vara så mycket krångel. Och det vet jag efter att ha lyssnat på andra arbetsledare.

Jättekul att dom frågar mig, hur jag har gjort för att vi ska funka så bra som vi gör. Det är väl ett fullgott betyg- Även om man aldrig blir fullärd.

Återigen kollar jag minnen från FB och idag, fast 2020, reflekterade jag över detta.


Samt samma dag fast 2021.


Detta var också något vi pratade om igår. Jag förstår ju nu att det kanske inte alls är så konstigt. För det jag skriver om, mina tankar, är väl vardagslivet. Något man kan implantera även i arbetslivet. Sen kanske inte alla gör det, för man tänker annorlunda då man ser till jobb, kontra hemma och privat.

Nya infalls vinklar får man av rotation. Vilket jag nämnde för dom andra, igår. Hulda Maräng ska inte behöva vara den som tar disken, varje dag. Och Hönan Agda ska inte heller behöva vattna blommorna på alla hennes pass. Jag roterar vårat schema för sysslor vi ska göra, inte ofta, men ändå. Och helt plötsligt, blir det Herbert Remsandal, som ska lära sig hur man tar hand om blommorna.


Har dessutom infört ansvarsområden på allihop. Det blir en uppgift att växa med och se till att man klarar av. Ansvar behöver vi alla, och absolut att få känna oss behövda. Det må vara små saker, men i slutändan, kommer vi alla att vara vinnare. Då uppgifter och ansvar kan bli ännu mer än vad dom är idag.

Apropå minnen så behöver jag inte Facebook för att veta vad jag gjorde idag, för 25 år sedan. Mja, kanske inte just i denna timme, men ikväll, så var det 25 år sedan vi lastade in oss i Valianten och åkte upp på BB.


Jag var ju såpass tjurig och ville INTE åka in för tidigt och sitta där som ett spån. Så när vi väl kom upp så tog det faktiskt bara 25 minuter, innan Åke parkerat bilen och Nicco var född.


Så ikväll blir det födelsedags fika, hemma hos henne. Jag har redan grattat på fejjan och hintat om att mammorna borde ju vara dom som får dom största paketen.

Fast jag tror inte att hon kommer att låtsas om det…

Grattis Nicco på din 25 årsdag!


Och till er andra, ha en fin onsdag och temadag just dag, är internationella dagen mot polisvåld samt internationella konsumentdagen…bara så ni vet. Jo, sen påminde Åke om att det även är lill lördag…

Min kära kusin Anna, lämnar hett tips

Av , , Bli först att kommentera 15

Jag fixade en kombinerad julklapp present/ till pappan till mina barn/fars dag från Nicco till Åke present, i förrgår. Det var den där extra svängen inne på Avion, som ledde till Kjell & Kompani, minsann.

Hade siktet inställt på en skivspelare. Visst finns det att köpa begagnade sådana, fast vet man inte så mycket om dom, kan det bli en dyr affär. Det räcker med sönder torkade remmar om den är remdriven eller en nålarm som inte funkar.

Den här är bältdriven, hehe. Kunde inte låta bli att nämna det inne på affären. Lät som om dom uppgraderat från rem till bälte. Här är grejen/omaket/problemet, att man måste ha högtalare som är strömförsörjande.

Jag som är helt novis på sånt här, stod och vägde för och emot. Det finns nämligen en spelare som är en eller två hundringar dyrare. Likadan fast med skillnaden att man även kan köra blåtands högtalare till. Nu fanns ingen sån inne, så jag köpte den här, men ångrade mig egentligen, på hemvägen.


Nå, jag skulle få lämna igen den och då kan jag avvakta till slutet av november, då den andra modellen ska komma in. Ska bli, snudd på högtidligt att få slå igång den första plattan, kanske höra raspet innan musiken börjar spela, och poppa loss på gamla låtar.

Fars dag, ja… min far eller pappa, kan vi inte fira, med honom. Fast man kan fira den tid vi fick, och alla minnen vi har. Bilden är tagen av Theresé Hällsten, där pappa, sitter och håller i sitt första barnbarnsbarn, Sally.


Åren försvinner i en hast och ska man summera det så undrar man alltid vart tiden tog vägen, vad har man gjort, och hur kunde det gå så snabbt.

Jag *suckar* jag, har ingen aning om vad vi gjort, fast året har gått. Och kanske det är lika så bra, man ska inte titta bakåt så mycket utan istället blicka framåt. Och alla vi älskar och saknar, minns vi med glädje, därför lever dom kvar i våra hjärtan.

Här kommer också ett tips från min kära kusin Anna.


Om man inte vill att tiden ska springa ifrån oss. Försök ta, dagen som den kommer, dag efter dag. Inte se så långt framåt, och längta efter vad som ska komma.

Gör man det, hela tiden, så missar man det där lilla, i vardagen. Att stanna upp och reflektera, titta sig omkring, och njuta av det man har.

Jag är väl något av en expert på att låta tiden springa. Jag är absolut inte den som säger att nu kommer mörkret, efter vi avverkat midsommarafton. Tvärtom 😁

Missade att Robinson börjat, jösses sa jag till Åke. Då är det den tiden igen. Efter Robinson kommer Farmen, sen är det takdropp och efter det sommar igen. Börja planera semestern, för tusan.


Mm, jag kanske ska vara den som verkligen testar att ta dag för dag, och inte kvartal efter kvartal…

Så, mina vänner, idag ska jag skjutsa hem Bson. Svänga förbi hos mamma,och lämna igen skivspelaren. Sen…inga planer alls, så då hoppas vi att dagen stannar upp där ett tag. Önskar alla pappor en extra fin dag, och alla ni andra en sån där lagom dag…jaja, ok, alla kan väl ha en toppen dag, oavsett, tänker jag.

Goooooglaa, eller go och gla, o go fika

Av , , Bli först att kommentera 14

Firar 12 år på samma arbetsplats idag. Vilket innebär att jag tillbringat 33% av mitt yrkesverksamma liv, hos samma brukare. Undrar om vi ska köra en go´fika ikväll då, jag jobbar ju dessutom idag, så det passar väl bra.


Go´fika blev det igår också, då jag träffade några gammgrannar på Ullas kondis, minsann.

Det är inte varje dag man träffas så där. Vi var väl alla eniga om att det fortfarande är synd, att det inte finns fler träffpunkter här på Västerslätt. Och som kan ha öppet även på lördagar.

Det är lite svårt att planera in tider att träffas på, då två av oss arbetar. Ullas stänger numer 16.00 och har inte öppet på helgen. Men visst, det kan man också förstå att det kan vara ett visst mäckel med det. Man ska ha anställda, kundunderlag och en massa annat.

Den här filuren dök upp på vår gräsmatta igår. Någon som kan artbestämma pippin? Den är till storleken, ungefär som en stare, men färgen stämmer väl inte?

Fast hm, jag tvär googlade, kom ju på att man kan göra så. Och den kan tydligen ha den där färgen med. Theresé, kan också se eljest ut, här fotad av Per Ottenström, säkerligen under match fast i paus, förstås.

Apropå googla, hamnade bakom en bil med rolig skylt.


Jag läste först… Goo och glad…typ. Men efter en nanosekund fattade jag att det stod Googla, men med utdraget ooo. Visade bilden för Åke och han sa också, goo och gla…haha.

Har inte så mycket mer att förtälja. Har ni, by the way, funderat över detta, apropå ingenting.


Haha… Ha en fin fredag allihop! Jag fick se ljuset, en kort stund nu på morgonen.

Vi, svenskar, kanske ÄR eljest, so what

Inte var det nå vidare skönt väder ute igår. Det blåste nalta för mycket. Men vi var väl ute för det. Jag gick med Winstone.

Och hittade en litet åkerbärs plantage, kan ni tänka.


Jag fotade även åt andra hållet så jag ska komma ihåg vart det ligger…. kolla bara.


Hahaa… ja inte avslöjar jag våra smultr…åkerbärsställen inte. Men det är ju inget som säger att det blir några bär där heller. Det får tiden utvisa.

Har sett lite skriverier om detta att vi inte bjudit in, våra barns kompisar till middagsbordet, eller att vi som barn, fick gå in i kompisens rum för att vänta medan han eller hon åt middag. Ja, visst var det väl så…

Det roligaste av allt är att det tydligen upprör övriga världen, men är det någon som verkligen frågat oss, ifall vi upplevde det otrevligt, fattigt och att vi var som en outsiders hos våra bästa vänner.

Vi klurade lite på det igår, där vi satt ute på gården i stormbyarna, jag och Nicco. Visst kan det ha funnits olika anledningar, men jag tänker att den största, kanske var att dom som stod och lagade maten, inte gjorde en pizza extra, ifall det skulle poppa upp en middagsgäst.

Man räknar med familjen och dom som vanligtvis sitter där och äter maten. Eventuellt lagade man så det skulle räcka till en lunchlåda, dagen efter. Men gav man bort den, så blev man tvungen att fixa nåt mer. Den som dessutom följde med hem till kompisen, skulle sedan ringa och få tag i nån förälder för att fråga om det gick bra.


Och hur många gånger gick maten du blev bjuden på, verkligen hem, hos dig Barn kan vara fruktansvärt kräsna, och kryddhyllan hos polaren, såg förmodligen inte ut som hemma. Och att man inte satt med, om man inte skulle äta, var väl enbart för att man inte skulle vara ett störande moment. Där dom blev tvingade att sitta och prata med mat i munnen.

Sen gissar jag att det kanske ser annorlunda ut idag. Man har fler alternativ hemma i kylskåpet. Man kan fråga innan, så man är förberedd, ifall man får en hint om att det kommer att vara en person till, i hemmet under middagen.

I andra länder kanske det görs mat i större mängder, dom har ett annat tänk. Ryms det 8 runt bordet så kan vi klämma dit en till. Nä, jag vet inte, men vi som upplevde detta, att få sitta i kompisens rum, medan dom åt, tyckte vi verkligen att det var så konstigt 🤔

Nåja, dom får väl tycka att vi är knäppgökar, vem bryr sig.

Det tycker dom förmodligen redan, och om vi tänker efter, så… ja, jag kan nog hålla med om att vi är nalta eljest

Sveriges nationaldag firas med ett arbetspass i eftermiddag. För 3 år sedan, var vi och tittade på ZZ Top i Uppsala.

Och här fotade Nicco


DET, kan man kalla att fira, tycker jag. Önskar er alla en fin nationaldag

Skeptisk som vanligt…

Av , , Bli först att kommentera 15

Har inte så mycket att berätta om. Så här ska ni få min absoluta favorit i repris. Det var dock 12 år sedan jag la ut den, så den kan vara glömd för många.
Hade ju min klipp och klisterbok i ungdomens dagar. Den där man satte in biobiljetter, urklipp från tidningar och roliga historier. Det här kåseriet som jag klippte ut från en Hemmets Journal, tidigt 80 tal, är bland det roligaste och dråpligaste jag läst.

Den kommer här i en något nerbantad version.

”Men hem kom jag, djupfryst och utmattad. Ingen öppnade på min ringning och själv hade jag ingen nyckel. Nöden har ingen lag. Förtvivlad slog jag sönder badrumsfönstret och klättrade in. Huttrande kröp jag ner i karet. Där låg jag sen i allsköns ro och njöt.

Av nån förunderlig anledning stoppade jag upp höger stortå i badkarskranen (ja ni har kanske försökt själva). Jovisst, den fastnar förstås. Och där ligger man och kränger. Den fastnar ännu mera. Det gör allt mer ont i tåeländet. Det verkar avbrutet men värker oavbrutet. Jag vågar inte rycka till, då kanske tån lossnar från foten.

Efter en timme hör jag ljud utanför. Jag ropar förskrämt: Hjääälp! Efter tionde ropet hör jag grannfruns röst: Va ä´re om? Det är jag, flåsar jag utmattad, jag ligger i badkaret och kommer inte loss. Jag har fastnat med stortån.

-Med stortån!! Säger hon. -Hämta en järnsåg och klättra in till mig..

-Till dig! Ligger du naken i badkaret? -Såklart, tror du jag tränar klädsim?

-Jag kan väl inte gå in till dig när du är naken. Vad ska folk säga?

-Klättra in, vrålar jag, dom får säga vad dom vill…

Efter en kvart ser jag grannfruns välbekanta ansikte i fönsterkarmen. Det är första gången jag ser henne i karmen. Tänker jag.

Efter tio minuter har hon skruvat in ändan och dimper ner på golvet. –Välkommen, roligt att du kunde komma, säger jag artigt och försöker dölja min lilla manlighet. Du måste såga av kranen!

Hon börjar såga. Järnfilsspånen yr. Hon är bra på att såga. Det hela är genant. Efter en halvtimme är kranen avsågad. Jag kan gå upp – med en badkarskranbit på stortån som enda klädsel.

Just när vi utträder ur badrummet i all vår glans, öppnas ytterdörren, som förresten aldrig varit låst. In strömmar hustru och barnbarn.
Blickstilla med vidöppna, förundrade ögon stirrar dom på oss. Ett ögonblick är det dödstyst. Man skulle ha kunnat höra en knappnål falla, men ingen hade någon till hands.

-Olig gej du har faffa, säger ett barnbarn och mönstrar mig. Förstenad står jag där med badkarskranstån i vädret.

Dä dä dä är inte alls som du tror, säger jag till hustrun, som inte tror sina ögon. –Jag jag fastnade i kranen, försöker jag. Och så kom grannfrun…
-Och blev kranskötare, säger hustrun. Jojo!

Ingen bryr sig om min värkande tå med fodral. Ingen tror mig. Grannfrun tar sin såg och går.

Den julaftonen glömmer jag aldrig. Under stort barnajubel klipps tån loss. Den är blå och öm (till skillnad från hustrun).

På kvällen kommer en halt, dyster tomte linkande med paket. Han har till och med foten i paket. Vid julgröten säger ett underfundigt barnbarn: -Faffa, berätta sagan om tån… slut på kåseriet

Ikväll blir det några timmars arbete, men dessförinnan ska vi plocka upp mamma och åka ut till Obbola där Nicco ska bjuda på fika. Hon fyller ju år till veckan, men då jobbar jag, så vi firar henne idag, istället. Den blivande 24 åringen.

Fixa en middag ska jag också. Apropå middag, den där jag skulle göra igår, falsk lövbiff…jisses, varför har man inte gjort den där tidigare. Så lätt, och så gott. Jag missade till och med att fota den. Jag gjorde dill och persiljesmör, en lättare sallad och serverade den till pommes. Kommer absolut att göras igen.

Letade efter en sak i källaren och ramlade över den gamla robotarmen, haha. Winstone, skeptisk som vanligt.

Hoppas på en fin lördag, för er alla!