Det satte igång att ösregna igår kväll och det regnar även nu på morgonen. Men…nej, det är inga änglar som gråter för att det är nån som vandrat vidare, dom gråter för att vi kom fram med hjälp av dom vattenfyllda kamelerna, men allt vattnet gick åt och dom behöver påfyllning. Så det är helt ok!

Blir dock lätt besviken om det fortsätter ikväll, jag har planer inför kvällens firande av Anders pappa, att platta mitt hår, och om det regnar så vet jag vad som händer…det blir lockar.

Fast än finns det hopp om att det lättar upp på himlen.

Vägen mellan Umeå och Uppsala är inte helt obekant, vi har åkt den, många gånger, även innan Theresé flyttade hit ner. Och det är inte bara en plats vi stannat på.
Ja, titta där är den parkeringen, där åt vi köttbullar och makaroner och vi hade soppatorsk på folkabussen.

Och där är parkeringen där vi sov med ordentligt högläge med huvudena, då det lutade nalta mycket nedåt. I den här uppförsbacken har vi stått, jo och det var kul, med en buss som vägrade starta mitt i vägarbeten och lots och vi tog upp nästan hela körbanan.

Där stannade vi då vi lånat mercan av pappa och drog iväg ett litet flyttlass åt Theresé då hon kom in på IT gymnasiet i Uppsala, Nicco var med på resan, och vi käkade en glass.

På just den resan, så stannade vi då och då för att Åke skulle, hm, lätta på trycket. Nicco undrade vad tusan vi stannade för och vad pappa höll på med. Jag ville väl inte säga att han pinkade utan sa att han står och kollar på utsikten.

När vi sent omsider, lämnat av Theresé och flyttlasset och kommit in på en camping där vi hyrt en stuga. Så placerade vi oss på den lilla verandan och Åke travade iväg för att faktiskt kolla på utsikten.

Nicco vrålar högt över campingen (klockan var rätt så sent så det hördes mycket väl) NÄÄ, NU STÅR HAN DÄR OCH PISSAR IGEN!!! Hahaa…

Nå, den här gången gick det då felfritt hit och Sally bjöd på kaffe, närmare bestämt espresso, eftersom varken hon eller ja, visste hur man ändrar läget på deras kaffemaskin, då vi parkerat oss på deras gård:

Och presenter hade vi med oss, en blomma som Nicco köpt till Theresé och som jag nu lurat i Theresé att det är en ananas, fast det var inte det, Nicco talade minsann om att det är en japansk kotte. Så nu har jag smsat Svetlana för att dementera att det var en ananas. Man vill ju inte fara med osanning 😀

Idag ville Sally och vi skulle dra iväg en sväng, utan hennes päron, och det blir loppis i Heby samt en fika på Jessans konditori.

Ha en fin dag, allihop!