Kan det möjligtvis finnas fler än jag som ren bäddar sängen, måttar det stora lakanet som täcker bägge våra sängar. Slänger iväg det så långt jag kan och inser att det ligger på tvärsan. Gör om, och tror att jag nu lagt det rätt, men det har jag inte alls. Jag *suckar* precis som vanligt och gör om proceduren en tredje gång och BAAM så blev det rätt. 99 gånger av 100, är detta min vardag då jag ren bäddar.

En förmodad tanke om varför det händer, är att lakanet inte skiljer så mycket i storlek på längd och bredd. Och det är av den anledningen jag inte ser med blotta ögat, vilken sida som är mindre (den som ska upp i huvudänden). Dessutom är det ju rätt så brett och svårare att överskåda måtten på. Men snälla, kan man inte märka ut kortsidorna då, redan i tillverkningen då? NEJ, jag kommer inte att göra det själv, jag vill att dom gör det.

Hur många gånger har man inte fått in täcket på sniskan i påslakanet och står där och vevar på med täcket för att försöka få det på rätt ledd. Inte har dom gjort det lättare då många påslakan saknar hålen i överkant. Och vid nåt tillfälle har jag till och med fått tag i ett täcke som snudd på, var fyrkantigt och passade inte alls i påslakanet. WHY??

Slutligen behöver jag inte ens skriva om dessa formsydda lakan och kasta mina åsikter på er, om det. Det fanns redan nån som hunnit före, hahaa…

Fotnot: Jag håller absolut med om det!

Apropå att samarbeta, så kan man undra varför inte fler gör det. Läkare, terapeuter, sköterskor och annan sjukvård. Den ena vet inget om det andra utan hänvisar patienten till att söka vård på den enheten. Där får du veta att dom inte är utbildad på det där området man tog upp i förbifarten och dom vet inte heller om det kan ha att göra med det där första du sökte för. Du hänvisas vidare…

Vart är samarbetet över gränserna och vart är nyfikenheten att vilja komma fram till vart problemet ligger? Varför lämnar man det till patienten att ta reda på, för guess what, patienten är redan sjuk och trött, och har inte energin att hålla reda på vem och vart man vänder sig. Man ger upp och låter det vara som det är.

Nej, det gäller inte mig, inte idag. Men jag har garanterat varit i den svängen förut. Kan vara av den anledningen jag inte heller bryr mig om att söka hjälp för sånt jag dömer ut själv, innan. Med ord som: ”Dom kommer ändå inte att hitta nåt fel, så vad är det lönt!”

Fast jag har tidigare erfarenheter via jobb, mina vänner, släkt och min man Åke. Ibland är det så sjuka historier så man har slutat fundera på vems händer du lägger ditt liv i. Du ska lita på att dom vet vad som är bäst, fast… nånstans vill du inte, men du har egentligen inte så många options. Känns halvdrygt att skriva det , men man ska precis som man brukar säga, vara frisk för att orka vara sjuk.

Jag ska tillägga att detta absolut inte gäller alla inom sjukvården, det finns undantag. Och dom ska vi höja till skyarna för deras engagemang och vilja, att göra rätt, informera och ta sig tid. En dänga kan man istället ge till politiker som inte gemensamt kan gå ihop för att lösa dom största, akuta problemen. Vi kan inte förlora det lilla vi har kvar.

Ingen ska heller behöva gå till ett jobb där man otrivs för att man inte får ge dom 100% som man egentligen skulle vilja ge, men det finns inte tid eller pengar till det. Detta för att dom personerna behövs ute i periferin för att hjälpa till på andra ställen.

Nu ska jag sluta gnälla, haha, jag åkte rätt ner i en negativ spiral och ALLT detta, på grund av våra lakans utformning, oh my…

Solen skiner ute, inte jättekallt även om jag hade på mig finmössan på morgonpromenaden. Mer beroende på mitt skruvade fladder hår som stod på kant. Undrar om det var på grund av det lilla jag kommer ihåg från min dröm.

Åke skulle köpa en stor mjukis känguru som man kunde använda som sacco säck. Han påstod att det var till 2 barn vi tydligen var stödfamilj till. Men då jag anade att det var han själv som ville ha den, och jag sa att köper du den så får den ligga i källaren när dom inte är här, så fick jag att NEJ, från Åke. Han var avslöjad, det var han som skulle ha den egentligen. Sen vaknade jag… 😅

Ha en fin måndag, allihop!