Etikett: försäkringskassan

DD som i dödsdag

Av , , 4 kommentarer 13

 

Såg en snabb notis i förrgår om någon sjuk kvinna som anmodades att göra något från försäkringskassan och därunder stod det om en cancersjuk kille som skulle måsta anmäla sin dödsdag.
Jag letade efter den notisen idag men hittade den inte på vk.se däremot googlade jag och fann detta:
Krävde intyg av cancersjuk man
Försäkringskassan har krävt att en 23-årig cancersjuk man lämnar in ett skriftligt intyg med det datum då han förväntas avlida.
Publicerad 26 februari 2013 – 01:39–Uppdaterad 26 februari 2013 – 15:14
När mannen ansökte om att få flytta hem, för att tillbringa sin sista tid i livet där, ansåg kassan att han inte var tilläckligt sjuk och krävde då in intyget, enligt sajten Nyheter 24. Försäkringskassan beklagar det inträffade och mannen kommer att få sin sjukpenning.
Man upphörs då aldrig att förvånas över liknande dumheter eller vad man nu ska kalla dom, vem är så idiotisk att man ber om en sån sak? Vad förväntar dom att man ska göra??? Ta fram miniräknaren, höfta till med ett datum och få be att återkomma om man nu skulle råka leva över, den utsatta dagen, ja jag vet inte, man kan ju dåna för mindre.
Vet att såna här tragiska fel kan uppstå då det inte är en människa som sitter bakom, utan saker och ting sker via dator eller elektroniskt, men från början, kommer det ju från något mänskligt.
Ta försäkringskassans uträkningar då det gäller rätten till personlig assistent och hur många timmar man kan bli beviljad. Då man ska svara på frågor om hur lång tid man använder till att borsta tänderna, hur många minuter tar det att tvätta kläder, behövs det assistans vid måltid och hur mycket.
Om brukaren sover någon gång mitt på dagen… hur länge, och där kan brukaren bli av med assistanstid om försäkringskassan fastslår att dom sover/vilar för länge och därmed inte behöver hjälp just den tiden. Men hallå… ingen människa på jorden kan ju säga hur länge man sover/vilar, det är skrämmande.
Nå, förövrigt kan jag också meddela att då jag googlade efter notisen om dödsdagen hittade jag flera sidor där man ska räkna ut sin egen dödsdag…ehhh ok, och på en av sidorna skulle man tydligen kunna få veta dagen D om man betalade 199:-, jag tror jag smäller av… seriöst.
Näpp, den dagen jag dör så dör jag, och därmed punkt, jag behöver inte veta när eller var, det får jag ju veta då, eller hur, om nu inte försäkringskassan vill veta det innan, då får jag väl som sagt var, höfta till med något.
Träffade Anna igår och vi tog en kaffe på Mecka, det var inte alls som på gamla tiden, därinne, men trevligt var det ju ändå och två timmar försvann i ett nafs. Kom hem och var slaskblöt om skorna, och inte vet jag om dom hinner torka upp innan dagens arbete, känner mig i behov att köpa ett par nya skor.
Stod ju på skohuset och provade ett par men blev tvärsnål och struntade i dom… det var dumt. Det är precis som med julsaker dom rear ut, man vill inte köpa dom då man precis plockat undan julen, och här tänkte jag väl att jag skulleklara mig till all snö smält bort och kunde köpa vinterskorna efter sommaren och hösten, men ibland bedrar man sig nå så gruvligt.
Jaja, det är som det är, och jag är fortfarande utan Jeep, dom skulle beställa ett hjullager som dom skulle få hem idag och har jag tur hinner dom fixa det innan jag ska iväg och jobba. Önskar er alla en fin fredag!

Tandakuten, jojmensan.

Av , , 2 kommentarer 15

 

Jo, försäkringskassan ringde upp igår, men inte efter 16 minuter utan efter 30, så jag var precis på väg in till vårdcentralen. Jag fick då säga till att jag ville friskskrivas från och med i tisdags, så jag inte blir återbetalningsskyldig på något sätt, och det tackade hon för.
Sjukgymnasten gick igenom ett litet program jag ska köra, får se nu om det blir 2 dagar i veckan och sedan 3, eller hur jag lägger upp det, beror lite på hur jag jobbar och vad annat jag ska göra. Skrev upp mig för att träna imorgon, och det höll på stupa med en gång.
Jag fick nämligen ringa till tandakuten, har ni hört att det finns något som heter det? Egentligen så är det så att jag bet sönder en tand, under tiden pappa låg på lasarettet. Det har inte ramlat bort någon bit, men det gör ont då jag tuggar på den och jag ser att det är en spricka rätt över.
Nu hade jag inte tid… just då det hände, att ringa till någon tandläkare, utan jag har låtit det vara, vilket jag vet är dumt, men det har inte känts som om jag kunnat pressa in den tiden någonstans, men så igår, tog jag mig i kragen och ringde dit jag brukar gå.
Hon gav mig en tid i februari, och det tyckte jag lät liiite långt borta, så jag sa att jag hade en tand som jag inte kunde använda och då tipsade hon om just den här tandakuten. Ringde dit och får alltså komma imorgon. Hade fått komma redan idag, men halv tre och då jobbar jag ju, så det gick inte.
Ni håller på vara gamla, sa Nicco, då jag berättade vart jag ska imorgon, om nu tänder är ett mått på ålder… ja kanske, fast jag har ju sagt det förut och kan säga det igen, lite beror det ju på anlagen man har, mina tänder är ju gjorda av marsipan och då pallar dom inte mycket 🙂
En gång i tiden levde vi ju inte längre än ca 40 år, så våra tänder är inte gjorda att hålla i 100, och det kan man ju förstå. Kommer du ihåg tandläkaren vi gick till, frågade jag Nicco, hon var utländsk, möjligtvis från Ryssland eller nåt liknande ställe och hon blev jättestressad över att Nicco var livrädd för tandläkaren, något hon var då hon var liten.
Näpp, Nicco kom inte ihåg det och det var inte så konstigt kanske, jag tror inte hon var äldre än 3-4 år, och hade nåt litet hål som dom inte behövde borra i, men rengjorde och sedan skulle fyllningen dit.
Nicco grinade och skrek, om vartannat, och jag fick sitta och hålla i henne. Till slut brann nog någon ledning av för denna tandläkare, då hon håller fram verktyget med lagningen på spetsen till mig, och säger att jag ska sätta dit fyllningen!!! Say what??? Nähä du sa jag, jag är väl ingen tandläkare heller. Och det hela slutade med att vi fick åka hem med outrättat ärende och nästa sväng hade vi fått byta till en ”riktig” barntandläkare.
Och i och med bytet så fick Nicco, inför varje besök, ta en dos med lugnade så hon var så glad och pratsam då vi åkte hem från tandläkaren, och sedan försvann skräcken över dom, ja, vad var det för sak. Hoppas ni får en bra torsdag… nu så här, dan före dan, före dan före dan före dopparedagen!

Hugger efter allt levande

Av , , 4 kommentarer 8

 

 
Igår blev det en längre promenad med ”gammbossen”, vi rörde oss runt bräntberget, i halvmörkret. Det var som dåligt med belysningen där. Men det väckte en del minnen. Den gamla, stinkande dammen, som man alltid stod vid och höll vad om, att ingen skulle vilja bada i den. Det gick också rykten om någon stackare som skulle ha gjort just det och sedan dog han.
Nu tror jag att det var en skröna, något som vart sagt för att skrämmas så ingen skulle vilja hoppa ner i dyngvattnet, där alla svanar och änder guppade runt.
Det finns till och med kort från det jag var liten, kanske i 4-5 årsåldern och mamma och pappa har tagit med mig dit för att mata svanarna, men jag kommer ihåg att jag inte tyckte att dom var speciellt mysiga… gapiga och högg efter allt levandes.
När jag och Åke, sedan flyttade in i lägenhet på Mariehem och Theresé kom till världen, så gjordes det ibland utflykter dit ned, och jag är inte säker på att Theresé var så begeistrad över svanarna heller. Änderna gick det ju bra med, dom når då inte så långt upp, men svanhalsarna kommer upp en bit och för en som inte är mer än en tvärhand hög, så kan det kännas skrämmande.
Ibland var det någon kille från klassen (då vi gått dit för vi hade rast… ehhh, eller för att vi hade tandläkartid) som utmanade svanarna, men dom vann alltid, killarna fick lägga benen på ryggen och ingen ville stanna då dom hade svanarna i hälarna. Hahaa… vilka vapen dom kan utnyttjas som, svanarna alltså.
I förrgår kom intyget vi väntat på, från kirurgen, men jag blev ändå tvungen att ringa upp försäkringskassan, för det var bara skrivet till och med den 1/10, och han hade lovat att skriva ut det till dödsdagen, den 23. Dessutom, och nu vet jag varför det finns sidor på nätet där det läggs ut historier om konstiga, knepiga intyg som läkare har skrivit, innehöll intyget en del, både stavfel och annat galet.
På försäkringskassan hade dom fått in två intyg, så det täckte upp hela perioden, fint, då stämde då i alla fall det. Sedan sa jag att någon 100 kilos balk, knappast hade gett honom dom skador han nu fick, utan dom hade nog missat en nolla där, det spelade nu inte så stor roll, men jag tyckte bara att det var så missvisande. Halkotor, visste jag inte att vi hade, däremot halskotor, han jobbade tydligen på en verktad också, vilket måste vara ett nytt ord, för verkstad, och inte bara det, det stod att det var hans yrke… nänänä, jag hade dessutom talat om vad han jobbade med, ALLA fyra gånger jag pratat med dom, här kan man nästan snacka om hör och förståelsesvårigheter eller vad man ska kalla det.
Nå, nu ska jag inte bråka mer om detta, vi fick intyget, och jag skulle gissa att försäkringskassan sett en hel del konstiga intyg som varit svår att tolka, detta var ju inte helt galet, ändå.
Idag ska Åke tydligen ligga under bussen, eller kanske stå i garaget, ja, bussen har inte kommit sig härifrån än, och det hade ju varit skönt att bli av med den, någon gång. Får hoppas att solen kikar fram också så han får lite ljus över sig och ser vad han pysslar med. Önskar er alla en fin lördag!
 

Snart brister det…

Av , , 6 kommentarer 16

 

Jag undrar just jag… om jag ska söka remiss till urologen, för något påhittat urinvägsbesvär, för då kanske jag blir inskriven på kirurgen, vilka är dom jag egentligen vill komma i kontakt med, men vis av erfarenhet, så slutar väl det helst med att ortopeden tar över, hm… vad gör man då?
Jag sjukskrev nämligen pappa, andra dagen efter hans olycka, och nu är det 4 veckors sjukskrivning som han faktiskt hade rätt till, som jag ansökt om. Men ett sjukintyg måste ju bifogas. Inga problem, sa dom på IVA, då han låg där, ett intyg skickas elektroniskt, så det skulle vi inte behöva tänka på.
Men det var vi visst tvungen att göra, då vi efter 6 veckor fick ett brev från försäkringskassan som efterlyste ett intyg. Jag ringde upp kirurgen, där han faktiskt först blev inskriven, och det tog ett tag innan jag kunde förklara, så hon begrep, vad jag ville ha, men det skulle hon prata med en läkare om. Skynda på, sa jag, vi har till den 3/11 på oss, sedan avskriver dom ansökan.
En vecka passerade, inget intyg… jag ringde upp igen, och hon kom ihåg att hon talat med mig. Jag förklarade ännu en gång vad vi ville ha, och ifrågasatte, hur svårt det skulle vara att få fram ett datum för hans inskrivning. Ja, hon skulle prata med en läkare.
Ännu en vecka senare och ingenting nytt, jag ringde återigen upp, i förra veckan, hon började med att be så hemskt mycket om ursäkt och hon förstod inte varför inget intyg var utfärdat, men hon skulle genast gå och prata med läkaren. JA, sa jag, lätt irriterad, och om dom har såna problem och inte vet hur man gör, skriv då på lappen att dom tar kontakt med D**  M******* på ortopeden, det var han som tog över efter kirurgen, han kanske kan förklara hur man ska gå tillväga.
Nu har det gått en vecka till… snart och inget intyg. Jag har för fjärde gången ringt och bokat en återuppringningstid på kirurgen, har något nåt tips, om vad jag nu ska säga? Eller ska jag dumförklara någon… kan inte påstå att jag inte har lust till det, men jag brukar kunna hålla mig sansad, men snart kommer det att brista.
Den 3/11, har vi förövrigt passerat för 10 dagar sedan…

Lite random så där…

Av , , 6 kommentarer 10

 

Telefonköer är väl inget man gillar, och egentligen, när du ringer till, låt oss säga, Telia, eller Försäkringskassan, T3 eller kanske Bredbandsbolaget (bara för att nämna några), och dom säger att det är 200 före i kön, låter det då speciellt seriöst? Jag menar, har man så många som behöver hjälp och support, måste dom ju ha allvarliga problem.
Och inte nog med det, vi ska slösa bort våran tid på att sitta och vänta, på grund av fel som är orsakade av en produkt eller tjänst som vi har betalat för. Varför blir man då inte kompenserad för den tiden? Det vore väl sjangtilt. En liten bonus skulle man väl allt kunna tänka sig, och tacka för.
Eller, tänk vad roligt om alla dom där företagen ringde runt till folk, bara så där random, för att höra att allt är bra och funkar som det ska, det vore service det, på hög nivå. Fast kanske med risk för att man skulle bli irriterad för att någon ringer, bara för att 🙂
Men om jag inte missminner så gjorde faktiskt T3 det, då vi gick över till dom, dom ringde för att kolla om allt var ok, men nu ska jag inte höja dom till skyarna, för dom är absolut inte felfria heller. Jag kan då inte ringa till dom från hemtelefonen, av någon outgrundlig anledning, även fast vi har dom som teleoperatörer, kanske funkar idag, det ska jag ha osagt, men det funkade inte ifjol, då jag ville ha tag i dom. Jag fick använda mobiltelefonen för att komma fram.
Och idag, mina vänner, kan jag bara nås ibland… lite random så där, då min mobil tycker att det ska gå bra. Sms som folk skickar kan jag få dagen efter, telefonsamtal kommer inte fram, men vissa fixar det, så idag åker Maria och köper en ny mobil, nu är jag less på den här mobilen, men den har faktiskt hängt med några år så det kanske är på tiden att man köper sig en ny.
Det ringde ett blomsterbud igår, dom skulle komma och lämna blommor men eftersom jag jobbade så fick jag ju inte veta vem dom var ifrån, så jag smsade till Åke och frågade… inget svar. Jag hade tänkt skicka igen och fråga om han inte hört mobilen, men jag fick annat att göra, men så fick jag då höra då jag ringde till honom, att han fotat buketten och skickat, men inte hade jag fått det inte, inte ens idag har det kommit, men nu vet jag vem dom var ifrån och hur dom ser ut:
Bastugänget har gått ihop och skickat en jättefin höst/vinterbukett, så det tackar jag varmt för, dom pryder sin plats i tv rummet.
Jag fick även en bukett i samma färger från mina kollegor på jobbet, jag älskar färgen orange, på blommor och den färgen ligger väl i tiden, just nu. Med tanke på Halloween och det där. Men det är ju också en riktigt glödande höstfärg.
Och med dom orden önskar jag er alla en trivsam fredag!
 
 

Tänk om…

Av , , 1 kommentar 6

 

Tänk om det fanns ett parti som kunde utlova och inte bara lova nu, utan också fullfölja deras löften. Ett av många löften skulle då få vara att alla som väljer att gå i förtida pension, skulle premieras med en extra slant. Tänk så många yngre som då skulle få jobb, och visst, dom som ville fortsätta jobba skulle givetvis få sin pension, men kanske inte med den extra bonusen. Aftonbladet hade stora rubriker i förrgår där det stod att folk nu skulle kunna tvingas att jobba fram till 70 år, MEN HALLÅ???
 
Inga skolklasser skulle få överstiga 16 stycken elever, enbart för att alla ska ha en chans att både få synas och höras. Ingen får försvinna i mängden för att sedan upptäckas efter ett antal år och med jätte stora bekymmer.
 
Alla människor ska få leva i hemmet med samma premisser som alla andra. Har man ett handikapp så är det inget som ska ligga en om bakfoten, och det ska heller inte ifrågasättas. Jag pratade med en tjej som är gravt synskadad, och är sittandes i rullstol. Jag frågade henne om hon hade något jobb och fick till svar att arbetsförmedlingen hade avskrivit henne därifrån för två år sedan. Hon skulle aldrig få ett jobb ändå.
 
Hur kan man behandla en människa på det sättet och vad är det som säger att hon inte skulle kunna hitta ett jobb som passa henne, hon vet väl själv vad hon duger till? Så länge hon vill så ska hon väl också ha samma rättigheter som alla andra.
 
Ingen människa som är sjukskriven ska behöva berätta sin livshistoria mer än en gång. Hu många långtidssjukskrivna blir inte både upphängda och nersläppta och får byta handläggare varje gång dom hör av sig till försäkringskassan? Hur ska dom någonsin få rätsida på sjukskrivningarna då det ska hattas fram och tillbaka.
 
Slutligen, om det är försäkringskassans läkares bedömning som gäller i slutänden så ska alla få gå till just den läkaren också, inte via vårdcentralen, för i det fallet så spelar det ju ingen roll vad ens egna husläkare säger.
 
Listan kan nog fortsätta i oändlighet över hur man skulle vilja ha det och som vanligt får man vara glad om en sak går igenom, eller om den i alla fall ligger i närheten av ens önskningar.
 
Så, det var onsdagsmorgonens funderingar. Ikväll är det ”gammbilar” på Gammlia, och vi tar nog Camaron dit upp med en medföljande kaffetermos, om inte vädret säger något annat. Ni får ha en bra onsdag, kanske ses vi däruppe bland alla bilar, vem vet.

Utbetalning

Av , , Bli först att kommentera 5

Hur kan det ta så lång tid innan utbetalningar görs av försäkringskassor eller a-kassor. Men om det hade varit tvärtom, att försäkringskassan eller a-kassan hade ett krav gentemot dig, så skulle det vara betalat tillbaks…igår, och med ränta?

Undrar hon som nu skickat in kassakort för 4 veckor men inte hört en bokstav från a-kassan och inte heller fått ett öre därifrån. Ni vet, vi har fortfarande lika mycket vi ska ut med varje månad trots att jag inte har ett jobb, just nu.

Maria Lundmark Hällsten