Etikett: frihet

4 cm skillnad är rätt mycket, faktiskt :O

Av , , Bli först att kommentera 15

Jo, jag hade ju fått tips att boka tid hos en sjukgymnast, och till honom var jag i tisdags. Han noterade att mitt vänsterben var 4 cm kortare än det högra…jojo, snubbelfaktorn är nära då 😀

Han böjde ett ben i taget, konstaterade, att kan man göra så där, är det i alla fall inget diskbråck, men, sa han, då har man jävligt ont, precis där, och så tryckte han in pekfingret på utsida lår, och jag hade kunnat ge honom en hurvel det gjorde ONT!!!

Fick lägga mig på sidan och sedan vred han till, andra sidan , likadant, han mäter skillnaden och nu är benen lika långa :O Ställer mig ner på golvet och känner absolut ingenting, vilken underbar känsla.

Känslan satt kvar ett tag, nu kan jag känna vart jag hade ont men det är inte i närheten av hur det var förut. Och det gör inte ont att sätta ena foten framför den andra. Däremot ska man, under några dagar, undvika vridningar och konstiga ställningar, samt, inte bära eller lyfta tungt, så det får lägga sig.

Pratade med Tina igår, och det är ju inte en rolig situation, dom har därnere i Spanien. Men jag sa att det är tur att hon har en såpass stor lägenhet och fin terrass, så hon kan då gå från ena rummet till det andra. Samma sak för oss, även om vi inte har samma regler här. Vi får ju vistas ute, men är ju hemma betydligt mer än vanligt.

Tänk den stackare som kanske sitter i ett rum, med en kokvrå, utan några andra bekvämligheter, såsom teve eller internet, snacka om att man hellre hade suttit i ett fängelse då.

Men alla saknar friheten att få bestämma hur man vill tillbringa dagen. Ibland vill man ju ha en dag hemma, men inte under tvång. Såg ett roligt klipp som jag delar, vad eller hur hundar kan bete sig under karantän, men det där med karantän är ju en efterkonstruktion, fast roliga är dom i alla fall 😀

Jag märker definitivt av att jag är hemma mer, tankade bilen full, förra lönen, och jag har mer än halva tanken kvar och det är lön imorgon igen, så det är inte bara negativt, det som händer. Och jag hoppas att jag ska fortsätta lite så här, då allt är tillbaka till hur det var innan… fortsätta snåla in lite, tänker efter före, om det verkligen är nödvändigt, men ändå unna sig av livets goda, mellan gångerna. Det är en fin balansgång, men man kan hålla sig på benen, om man verkligen vill. Sa hon som plötsligt hade ena benet 4 centimeter kortare än det andra :O

Mitt 3 års minne idag, var första rundan runt Umestan, kul att det nästan blev årsdag på det då, men 2 dagar emellan 😀

Nä, nu ska jag se gårdagens Robinson och dagens, bränner jag av med samma gång, samtidigt som jag intar frukost. Ni får ha en fin torsdag, allihop!

Avsked och början på nåt nytt…

Av , , Bli först att kommentera 16

Jag fick ett tråkigt besked igår, inte oväntat, men då en yngre människa går bort, en som precis börjat sitt vuxna liv, ja då finns inga ord. Jag satt där och tänkte, och ska man någonstans komma i närheten eller om man går efter vad man kan relatera till, så måste jag säga att det absolut värsta, alla gånger, jag varit med om, var då pappa gick bort.

Från olyckstillfället till hans kropp inte orkade med mer. Det tog 6 veckor…6 veckor av hopp, jag var ändå positiv hela den tiden, även om jag innerst inne visste, att det skulle nog inte gå vägen. Hoppet blev förtvivlan, och alla dessa frågor som man aldrig kan få svar på. Och jag vet, man ska inte älta sånt, för det enda som händer är att man offrar energi på sånt som inte ger nåt tillbaka.

Nu går mina tankar till den här killens föräldrar, dom har absolut en tuff tid framför sig, även om man visste utgången, så vet man aldrig hur det kommer att bli, den dagen dom inte finns längre. Den största trösten, och det är ju precis som man brukar säga, är ju att personer som varit obotligt sjuka, ändå får det bäst då det är över.
Och jag tror att det är så man måste se det. Dom behöver inte kämpa längre, många har redan gett upp sin strid och bara väntar på att få fortsätta, någon annanstans.

Och även om vi alla tänker, tycker och tror olika, så för min del, så vet jag att det finns en spännande fortsättning, den dagen man lämnar in, och det ska bli spännande, på sitt sätt.

Där kom det där positiva in igen, och ja, att förhålla sig till döden som man gör till livet, och att alltid tänka att det blir bättre, oavsett hur dagen, veckan eller månaden blir, det är jätteviktigt.

Detta fick bli mitt avsked till killen J, jag önskar dig en spännande resa till friheten och det okända, och vi är alla med dig i tankarna.

10636358_307351129458587_4912545018364390575_o

Önskar er andra en bra dag!

15977686_10154887671371585_2506727254902380786_n