Igår var det äntligen dags för motortransporten av min Camaro motor. Detta skedde på Åkes vis.

Hahaa..visade filmen för Nicco som kom hit på adventsfika. Hon suckade, slog sig för pannan, och sa att man kan ju tro att ni bor in the middle of nowhere. Åke berättade att detta var tydligen inte, första gången han forslat bort en motor på en snösläde.

Förra gången var före min tid. Då var det nån längre ner på Blomstervägen som skulle ha nån motor dit ner. Åke tog snösläden och satte fast den bakom hans bil. Sen blev han utskälld av hans pappa, Nicke, för att han misshandlat snösläden. Det blev nån liten böj på den.

Där Nicco sedan sitter, mitt emot mig, så får jag en flashback. Ber henne sitta still och se snygg ut…

Hehee…jag förstod det. Så jag passade på att knäppa en ny bild i obevakat ögonblick.

Min flashback, jo, 14 december ifjol, satt hon på samma ställe, och även då hade hon julstjärnan i huvudhöjd. Jag tyckte hon såg ut som frihetsgudinnan.

Jag satt med skrivarjävulen igår kväll. Och psykbryt, är ett ord som bara beskriver en liten känsla, bakom vänstra örat. Då förstår ni känslan i hela skallen och att det inte finns ord för det.

Tror jag höll på i nästan 2 timmar. Ladda ner, logga in, skaffa sida, plocka bort, hitta igen, stänga ner, kopiera, öppna upp… Dokumentet som jag inte kunde öppna, lyckades jag öppna i nåt annat program, där jag kunde fylla i den, men inte såsom man skulle göra. Men jag kunde markera svaren med färg, och lägga till kommentarer, som man sedan måste klicka upp. Jag hoppas att det räcker.

Med allt det gjort, så flärpa jag till med nåt annat på datorn och plötsligt hittade jag nån typ av connecetion, och inställning och skrivaren bugade och tackade för dom nya färgpatronerna, och var redo att användas. Så jag skrev ut ett papper, och suckade och svor… med nya färgpatroner så tycker jag den snålar med färgen, eller…

Usch, jag hatar då grejer inte bara kan fungera och att man ska vara mer än ett proffs på teknik, för att kunna med apparaterna.

I folkakalendern idag, fanns hjulparen.

Undrade vad Fultomtarna hitta på idag. Bilarna var snyggt parkerade under pallen.

Winstone fick vittring på nåt…

Jojo, det där gula snöret, känns ju igen.

Uppe i hyllan ser det ut som om en av Tomtarna, försöker prata med den riktiga Tomten, som sitter på utedasset. oh my, inget privatliv där inte.

Och jösses, inte är dom rädd livet heller, vad står den där nissen och håller i glaslocket för.

Aha, kunde man ju ha anat, Lenas go´ kolor lockar små fulomtar.

Den sista av dom fjärde återstående tomtarna, stod och gluttade på marsipangrisen, ojoj. Får se om den är kvar imorgon.

Apropå Tomtar, så kommer här en bild på den finaste tomten som jag känner, i alla fall. Theresé tycker, och jag kan absolut hålla med, att köpa en tomtedräkt eller annan utstyrsel till barn, för att dom ska användas 1 dag på året och nästa år är dom urvuxna. Det är att slänga pengar i en bottenlös sjö. Så Theresé fixade något annat till Sally. Hon fick vara en Julklappstomte, haha, den var ju klockren.

Och med den bilden önskar jag er alla en fin måndag.