Etikett: frysdisken MIO möbler

Tur man kan skratta 😀

Av , , Bli först att kommentera 14

När jag kom hem från jobbet igår kväll, så sitter Åke och kollar på det där klippet jag la ut i förra inlägget. Men, funkar nätet, har routern kommit, är det fixat, frågade jag.
Jaa, det fungerar men det är ingen som varit här eller att det är bytt nånting, svarade han.

Ehh, jahapp, det var väl jättekul. Jag blir smått irriterad, fast ok, vi kanske har en random router, som nu funkar ibland. Så jag tänker inte chatta med nån för att tala om att det fungerar, utan dom får skicka en ny ändå.

Risken må ju vara överhängande att den lägger av igen. Om det inte är så att dom mörkar deras avbrott, för att slippa betala igen en del av avgiften

🤪🤔

 

Kommer ni ihåg dom där pizzorna man kunde köpa i frysdisken för några år sedan. Gjorda på hårdbröd Jag gillade dom, och blev faktiskt så sur, då jag hittade denna oöppnade förpackning nere i vår frys, men den borde inte ha legat kvar där, för den hade gått ut, way back in time.

Men så hittade jag det här, då jag var in på Ica Maxi, härom kvällen:

Visserligen får man nu lägga på toppingen själv, men det kan ju vara rätt så nice. Då vet man liksom vad det är.

Hittade även denna kalla sås:

Den föll mig i smaken, och roligt med nåt annat, än vad man alltid annars använder sig av.

Igår efterlyste kvällspasset i P4, historier om då man varit lite av en virrpanna. Jodå, det händer väl. Jag kunde inte låta bli att lägga ut följande minne, och vi backar bandet till oktober, 2015, och jag hade den där jädrans väskan, fast satt i magen. Som jag fick ha, dygnet runt. Och jag citerar nu inlägget:

”Böjer mig för överheten och bekänner att det var mitt fel, att Nicco missade förmiddagens lektioner, igår. Det började med att hon stod och letade efter en smörgås, jag gjort i ordning till henne att ta med på tåget.

Grävde i kylskåpet den fanns ingenstans, och vi började skylla på att Åke måste ha fått den med sig då han åkte på morgonen. Men så gluttade jag på skafferidörren, och vad tror ni, jo, jag har alltså lagt in den färdiga mackan i brödkorgen. Nå, mysteriet löst.

Klockan tickar på och det håller på vara lite bråttom, så hittar jag inte Jeep nycklarna. Alltså hallå, helt befängt, jag VET att jag plockade ner dom från hyllan, då det plötsligt blev koncentration på macksökning, så nycklarna kunde ju inte ha försvunnit så långt, tyckte jag.

Men dom fanns inte, jag lovar, jag fick göra en djupdykning i kylskåpet igen…sedan skafferiet, lyfta på papper, tidningar, gå på ställen dit jag aldrig varit, leta i fickorna tjugo gånger, inga nycklar. Och där gick tiden ut, för att hinna ned till tågstation, och då, mina vänner, fann jag nycklarna, hahaa…

Ja, jag hade dom på fingret, heeela tiden, alltså och betänk också att jag inte ens tagit något morfin eller annan tablett, smuttat på whisky som kan ge lite sidoeffekter, eller slagit i skallen 😀

Jaja, det hjälps inte, man kan ju vara lite snurrig i kupan ibland, och att jag höll i nycklarna utan min vetskap, kanske inte var så konstigt, jag höll ju samtidigt i väskan, och kände därför inte av dom.

Vi fick då starta dagen med ett gott skratt, så där, nästan så tårarna började rinna 😀” slutcitat

Tur att man oftast kan skratta åt allt elände, eller hur.

Idag blir det utfärd till MIO på förmiddagen och en kaffedejt med Helena på eftermiddagen. Och hey, det är ju fredag också, kan ju inte bli bättre 😀

Ha det gott, allihop!