Etikett: godispåse

Vad hände???

Av , , Bli först att kommentera 12

Tänk vad knepigt det är då man tycker att man nyss passerat 30 strecket, men idag, ska det firas att jag och Åke varit tillsammans i 37 år…what happened…


Eller kan man skriva så, för om man verkligen summerar, så har vi hunnit göra en massa saker där emellan. Theresé fyller 36 år, om 12 dagar, Nicco kom nästan 13 år efter det. Barn är ett rejält riktmärke, och har man dom så har man en tidslinje i huvudet. Om än, inte helt ackurat, kanske. Det är väl såna saker man kan diskutera i oändlighet.

Jomen det var ju då, minns du inte, när Theresé gick och fyllde sin egna godispåse på Ugglan. Hm, jo, och Ugglan fanns ju fram till ungefär det årtalet…lalala.


Eller då Nicco ramlade ner från sängen i bussen, från kortsidan, av alla ställen, och hamnade längst ner bland cyklar och annat. Och hon ropade flera gånger…VART ÄR VI?

Ja just ja, och då var vi i Sundsvall, och jag har aldrig tävlat där så då måste det ha varit…lalala.


Och ibland, då vi fastnar, googlar jag och andra gånger kan det räcka med mitt bloggarkiv om det hänt nåt efter april 2009. Jojomensan 😄

Denna dag eller kväll, 1984, började i alla fall jag och Åke att hänga med varandra. Då vi skildes åt frågade han om jag ville följa med på bio, så han hämtade upp mig dagen därefter och vi for och kollade på Polisskolan, som visades på Saga biografen. Och efter det, är ju allt historia, eller…jaja, det stannar ju inte här, vi tuffar på och skapar nya minnen.


Jag lagade mat igår, tog med den till mamma, och dit kom då Nicco så vi käkade middag ihop. Kolla blomman mamma har på köksbordet, den är ju otroligt fin, fattar dock inte, varför jag inte knäppte en bild på hela blomman, den är rätt stor, faktiskt, haha…


Dessförinnan hade jag hämtat ut ett paket som kommit långväga ifrån. Så när jag kom hem blev det öppning av det. Mary från Duluth, hade köpt lite lokala saker därifrån och skickat dom till mig. Det var inte bara en sak, utan flera.


Så roligt, jag taggade henne på fejjan och skrev att bara förpackningarna är ju en present för sig, vet inte om jag ens vill öppna dom.

Halsbandet är gjort av sten från Lake Superior…


Vildriset bär också på en historia, ursprungligen var det Ojibway och Sioux indianer från Minnesota som skördade vildriset, detta gjordes antingen från kanoter eller träbåtar. En paddlade eller rodde medan den andra använde pinnar för att slå ner riset i båten eller kanoten. Efter skörd skulle det genom andra procedurer. Idag görs detta på ett mer modernt sätt men är fortfarande unikt och varje vildris från olika sjöar med risbäddar ger olika smaker och konsistenser. Och till detta ris fick jag en receptbok.


Fina små tvålar…


Kaffebönor…får ta ner kaffekvarnen och mala…


Ett handprintat kort på en bro som Mary och Jerry går över varje gång dom lämnar sitt hus eller går tillbaka. Stora lastfartyg passerar därunder. Klicka på bilden för att läsa mer om tjejen som gör dessa kort.


Och annat smått och gott. Återigen tack Mary, det var jättefina saker 🥰


Ikväll är det Gammlia 2.1, och jag hade tänkt att vi skulle haka på cruisingtåget då det går. Dom åker från ishallen på Teg, 18.15 och siktet är då inställt på Hörnsjö.

Hoppas på en fin dag, för er alla!

Man ryser in i benmärgen

Av , , Bli först att kommentera 13

Jag läser att dom kommit fram till att vissa viner innehåller gifter och det ska eventuellt vara av den anledningen man får baksmälla… haha, tror f-n det, och nu fick man belöningen för att man håller sig ifrån vin överhuvudtaget 🙂

Jag ryser ju in i benmärgen, enbart av doften, nackhåren reser sig och en lätt, dov huvudvärk, kan anas, om man känner efter ordentligt. Hm, och då kanske det inte var vinet i sig man började må pyton av, utan av innehållet, ja där ser man.

Fast det går väl bara några dagar nu så kommer någon med motsatsen, det är väl det vanligaste, och i slutändan vet du inte vem som sagt vad och vad som egentligen stämmer. Nä, då är det bättre att dricka saker rent, och nu har el doctore Maria, talat. Sprit kan ju också användas i rent förebyggande syfte… mot ormbett till exempel (ja jag luras bara, jag vet).

Tänk att det var skyltsöndag igår… hade jag totalt missat, men det gör inget, jag hade inte gått ner på stan för det, inte så länge skyltsöndagen ser ut som den gör idag… en vanlig ordinär dag, med allt som är öppet och enbart trängsel överallt, eventuellt en tomte som går runt och säger god jul och kanske någon som sjunger, nä, jag är inte impad.

Stämningen och mystiken har försvunnit, det var ju mer spännande då skyltfönstren täcktes för och dom arbetade febrilt där bakom, för att ställa i ordning och dekorera inför visningen på skyltsöndagen, och inte var det öppet heller, man fick gå runt där och kika in genom skyltfönstren och drömma sig bort. Hade man tur fick man en godispåse av tomten, med en clementin, pepparkaka och kanske en skumtome i, det var grejer det 🙂

Och tänk alla julgransplundrings fester som anordnades på företagen, för hela familjen förstås, och där visades det film, man hade fiskdamm och annat roligt, men idag är det knappast någon som har tid att hålla i nåt sånt där… det kräver ju sin man/kvinna. Svärmora fixade och ordnade såna fester på Handelsbanken, så några såna har Theresé hunnit få vara med på.

Och då jag var liten fick jag och storebror, följa med morbror Börje på Astra, där dom hade en minst lika fin fest med diverse roliga saker som skulle göras… det var tider det. Men man ska väl inte säga att det är sämre idag heller… tiderna ändras, det hjälps inte och man vänjer sig vid det nya… och när man gjort det så ändras det igen… en ständig rundgång.

Önskar er alla en fin måndag!

 

 

Jag gjorde en Pippi!

Av , , 4 kommentarer 11

 

Vilken gårdag… och vilken… sömnlös natt. Jag hade ett litet uppdrag att utföra, nämligen åka upp på MediaMarkt och införskaffa två saker, och tyckte att det var läge att göra detta med tanke på deras erbjudande, köp två saker och betala halva priset för ena varan.
Mm, låter ju fint men vad gör man då man behöver hjälp och butiken är överfull med shoppande människor, och dom två försäljare som var lediga, inte tillhörde rätt avdelning? Man gör som Maria, man skiter i allt och åker hem igen.
Hur kan dom vara så korkade att dom inte inför ett typ av kösystem, för hur kul är det att förfölja en säljare som håller på med en kund, bara för att markera att det är du som står på tur? Inte alls kul, kan jag säga och jag hörde dom som muttrade högljutt vid vitvarorna, då en säljare passerat dom och gått vidare till nästa kund, men tydligen missat att dom var där före. Inga nöjda kunder där inte, och jag var inte heller nöjd, och som sagt, nu blir det ingen affär däruppe, varken för dom eller för mig, jag tar det med något annat företag med bättre service.
Vill ändå inte hacka på personalen, dom gör säkert det dom kan, och försäljarna som inte kunde hjälpa mig med det jag skulle ha, hakade på och visade mig vem jag skulle tala med, men det hjälpte ju inte mig, då jag inte har lust att stalka någon.
Sedan fortlöpte dagen och middagen passerade rätt så oförmärkt förbi. Jag fick med mig Nicco på en promenad, men var tvungen att muta henne med att hon skulle få köpa en godispåse på Preem för sin uppoffring, vilket var ett erbjudande hon nappade på.
Man passerar ett dike som går utmed gångbanan, och vattnet som rinner där ser ut att komma någonstans under E12:an ifrån, det är trång och snårigt och vart det sedan försvinner, vet jag inte. Men hej… vad kul det hade varit, sa jag, om man hade stoppat ner en kanot där, inväntat folk som kommit promenerandes, satt fart på paddlarna och ojat sig då man kommit fram bland grenarna och trasslet, hahaa… vilket perfekt ”dolda kameran” ögonblick.
Vi såg sedan på roliga klipp, pensionärsjävlar och sedan ringde mamma. Hon kände sig jättedålig med ett hjärta som rusade och yr som sjutton så hon fick skjuts upp på akuten av några grannar. Så det var bara att bege sig dit.
Halv två i natt släckte jag lampan. Då hade hon blivit hemskickad men ville inte sova själv så jag stannade över. Men jag har ju vissa problem att sova borta, det blev en timme på ena sidan, vaknade, hade jätteont i knäet, gjorde en Pippi Långstrump och bytte fotända, vaknade en timme senare med bägge armarna bortdomnade, snodde om igen och försökte somna.
Känner mig med andra ord, rätt så speedad just nu, men lär bli trött om ett tag. Mamma mådde bättre i morse men var fortfarande lite yr, nu har det ju hänt så mycket på sistone så det är inte så konstigt om hon mår som hon gör, för lite sömn och för mycket att tänka på, kan knäcka vem som helst, så är det bara.
Näpp, nu är jag i alla fall hemma igen, ska ställa mig i duschen och kanske… försöka sova en stund. Ha en fin söndag!
 

Rökare/icke rökare

Av , , 1 kommentar 2

 

Fick en bok av min mamma, då jag redan slutat röka, den är inte avsedd att läsa för att sluta men innehåller lite funderingar och faktiskt väldigt roliga, smått ironiska stycken. Vill citera henne och börjar med ett stycke där hon skriver om rökare som uppfattas som "roligare" människor.

"Att vara rökare kan vara en stor del av identiteten. Inte sällan ser man på "icke-rökarna" som en ganska torr samling. Vilka är det som går ut och röker på fester och middagar? Jo det är de roliga människorna. Samtalen bubblar och skratten ekar från gruppen som står på balkongen och blossar. Kvar vid bordet sitter de präktiga, lite jordiga icke-rökarna. Diskussionerna vill inte riktigt ta fart efter att rökar gruppen reste sig, med några fåraktiga leenden mot varandra sneglar icke-rökarna efter lustigkurrarna på balkongen. Kommer de inte tillbaka snart? Eller ska man gå ut en stund, även om man inte röker? Varför är det så här? Varför verkar rökarna alltid ha det roligare? Att hänvisa rökarna till små utrymmen, snuskiga rökrum, trånga balkonger, blåsiga portgångar eller liknande, har inte riktigt den effekt som många icke-rökare tror. Tvärtom, ju läbbigare och trängre, ju mer förstärks också gemenskapen. Pressas en grupp människor ihop för att utföra en syssla samtidigt under några minuter, är det givet att de börjar prata…"

Författaren heter Charlotta von Zweigbergk och boken heter Eld utan rök. Jag hade ganska roligt när jag läste hennes kommentarer m.m. Och man känner så väl igen sig i vissa situationer.

Hon skriver dessutom att rökare är något av dom generösaste människor som finns. Du kan som rökare i princip hoppa på vem som helst för att be om en cigg, det är aldrig genant att fråga om eld, även om någon får vända upp och ner på hela väskan för att hitta tändaren. Jämför med om du drabbas av godis sug och ser någon stå med en godispåse eller en chokladkaka, såvida du inte är uppseendeväckande spontan- skulle inget få dig att fråga denna okända person om du kunde få smaka lite. När det gäller rökning kan du till och med be att få fimpen, utan att bete dig underligt. Jämför med: Åh, kan jag få sista biten på din macka. Nej hur hungrig du än är så ber du aldrig om det.

Ja det var lite från hennes bok, ingen tjock bok men som jag sa, rolig. Och skratta kan vi alla behöva!

 
Ha en fortsatt trevlig helg!
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten