Etikett: grannar

Undrar just vad grannarna skulle säga då

Av , , Bli först att kommentera 10

Har ni sett reklamen med han som sitter på stegen och dricker sitt kaffe, och hade dom haft råd, så hade dom haft en balkong? Den är rolig 😀 Och jag har frågat Åke om vi inte har 2-3 stegar som vi skulle kunna ställa upp mot väggen, och där sitter vi med kaffekopparna, enbart för att se grannarnas reaktioner, då dom går förbi, det hade varit roligt 😀

Vi har städat lite på gården, mossrivning med kratta, plockat upp lite småsten, Åke har ställt fram möblerna, och vi eldade med björkveden igår, grillade korv och kokade kaffe härute.

2016-04-10 13.23.13 2016-04-10 13.34.24 2016-04-10 13.34.37Inatt har det dock varit kallt, och det noterades då jag skulle skjutsa upp Nicco, nu på morgonen till hennes praktikplats, och motor/kupé värmaren inte funkat…då får man skrapa rutorna. Men tittar man ut genom fönstret, så ser dagen lovande ut, sol och i efterhand kommer nog värmen också.

Winstone busade runt igår, och han låter som jag vet inte vad, då han idkar dragkamp. Jag filmade, sedan backade jag bort och tryckte på dörrklockan, jisses, då blev det annat ljud i skällan. Oj, vad elak han kan låta!

Så spelade vi upp det klippet, och Winstone fick också se och lyssna, jo, det gick som vi trodde, då vi kom till sekunden med dörrklockan, satte han av, igen, vilt skällande, vad lite som kan roa honom 😀

Fast vi är ju bara dum som inte tränar bort detta, för det går, det är jag alldeles övertygad om. Man ska vara ihärdig, och alla ska göra på samma sätt, så det är nog vi, som är problemet, inte hunden. Däremot kan man ju tycka att han ska få visa oss att någon kommer, men det vet vi, redan efter första och andra skallet, så då får det räcka. Men det tycker inte han, han tänker nog att vi är trögfattade och att vi allt har lite dålig hörsel, sådeså!

2016-03-12 22.03.01 2016-03-12 22.03.32Önskar er alla en toppen måndag!
214383_818710 214384_818711

Osandat, sandat, grusade planer…

Av , , Bli först att kommentera 14

Jag hann med allt jag skulle igår, om än det blev lite stress, på slutet, det är till och med inbokat besiktning och det var ju sån tur att det finns tider rätt så sent. 17.50, för att vara exakt, och skulle det då falla sig så att jag är på lasarettet just då, eller av annan anledning inte kan åka dit, så får Åke ta den istället. Detta kallas planering, eller plan A, jag åker, plan B, Åke åker 😀

Jag hann också med att vara ute och halka på, inte bara med Winstone, jag gjorde mig en sväng till Jan A och Ingegerd som bjöd på kaffe, och tipsade om vad vi kunde göra med ett objektiv, som Nicco funderade på.

Jag kan ju inte låta bli att undra vad dom tänker på då dom sandar. På cykelvägen här utanför, är det en mittsträng, med sand…bra, men vad händer då man får möte? Jo, man måste ut i periferin, där det är osandat och halt…jättebra, not!

Den lilla vägen mellan Näckrosvägen och centrum, var inte halk bekämpad, överhuvudtaget, utan där gick jag på gräset.

20151111_135405

Inne på Näckrosvägen hade nog vaktis varit ute och slängt några stenar, närmast buskarna, dom hjälpte föga. Och är det inte så här, varje år, den här årstiden.

20151111_135710

Folk är som tagna på sängen, halka, vart kom den ifrån, kanske man skulle ut och sanda, eller, jo, jag kan ta lite här, och sedan tar vi lite där…eller ska vi sanda?

Det ser då lite bättre ut idag, hann tvärslänga några ord med grannfrun, som var ute med Frasse (lill hunden), och hon tyckte det var mindre halt idag. Fast hon undrade också, varför det sandas mitt i, och inte ute på sidorna.

Fru Andersson, som förövrigt kom förbi med en bukett rosor för att hälsa mig välkommen hem, och dessförinnan kom hon med en liten låda hallon, som hon plockat, så goda och fina. Inte dumt med snälla grannar 😀

Hoppas på en fin dag, för er alla. Själv har jag en tid att passa, och det är en trevligare tid, än lasaretts besök, tandläkare eller andra instanser, jag ska kaffedejta Anna, det var ett tag sedan sist.

043

Den är numer hädangången…

Av , , 2 kommentarer 9

Jag har satt igång projektet, ”vattna blommorna med tevatten”, och nu undrar jag om citronträdet blir en teplanta om jag fortsätter? Haha, precis som om blåbären i våra blåbärsbuskar skulle bjuda på alkoholfyllda bär, om jag vattnar dom med Absolut Vodka 😀

Den fina orangea Ranunkeln är numer hädangången, den blev inte långlivad här, inte. Jag har dock alldeles nyss, tagit reda på lite information om den plantan och inser att om jag hade haft den infon, innan köpet, så hade jag låtit bli. Men man luras lätt av billiga fina plantor, att ta med dom hem och hoppas på att det blir något som ska följa med en, i flera år, frodas, blomma och helst ta hem ett pris, för den. Men det har ju aldrig hänt och lär inte göra det heller…jag är ju inte ens med i något sällskap där man kan kamma hem priser för finaste, äldsta blomman i världen 😀

Fast ska man vara lite krass, så kan jag tala om att vi, för flera år sedan, då vi bodde i lägenheten, började på sitta ute på gården, och där samlades grannar, varenda soliga dag under sommaren. Och många timmar har tillbringats därute. Faktiskt så pass att vi började kalla oss för trädgårdssällskapet, även fast det bara var en person som höll till i planteringen därute. Åtminstone då, vid uppstarten.

Sen vet jag inte hur mycket blommor och växter vi ens diskuterade, haha…det var nog mer livshistorier, kaffedrickande, planering av utflykter med mera. En del av det gänget är ju numer bastugänget, och jag sitter ju inte där borta lika mycket som man gjorde då, på den tiden, men ibland så, kan man ta en promenad dit över och sitter ingen ute så brukar det inte dröja länge innan man får sällskap 😀

Jag vet inte hur många år, vi umgåtts men gissar på en 7-8 år, kul att det blev en sån gemenskap på en gård, i stan, där ingen heller hade småbarn, för det skulle ju annars kunna vara inkörsporten till att lära känna nya människor, speciellt utomhus, vid en lekpark. Men vi är inte som andra, vi 😀

Hoppas på en bra torsdag, för er alla!

025

 

Det blev en fälla för…

Av , , 2 kommentarer 10

Vi pratade om rökning igår, på jobbet. Jag vet ju själv som före detta, gammal inbiten rökare, att det blev många okynnes påtändningar av cigaretter. Och idag räcker det med att se på Åke, tyvärr. Jag sa till chefen, och detta har jag sagt förut, om jag skulle skaffa mig en visselpipa, och sedan blåsa i den varje gång det tänds en cigarett, så skulle han bli rätt så trött på visslandet, det är jag säker på.

Och kanske man först då, insåg hur mycket man faktiskt röker. Skulle dessvärre se rätt stolligt ut, man kanske skulle kunna fixa fram en domardräkt också, så stod man där, svart och vitrandig med visselpipa runt halsen. När ciggen tänds så viftar man armarna samtidigt som man blåser, allt man har, hehee…ska fundera på det 🙂

Jag har tagit en Ikea mammut förvaringspall, som Nicco haft, och fyllt med leksaker som Sally fått ha, nu då dom varit här.

Foto1494

Igår blev det en fälla för Enya, som kom glatt inspringandes i tv rummet, gör ett galant svanhopp upp på locket, som är fyllt av leksaker och som tyvärr inte sitter fast ordentligt, så det blir som en katapult.

Katten tippar över kanten och leksakerna flyger runt hela rummet, Enya är ute i köket innan sakerna landat, sen går det 20 sekunder, så kommer hon smygandes tillbaka med Eloise i släptåg, hon ville också kolla in vad det var som hände. Haha…där skulle man haft filmkameran igång.

Jag hade i alla fall mobilen med mig ut på näst sista svängen med Winstone, och knäppte ett kort på våra näst nästa grannars infart, kolla hur dom skyltat där:

Foto1493

Denna skylt betyder, och jag citerar: Förbud mot trafik med fordon. Gäller alla fordon i båda riktningar. Detta innebär att man inte ens får cykla där skylten sitter uppsatt. Slutcitat

Så då undrade Theresé, vad dom tänkte då dom satte upp den där, för det innebär ju att inte ens dom som bor där, Tord och Camilla i detta fallet, får använda sin egen infart, inte köra in med bil i alla fall, mm…kan bli spännande 😀

Nu är Åke ute med Winstone, Sally kom precis ner och här sitter jag och plitar. Dags att göra nåt annat nu då, så jag önskar er alla en fin söndag!

 

Åldersrelaterat, eller?

Av , , 3 kommentarer 8

Uppe med tuppen… har det något med åldern att göra, eller? Hm…nja, jag vaknade halvsex och var tät i näsan, låg och vände och vred tills jag ledsnade och gick upp, min tanke då och nu var att det är ju lördag, va fasen, blir jag trött kan jag väl lägga mig och sova en stund senare idag, brukar inte hända, men jag har ju chansen.

Och så klev Åke upp, kliade sig i huvudet och undrade vad jag gjorde uppe, ha, men du då, svarade jag och då sa vi att det kunde vara åldersrelaterat 🙂

Vi har några gamla tidningar här hemma, rätt så roliga att titta i, ibland:

007004

Jag undrade vad Livgrisar är för nåt… levande grisar gissade Theresé på, och det kan ju stämma.

Och på bio Royal, rullade följande film för 60 år sedan:

005

Telefon numret var ju lätt att komma ihåg, inte så många siffror som det är idag.

Apropå telefon… så ringde det igår förmiddag, på hem telefonen, en man som presenterade sig och undrade i nästa andetag om han råkat väcka mig. Jag kände inte alls igen rösten så jag sa: Nej, jag är vaken men är du säker på att du ringt rätt?

Jo, sa han, det var han säker på, men du vet inte vem jag är. Sedan berättade han att han googlat på byn han bor i och hade hittat mitt blogginlägg där jag skrivit om just den byn, min mormor bodde där en gång i tiden, och han ville veta om jag visste lite mer om stället.

Jag ringde mamma och vidarebefordrade vad hon berättade, till mannen, han svarade först att då var det huset hon bodde i, som han nu huserade i, men så ringde han upp på en stund igen och ville dementera. Nu hade han pratat med sonen till min mormors sambo… kul, och vi sa just det där som man alltid säger, en sån gång: Världen är inte stor, nä, sa han, och Sverige är ännu mindre.

Betänk också… att i denna lilla by, Koler, dit min mormor flyttade med hennes sambo, hade hon som sin närmaste granne, en av hennes systrar, att två syskon hamnar på samma plats och blir grannar, kan ju inte heller vara nåt som händer dagligen dags.

Önskar er alla en fin lördag!

Grannosämja… kan det bli

Av , , Bli först att kommentera 9

Jag kan inte låta bli att fundera över hanhundarnas pinkande, alltså ursäkta. Dom markerar revir, men borde inte detta beteende försvunnit snart, dom har ju som ingen användning av det.

Jag vill inte att Winstone pissar på saker som ska handhas av mänskliga händer, som till exempel vägskyltar, markörer som dom ställer ut för att visa att det pågår arbete, betonggrisar och träbroar, för att nämna några saker.

Men för mig blir det en evig kamp, varje dag och varje promenad. För andra har ju varit där och markerat, så det vill ju han med, och skulle det nu mot all förmodan, vara ett opinkat ställe, så ska ju det markeras före alla andra… alltså *suck*.

Samma sak gäller ju nu vårat nya staket. Det har redan hunnit vara hundar där och pissat, och jag blir fruktansvärt irriterad då man gå med en hund i koppel och inte kan hålla in dom då man kommer fram till staket eller häck som omgärdar en gård och ett hus. Tror folk att det är allmän egendom eller? Otroligt fräckt, men jag ska råda bot på det. Jag ska köpa och fylla på den självutlösande fy sprayen, så får vi se vad som händer då den kommer att puffa till en hund på nosen eller för all del, därunder då den lyfter på benet. Och jag hoppas det tar ordentligt!

Sen är det inte hundarnas fel, det fattar ju vem som helst, dom går på instinkt och vad dom har medfött, men visst har dom väl en läromästare som dom ska se upp till och lyda? Egentligen vore det ju lämpligare om hundägarna fick puffen i fejjan, men det skulle säkerligen resultera i grannosämja, eller vad tror ni 🙂

Idag har jag möte och annat så jag börjar jobba först efter 17, härligt, då behöver jag inte stå och fixa middagen nu på förmiddagen, utan jag har tid att chilla lite också. Önskar er alla en toppendag!

Foto0126

Efterfest här hemma…

Av , , 2 kommentarer 14

 

Igår var det efterfest här hemma… eller nja, grillning i alla fall, Monica, Björn, Fred, Birgitta, ”Kul-Janne” och Ingegerd, joinade oss till en lunch grillning, och efter det blev det en kaffe. Vi hade ju tur med vädret, även om det kändes kallt ett tag och såg ut att kunna bli regn, men så ändrade sig hela scenariot tvärt, och solen kom fram igen.
Vi pratade återigen om barnen idag, och hur allt förändrats. Jag tror att som det ser ut idag, med datorer, mobiler och tv spel, det har gjort många fantasilösa. Och det togs upp som exempel att det redan på förskolan, finns färdiga rum med olika aktiviteter, men även där är det ju redan förutbestämt, går du in här så målar du, härinne är det läsning osv.
Och själv kunde man roa sig med ett gäng pinnar, gräs av olika sorter, kottar och stenar. Lillebror Lars hade byggt vägar och allt möjligt i en grushög utanför storstugan, där smällde han ett öres och förstörde vägarna men som han sedan byggde upp igen.
Fast som vanligt, man kan inte säga genomgående att allt var bättre förr, det fanns nog mycket som var galet, redan då också.
Jag och Nicco åkte förbi hennes träslöjdslärarfe i fredags, jag hade köpt en whiskeyflaska och lite choklad åt honom, för allt det han gör och ställer upp på. Han hade också mycket vettiga teorier om elever och hur dom fungerar, dom, skolan, måste sluta försöka få alla att passa in i en och samma mall, det funkar inte. Precis som det är med uppfostran av barn, det finns inte en sak som passar alla, dom är och fungerar på olika sätt och tar till sig saker olika, så är det bara.
Jag och mamma åkte på Coop och handladepå eftermiddagen, sedan ringde Theresé och informerade om hur dom lagt upp sin vistelse här, till midsommar och veckan därefter. Nu är sommar och semester inte långt borta, härligt! Och nu har jag inte tid att sitta här längre, ska ju iväg och jobba. Ha det fint, allihop!
 
 

Spritproblem

Av , , 4 kommentarer 13

 

Jag fick en fin påskpresent igår, från en bloggarkompis på netdoktor.se, det var en glad överraskning. Ett paket med flera paket i, inte bara saker med döskallar på, utan godis, kaneltvål, godis till Winstone och en flaska med körsbärsrom… ska bli spännande att se vad den smakar 🙂
Apropå flaskor och alkohol… jag och Theresé var in till Bo-Lage, ni vet, han som bor lite överallt, men vi besökte han på strömpilen. Och där valde vi ut en liten vinflaska, som Theresé och mormor, skulle få avnjuta till middagen igår. Hur tror ni det gick???
Så här ser flaskan ut idag:
Den är med andra ord oöppnad och osmakad och det var inte för att dom inte ville, utan för att det inte gick att få upp flaskan även om både Åke och Theresé försökte med alla krafter dom besatt. Korkskruven fick tas ut och stearin droppades över hålet.
Jaman hallå, spritproblemen är lösta, om man limmade fast alla korkar så fick ju ingen upp flaskorna, jodå, (det skrev hon, nickade belåtet på huvudet och trodde att det var sant).
Men jag köpte även en Amarula gräddlikör, som vi fick avsmaka till kaffet, och den är ju inte dum, och den fick vi ju dessutom upp.
Annars förflöt långfredagen precis som en vanlig fredag, inte var den speciellt mycket längre än någon annan dag. Men man har ju hört skräckhistorier om hur det kunde se ut förr i tiden, då barnen skulle hållas inne och inte fick dom leka heller… man kan ju fråga sig vad man skulle lära sig av det.
Theresé åker hem idag… och tåg är färdmedlet hon valt på hemresan. Om en timme går tåget, om allt blir som planerat, och sedan är hon hemma på 6 timmar, inte så farligt, med andra ord.
Vi är bortbjudna ikväll vi…till ett par grannar från ”gammgården”, det ska bli trevligt, och nu ska jag preparera videon så jag kan spela in mästarnas mästare, som vi missade i söndags. Ha en underbar påskafton, allihopa.

Riktig närkontakt, utgången blev döden.

Av , , 6 kommentarer 11

 

Jag hade en riktig närkontakt med en sån där lockespindel, i förrgår, då jag skulle vara bussig och städa uppe på Niccos badrum. Jojo, *hurven*, jag stod på alla fyra och höll på torka golvet bakom toaletten, kom upp med handen på sidan av toalettstolen och DÅ… kom en stor s*t*n*s spindel och kravlade mot handen, HU!!!
Jag har ju sagt att jag inte längre är rädd för spindlar, och nej, jag är inte det, men dom kan väl för sjutton hålla sig på behörigt avstånd, jag vill inte bli överraskad och jag måste, tyvärr, dräpa dom stackare som kommer i min väg och det gillar jag inte.
Jag har ännu inte lärt mig att tacklas med just det problemet, själva dödandet alltså, så jag ryckte en parfym och besprutade den stackaren så där lagom att den blev alldeles vimmelkantig sedan kastade jag mig över den och nöp till… borta. Låter ju onekligen lite dramatiskt sådär, men jag gillar dramatik 🙂
Inte nog med detta, då gick Maria ner i källaren och hämtade upp den där elaka sprayen jag köpt från Anticimex, den där som är så giftig att man ska spruta fyra sekunder i ett rum på 30 kvadrat, sedan stänga alla dörrar och på en halvtimme ska allt levande, vara dött, jopp, och jag sprutade fyra sekunder i hennes lilla badrum så jag hoppas att grannarna bor tillräckligt långt bort 🙂
Den behandlingen ska jag upprepa om en vecka och då vore det väl själva… den, om vi inte slapp dom där sakerna… ett tag åtminstone.
Jag och Tina gjorde lasarettet igår, åkte Pater Noster hissen runt ett varv, och det gick förvånansvärt smärtfritt, jag trodde allt att man skulle kastas lite åt sidan då den skulle göra vändningen, men den gick obemärkt förbi. Sedan gick vi ner på tågstationen och åkte Willy Wonka hissen, glashissen som inte går rakt ner utan som rulltrappan, typ. Och den startar med ett ryck så det är bara att hålla i hatten.
Bilden tagen av Tina Florin
Vi passerade byggnaden och kom ner på Öbacka strand där vi promenerade runt i omgivningarna och avslutade sedan med en kaffe på tågstationen. Det är ju riktigt fint därnere vid älven.
Bilen tagen (lånad) av Tina Florin
Vid middagstid stod jag och tittade ut genom köksfönstret, såg en som var ute och gick med barnvagnen och tyckte att något inte stämde överens med bilden, det såg ljust ut, jag hade tänkt ropa till Åke och säga att det var som han sa, lite snö gör att det blir ljust, men jag gjorde inte det.
Vid middagen undrade han om jag sett att det var ljust härutanför… lyktstolpen har kommit på plats… YEEES, nu behöver vi inte leva i mörkret längre, och inte konstigt då att jag inte tyckte att bilden av barnvagnen stämde, jag såg ju den och inte bara en svart skugga.
Jag mejlade till Umeå kommun, gator och parker, för 15 dagar sedan:
Jag undrar om det är missat att sätta ut en lyktstolpe utanför vårat staket… det är bara mörker här utanför, och ett hål i gräsmattan med en kabel som sticker upp, och det har varit så i snart två år. Bilder på det finns på min blogg: http://blogg.vk.se/maria-lundmark-hallsten-umea/2012/11/07/vilket-morker-1128140
Med vänliga hälsningar
Maria Lundmark Hällsten
 
Fick sedan till svar:
Hej
Jag ska undersöka har en känsla att det är ett gammalt fundament som är missat att ta bort
Vi håller på att titta över belysningen längs cykelvägar
Vi har börjat med prio ett cykelvägar
MVH
K***** E*****
 
Och det där trodde vi ju inte riktigt på så jag svarade:
Hej igen!
Nej, detta är inget gammal fundament, det har aldrig stått någon stolpe där förut, enligt min man som bott i huset sedan 1958. Så detta har dom grävt men inte gjort färdigt.
//Maria
Och se, nu står den där i sin fulla prakt, oj vad fint det blev, med lite ljus 🙂 Och oja, jag tror nog allt att det var som jag skrev tidigare i min blogg, att den där stolpen nog hade hamnat mellan några stolar och glömts bort, eftersom fundamentet varit där i 1½ år.
Jag önskar er alla en fin fredag!

Red ut i horisonten

Av , , 6 kommentarer 12

 

Igår kom några grannar från stugan, upp för att träffa pappa. Efter lasarettsbesöket åkte vi till mamma och åt lunch och satt och pratade. Det finns ju som sig bör, en massa änder däruppe i stugan, och eftersom stugorna ligger på en udde så har många av oss stugorna alldeles nere vid vattnet, så även dom.
Änderna har alltid legat, Sören och Margareta, varmt om hjärtat och dom har full koll på alla kullar som vistas där. En sommar fick Margareta syn på en and som svalt ett halsband med en stor medaljong. Kedjan/bandet till medaljongen hade den svalt, och den stora medaljongen hängde utanför, alldeles nedanför näbben.
Hon förstod att den där anden inte skulle klara sig då den inte kunde äta, och hon gjorde otaliga försök att få tag i den, men utan att lyckas. Dom hade även pratat med Stellan, en året runt boende därute, som skulle komma och göra lidandet kort för anden.
Så en dag noterade hon den nere vid bryggan, hon smög upp och hade precis tänkt slänga sig ner i vattnet och gripa tag i den då hon får syn på en hel flock med änder som landade en liten bit utanför och kom simmande emot den stackars utsatta anden.
Det är ju naturens lagar att dom starkare ger sig på dom som är skadade och svaga, så Margareta hann tänka att nu skulle den anden få vad den tålde, men inte då… en av änderna simmade kvickt fram till stackaren, greppade tag i medaljongen och formligen slet ut den och bandet den satt fast i… med andra ord räddad av sina polare och ett öde, värre än döden. Medaljongen har Margareta kvar, som minne av händelsen.
Jag har ett annat minne jag, inte utav en massa änder men en granne som Sören och Margareta hade under en vinter däruppe i stugan, Risfjällan, kallades tanten. Och jag var naturligtvis nyfiken på denna tant som hade fiskenät hängandes i taket med stora glaskulor i.
Stugan hon bodde i var liten som rackarn, med bara ett rum och möjligvis en liten alkov (numer är detta Emma och Johans stuga, men idag är den betydligt större mot för då). Inget rinnande vatten utan på vintern hackade hon hål i isen och hämtade vatten från sjön.
En gång då jag nu råkade vara därnere för att kolla in vilka lustiga saker hon hade i huset, hoppade hon plötsligt upp från stolen, greppade ett gevär och rusade ut på bron, efter vägen kom en gubbe på moped men han vände snabbt då han fick syn på hennes hotfulla min och hörde hennes varningsrop.
Efter den dramatiken gick Maria hem och besökte aldrig mer den tanten… det blev nog för spännande för en 8-9 åring som inte riktigt förstod vad allt handlade om. Tanten bodde inte kvar så länge utan tog sitt pick och pack och red ut och försvann i horisonten… ehhh, eller nja, där tog jag nog i lite i överkant, en häst vet jag inte att hon hade 🙂
Önskar er alla en trevlig lördag!
Maria Lundmark Hällsten