Etikett: hål

Samma kläder, dag ut och dag in

Av , , Bli först att kommentera 9

God morgon, världen! Kan det vara fredag och det är därför man är extra pigg och redo att at sig an dagen… skulle tro det 🙂

Jag ringde upp tandläkaren igår, då jag satt på jobbet, och dom hade ett återbud 9.50. Jag fick snabbt kolla av om jag skulle få tag i extra personal och att hon hade tid att komma, och det hade han, vilken tur.

Dom fixade tanden som om dom aldrig gjort nåt annat (kan ju stämma eftersom dom är tandläkare) och jag stod återigen vid receptionen och skulle betala. Vad skulle nu detta komma att kosta?

Hon klickar in sig på datorn, ser konfunderad ut och säger att hon inte fått in någon uppgift än, så hon travar iväg för att se om tandläkaren somnat i stolen, men hon kommer tillbaka, nästa lika fort och säger: Du, det är gratis… det där var en garanti grej.

Men härligt svarar jag, då kan jag ju komma tillbaka fler gånger 🙂 Det roligaste av allt är att jag inte ens kommer ihåg att jag lagat den där tanden, någonsin, men jag tänkte då inte börja på ifrågasätta nåt, förmodligen har jag gjort det men glömt bort det, vem vill komma ihåg alla tandläkarbesök… inte jag i alla fall.

Efter jobbet åkte jag och Tina bort på skokanonen för att kolla in gummistövlar, kan behövas då man knatar ut på gräset med Winstone, men där hade dom ingeting som liknande nåt. Så vi åkte vidare på skohuset, och se, där hittade Tina ett par och jag ett par Tretorn, med korta skaft, som var så skön att dom kändes som en vanlig sko… den fick det bli och nu vet jag vad jag kommer att hoppa runt i då det blir snöglopp och annat på vägarna.

Min arbetsgivare har gett oss jackor, och en t-shirt samt byxor, som arbetskläder, fast jag sa redan då (ifjol) att det hade varit bättre om dom kostat på oss ett par rejäla skor istället, dom används ju dagligen, men vem vill gå i samma t-shirt på jobbet, dag ut och dag in, eller byxor för all del, man vill ju byta och tvätta också. Men så blev det inte, och jag ska inte vara otacksam heller, det finns dom som aldrig får någonting alls, av sina arbetsgivare.

Näpp, nu ska jag sätta fart, måste ut med vovven innan han ska iväg med Åke, och frukost vill jag också hinna med. Önskar er alla en toppen fredag!

Foto0408

Sally i Musse bilen… en blivande chaufför 🙂

Ett hål, rätt ner till Kina

Av , , 4 kommentarer 8

 

Det är riktigt skönt att komma igång med promenaderna igen, kändes som åratal sedan man passerade Umestan och nog är det då säkert över ett år sedan. För ifjol, den här tiden, höll vi ju på med flytten till huset, som värst.
Janne följde också med, och på grund av ett litet missförstånd, så fick vi jaga ikapp honom på Preem, han trodde att vi hade gått då vi i själva verket stod och väntade på honom inne hos Kerstin, jojo, så kan det gå. Idag kommer dom hit så då går vi åt ett annat håll, man måste ju förnya sig och inte bara gå i gamla fotspår.
På mitt jobb, finns det ett soprum, där sorterar vi ju hushållssopor, hård papp, glas, ja, ni vet, det där vanliga skräpet. Nu är det ny ordning där, och jag har inte riktigt hängt med i den svängen så jag fattade ingenting… först. Jag kom med en soppåse och skulle slänga i den vanliga containern men då jag låste upp dörren till huset så var just den containern borta, puts väck. Jag fick ju lov att lämna påsen där, på golvet och tänkte att den kanske bara var borta, tillfälligt.
Nästa gång var det likadant, men så den tredje gången, noterade jag två saker som var placerade utanför huset, en bit bort, såg ut som två förstorade brandposter, jag hittade nu en bild på google.se och den här bilden var den närmaste jag kom:
Så ser dom ut, fast dom är mindre, runda och silverfärgade. På ena står det då hushållssopor, men jag kan fortfarande inte begripa vart skräpet åker iväg??? Den där behållaren är då för liten för att rymma sopor ens från ett hushåll, så det måste ju vara grävt ett hål i backen, men hur tömmer dom den då? Eller är det så jäkligt, att dom grävt sig ner ända till Kina?
Man öppnar luckan och lägger påsen på insidan luckan, så man kan inte titta ner, när man så släpper taget så åker påsen iväg. Nå, rätt så smart måste det ju vara i alla fall, liten plats tar den och ser inte så störande ut, men…
Nu vill jag ju inte tipsa om sånt man skulle kunna göra, men min första tanke var faktiskt att man behöver ingen nyckel för att slänga saker i den där, och då ser jag tyvärr en potentiell fara, att till exempel ungdomar, hittar på att kasta ner grejer där som inte hör hemma i det hålet. Ja för all del, det finns vuxna också som kan hitta på både det ena och det andra. Och med tanke på alla hemskheter folk kan göra, med till exempel djur, så hoppas jag att det sätts dit en låsanordning på grejen.
Nog för att det underlättar för oss att ta soporna för då kan man ju göra det då man går hem, men ändå.
Så, det var dagens lilla fundering, Åke skulle nog vilja att jag gör ett tillägg här, om all tungtrafik som susar förbi härutanför, dom måste vara otroligt dålig på att läsa skyltar, då det sitter en ute på Vännäsvägen om att lastbilstrafik/tung trafik, inte får passera här, men likförbenat kör alla ultrabussar förbi här på kvällen, då dom ska ut på garaget, och en hel del lastbilar med släp kör förbi, dagligen dags, och vi vet att dom inte alls ska in på Hp:s eller Ullas för att lossa någonting. Sådeså!
Önskar er alla en fin torsdag!

Silikon

Av , , Bli först att kommentera 5

Har funderat lite (ovanligt), på det här med min onda häl. Jag är ju knappast ensam om att ha problem med undersidan av fötterna, mera stötdämpning är ju vad som eftersöks, och vad dom tillverkar då man får gjuta sina sulor.

Silikon sprutas ju in lite varstans, numer, på människor, inte kanske så mycket för stötdämpnings skull utan för att bygga ut eller upp sånt som dom vill ha större (jag tror att dom flesta vet vad jag syftar på) men varför skulle man då, inte kunna lägga in en silikonkudde under hälen? Då slapp man ju gjuta sulor, hitta passande skor, komma ihåg att flytta på sulorna när man byter skor och till sist, slippa göra nya då dom man gjort, har blivit utslitna. Silikon är nog inte det bästa alternativet du vill stoppa in i kroppen men det finns väl andra saker som kunde användas till detta…kanske?

Skräcken hos tandläkaren

Av , , Bli först att kommentera 3

Nere i bastun igår, avhandlades allt från underreden, skolan, festande och tänder. Har ni tänkt på det…jo det har ni säkert, men att när man pratar om olika saker, vart än man må vara, i bastun, på gården eller hemma hos någon, så väcker den enes historia en annan. Någonting man får höra påminner om en annan sak och när den är berättad så kommer en tredje person ihåg någon som hade med den saken att göra. Så där kan man ju få fortsätta i evigheter.

Nå, tänder och tandläkare var som sagt ett av samtalsämnena. Nicco hade en panisk skräck för tandläkare då hon var liten. Dom hade dessutom upptäckt ett litet hål som skulle ha varit åtgärdat och jag vet inte hur många turer vi fick göra till tandläkaren. Hon vägrade i sten, att öppna munnen eller så grinande hon eller satt inte stilla.
 
Vi fick till och med uppleva en riktig ”värsting” till tandläkare. En tjej av utländsk härkomst som blev så oerhört stressad av Niccos uppträdande, att när hon äntligen kommit så långt att det lilla hålet skulle fyllas, räckte fram grejerna till mig och säger att jag ska stoppa in lagningen i hennes mun….meh HALLÅ, jag är väl ingen tandläkare heller. Jag skakade på huvudet och hon insåg nog att hon gått för långt.
 
Det slutade alltid med att vi fick en ny tid. Till den dagen då jag sa att nu gör vi det här, hon har ju lärt sig att hon slipper undan varje gång som hon strular med något och vi har bättre saker för oss än att hålla på att passa en tid här.
 
Det bestämdes då att hon skulle få premedicinering, en typ av valium skulle intas en stund innan vi gick in. Så blev det, hon grinade och jag fick sitta och hålla fast henne, och det var verkligen inte kul. När allt var klart och vi gick ut därifrån så sa Nicco, det där var roligt, när ska vi dit nästa gång? Say what??? Jag förstod ingenting förrän jag fick förklarat för mig att när dom får den där medicinen så glömmer dom bort det som varit traumatiskt och därför lär dom sig med tiden att det inte är så ”farligt” att gå till tandläkaren. En gång till gjorde vi detta sedan kunde hon sluta medicineras. Det blir väl som en ond cirkel om det väl sätter igång, att dom är rädda för vissa saker.
 
Precis som det där man säger till barnen då dom är små. –Nämen kom nu, det där är inte farligt! Ordet farligt är vad dom hör och vad som fastnar, därför ska man aldrig säga det ordet i ett sammanhang där något egentligen ska vara positivt.
 
Hoppas på en varmare dag idag än igår och att ni får en trevlig sådan!

Jag, en skådelspelare

Av , , 4 kommentarer 4

Jag tog paus någon gång då och då, igår, från allt möblerande och målande. Satt ute med några grannar en stund och njöt av värmen från solen, visst, det blåste småspik men under balkongen var det lä.

Britt hade till och med satt ut penséer på det lilla bordet så det var verkligen vårkänslor. Och återigen, hade det nu våran dator varit givmild så hade bluetoothen gått igång, men den har tydligen semester, annars hade ni fått se en bild på vad som väcker vårkänslorna.
 
Det blev prat om jeans och hur lätt dom egentligen går sönder. Idag kan man nöta hål på ett par inom en månads tid men förut, då man var runt 11-12 år och ville vara lika inne som alla andra som hade fransar längst ner på byxbenen, då fick man minsann sitta med en nål och sprätta upp, tråd för tråd för att det skulle se nött ut.
 
Kan svagheten idag bero på att dom flesta jeans är stretchjeans, själva gummitrådarna i tyget gör att det blir svagare? Det är i alla fall min teori. Jag har bara genom att sätta mig på klumpen där man sätter fast bilbältet, gjort hål i tre par på exakt samma ställe, dom tål inte något.
 
Kom ihåg när jag fått ett par jeans av mamma, dom var ju inte direkt billiga på den tiden heller, och vi hade varit ett gäng uppe i skogen bland flyttstenarna som ligger vid vattentornet. Det var ett av alla tillhåll vi hade och just där var vi ofta och hoppade runt på dom stora stenarna. Den dagen hade jag mina nya jeans…det var dumt. Jag föll på knä och såklart, det tålde dom inte riktigt utan det blev ett litet hål där, vet att jag gruvade för att gå hem och visa upp dom så jag gjorde allt, precis ALLT, för att börja grina. Jag kastade mig i nyponbuskarna, sprang och snavade på gräsmattan osv. för att få klämma fram en tår så mamma skulle tycka synd om mig. Jo, man kanske skulle kanske ha satsat på en karriär som skådespelare 🙂
 
Och apropå skådespeleri, vet inte om jag skrivit det tidigare men då kan ni strunta i att läsa det. Vi brukade snurra runt på våra cyklar och då vi hade lite att göra så utförde vi små stunttricks. Man tog fart och cyklade rätt in i trottoarkanten så det blev tvärnit, sen gällde det att flyga och landa på ett så fränt sätt som möjligt. Jag lyckades med det precis som det kom en ”gubbe” (gubbe i mina ögon då) och halvsprang och frågade förskräckt hur det hade gått. Ha, vi bara leker svarade jag och då blev han sur, en j-kla lek tyckte han och knyckte på axlarna och gick vidare.
 
Ha en fin dag!
 
 

Fascist häl

Av , , 4 kommentarer 5

Idag hade jag tid hos läkaren…men det missade jag tydligen, totalt. I boken har jag skrivit den 14/4 men då jag nu skulle dit och träna så sa hon i receptionen att jag hade haft tid hos läkaren idag. *svordomar och sånt*

I alla fall så kom sjukgymnasten in och sa även han, att jag missat tiden, (rubb it in) sen snackade vi om vad jag har för problem och då tyckte han att det lät som, typ, en fascist nånting. Nu har jag slagit upp det på nätet och även fast ordet fascist stämmer ganska bra in på smärtan så heter det egentligen Plantar Fasciit.

Plantar Fasciit är en överansträngningsskada som resulterar i inflammation runt plantar fascians infästning vid hälen.

Symptom:
Värk plantart i hälen, vanligtvis på morgonen eller efter vila. Värken minskar vid fysisk aktivitet.

Behandling:
Korrigering av felaktig biomekanik, vila, nedkylning, tejpning, stretchning och massage.

Detta kan även leda till hälsporre. Nu ska han testa att tejpa min fot under fyra veckor så få vi se hur det börjar på kännas. Sen ska jag minska ner på promenaderna, Åtminstone under dessa veckor. Kommer att kännas knepigt, men vad gör man, jo, man gillar läget och accepterar att landet ligger som det gör 🙂

Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten