Nej, idag känns det inte som om jag kan lägga ner energi, på att försöka få till ett något så när, läsbart inlägg. Var på Avion igår, jobbade, kom hem.

Åke gick ut den där sista svängen med Winstone. Jag sitter i teverummet och plötsligt hör jag en hund som skriker utöver sig. Jag fattar inte att det är vår Winstone, utan försöker koppla, hur ljudet skulle stämma in på vad jag ser och vad jag hör.

Men får rätt fort, onda aningar. Tittar ut och ser hur Winstone släpar sig runt med frambenen

Ojoj, vad ont det gör att se ett djur ha så där ont. Såna här gånger man önskar att dom hade kunnat prata. Bär in honom, kollar det jag kan kolla utan att göra honom illa. Han sitter och flåsar och skakar i hela kroppen, så jag ringer akut veterinären, som givet finns i Vännäs. Får valet om att vänta till idag… men aldrig. Man ser ju en natt framför sig med en hund som inte ens vill lägga ner sig och som andas stötvis, så vi packar in honom i bilen och åker dit.

Han har uppenbart jätteont över höfterna, men veterinären kan i alla fall konstatera att höftkulorna sitter där dom ska, annars hade han aldrig kunnat belasta benen. Men där finns ju en del muskler, Artros kan också vara en bidragande del, (samt hans ålder, förstås) men är ju givetvis inget man utreder mitt i natten.

Han får 2 sprutor smärtstillande och idag ska det hämtas ut mer tabletter. Blir det inte bättre på några dagar, ska jag höra av mig igen. Kan ju säga att det ser inte så bra ut, i detta nu. Han vill inte ställa sig upp, självmant, så det är bara att vänta och se hur dagen ter sig.

Släckte lampan strax innan 2, så det kan bli en segare dag än normalt.

Ha en fin torsdag, allihop!