Etikett: hem

Fruktansvärt elaka, saker…

Av , , Bli först att kommentera 12

Hem kom vi, och nu ska det laddas inför Nyårsafton. Har dock ingen planering än, det jag vet är att Theresé, Anders och Sally, dyker in på nyårsaftons förmiddag. Dom tar det lugnt efter vägen och sover en natt på höga kusten hotellet.

Vi hade oturen att hamna mitt i ett bärgningsarbete på E4:an, så där fick vi stå i 40 minuter, men annat än det så gick det bra, ingen halka, inget regn, jag körde från Harmånger och hem.

Man kan välja att köra över Uppsala eller ta andra hållet, mot Sala, då man ska hem, Uppsala svängen är längre, men bättre väg, så tidsmässigt är det plus minus noll. Nu valde vi att vika av mot Sala, så vi passerade infarten till Gysinge, och där väcktes onda minnen.

Onda, inte bara bokstavligt talat. Jag och Åke råkade ju hitta på att vi skulle dit och kolla lite, en sån där myggsommar, och där var det mygg, vill jag lova…elaka rackare, som sved ordentligt i skinnet. Då vi skulle fika så rekommenderades vi att sitta ute, det var nämligen överfullt inomhus, av dom där flygfäna.

Nä, jag skulle ha blivit galen, om jag bott där. Dom måste ha vässat sina blodsnablar på rakblad, spindlarna hade julbord, hela sommaren, då näten dignade av myggor, huvva.

Och apropå mygg och insekter, gissa vad som fladdrade förbi då vi steg ur bilen i Järlåsa/Johannelund, dagen innan julafton…jo en fjäril. Ur led är tiden, eller?

Kolla julklappen jag fick av Theresé, en passande halsduk och en kökshandduk:

099 100

Sedan fick jag en termos, Anders-Petter, från den där 300 kronors klappen och Åke en ljuslykta:

103 105

Avslutar med att önska er en fin måndag och lite fler bilder från huset, här är delar av Sallys rum:

001 002 004 005Och här är Theresé och Anders sovrum, som inte bara är där sängen står, utan man kan runda hörnet också och där finns mer utrymme:

008 009Sedan har vi tv häng här i en vrå:

094Och lite annat, blandat:

007 084 085 089 090 092 093 095 097 098

Hem är hemma

Av , , Bli först att kommentera 6

Jag hade inga uppslag att skriva i morse, fast egentligen, 1000 stycken, men jag var totalt tom i skallen, så jag stängde datorn och åkte ut på ärenden istället.

En sväng förbi jobbet, Djurmagasinet där jag hade en kupong för kattmat, skjutsa ner mamma på Kemtvätten och sedan tog vi en lunch på Ålidhem, hon bjussade 😀

Och nu skiner solen, och tror ni inte att Åke fixade handtaget till trädgårdsredskapet, trots att jag skrivit att jag var rätt så glad att jag nu skulle slippa det där, hm…ja, verkar ju inte bättre än att jag måste ta mig utanför dörren och fortsätta arbetet.

Tina ringde just, dom är hemkomna, eller ska man säga bortkomna i deras andra hem, jag vet inte…dom vill nog räkna Torre som deras hem, och det är ju dit dom en dag flyttar, sen har dom en ny lägenhet i Kungsängen, där dom nu är, fast det blir som ett andra hem, även om dom kommer att vara där mer tid än i Torre, åtminstone nu. Svår matematik 😀

Men jag förstår ändå känslan, och det hade ju varit cool om man kunde säga som i den där låten, wherever I lay my hat, thats my home, men så enkelt är det aldrig, hem är väldigt specifikt för var och en, och vad man själv tycker och tänker om platser.

Se, nu fick jag göra ett avbrott igen, en kille som ä intresserad av Buicken, stannade och ville kolla in den, ordentligt. Han är jättesugen, och skulle återkomma. Kan ju hoppas på det så slipper man annonsera och sitta och svara i telefon, det blir som enklare. Det var en kompis till honom, som stannade här för 2 dagar sedan, han hade sett både Buicken och Camaron, på min arbetsplats, och skulle tipsa polaren om denna bil, vilket han nu gjort 😀

Nä, nu ska jag gå ut och krafsa lite mellan plattorna, och få lite sol på mig också, som bonus. Ha en fin dag, allihop!

015

 

Jag kan meddela…

Av , , Bli först att kommentera 11

Och man som tyckte att det var mycket mygg och knott då vi kom hit i början av semestern, nu kan jag meddela att det är 7 resor värre. Man andas ut då man kommer innanför dörren, för att mötas av en tropisk hetta inne i stugan, även fast man har i ett myggnät och har fläkten på i 120.

Bussen känns inte så mycket bättre på morgonen, men det ger sig på ett par timmar, tur för Winstone, så åtminstone han får ett ställe att pusta ut på. Nu åker vi hem idag, och jag längtar hem. Jag har ju en viss förhoppning om att det kanske, kanske är myggfritt där, men vem vet, jag har hört att det finns, fast kanske inte i samma utsträckning.

Väl hemma kommer jag att städa upp i bussen, gräset ska säkert klippas, vi ska chilla för att sedan, på torsdag, göra oss om startberedda igen och åka till Fällfors, men nu tar vi en dag i taget. Nicco och Gustav ska åka med Theresé och Sally till Umeå, dom kommer ju fram lite fortare (eventuellt) och mer skumpfritt.

Nu är i alla fall ena stugdelen borta, vilket jag inte trodde i början av semestern, och borttagandet av den delen, resulterade i viss ommöblering i vår stuga. Nu kan man ju sitta vid fönstret och slippa stirra in i en gammal husvägg.

Tina ringde från ett soligt Spanien för någon dag sedan, dom har det bara gott därnere, och det förstår jag. Kanske jag försöker mig på att skypa då vi kommer hem, det kostar klöver att ringa från utlandet 😀

f5144e77ea0c4669e693a2e6925e546b

Solen skiner idag med, så nu fyller jag termosen och går ut och sätter mig och laddar lite batterier inför hemresan och allt som ska stökas ihop. Ha det fint, allihop!11217814_730652540391586_1643376303967719952_nFotograf, Krister Palm plats, Pitedragway

Dom var laddade till tusen

Av , , 2 kommentarer 9

Nu var denna vistelse över, vi har lyssnat på regnsmatter mot busstaket I natt, och idag är det grått, det vill säga perfekt bussväder. Vårt första stopp blir på IKEA i Gävle, där jag ska kika på ett sminkbord till Nicco.

Apropå regn och ruskväder… i Tierp, då åskan drog in över banan, fick vi oss ett gott skratt. Inge kom förbi där vi satt och pekade på hans fru (tror jag), kolla in hennes hår:

050

Här kan vi snacka statisk elektricitet, det lustiga var att jag, kvällen innan, undrade jag varför mitt hår var så statiskt… det brukar det vara då det är vinter och kallt. Kanske låg åska i luften redan då?

Nå, jag gick på andra sidan markisen och tittade på alla människor som i regnet som drog in, flydde från banan, och hälften av allihop som kom småspringande, hade håret på samma sätt, ståendes rätt upp. Är man laddad då eller? Några minuter senare kom första blixten och sekunden efter smällen.

Två småkillar med kortklippt hår hade exakt samma fjong på luggen, som stod rätt ut, hahaa… såg för härligt ut. Men man kan ju undra om det är så bra att vistas ute då det är så där, hm…att man inte  ska springa, vet jag då i alla fall, blixten drar sig till det som rör sig, så man ska gå, lugnt och beskedligt och söka skydd.

Jag, Theresé och Sally var på en antik/loppis affär i Grillby, på torsdagen då vi skulle åka till Tierp, och jag kunde inte låta bli att köpa en liten gris som ska stå bakom Winstones hundkoja, men den fick agera presseningshållare i depån, det lilla livet:

014

Åke och Theresé har åkt iväg på uppdrag, dom skulle till Heby och köpa sand till Sallys sandlåda, sedan äter vi frukost och drar iväg. Sally sitter här och ritar sköldpaddor och skriver brev till mig. Önskar er alla en fin måndag!

Har man tur, har man en…

Av , , Bli först att kommentera 6

 

Det var inte tvärenkelt att åka på jobbet igår, när jag hade en bil som inte ville starta. Vad gör man då? Har man tur har man en man som man kan ringa, jag ringde Åke och frågade hur långt han hade kommit, han var redan uppe på sitt jobb men fick ta Jeepen och komma hem igen, kabla igång Buicken och sedan gjorde vi ett bilbyte, då han kan ha bilen på laddning under dagen vilket inte jag kan.
Jag blev bara 7 minuter sen, så det var ju ändå ganska snyggt jobbat tycker jag. Men jag har också funderat på hur jag ska göra den dagen bilen vägrar. Bussen går härifrån, en gång i timmen…och den åker tio minuter innan jag far på jobbet.
Taxi blir dyrt, är det på eftermiddagen jag jobbar kan man ju ha tur att hitta av och ringa till någon gammal granne som kan ha bilen startklar… men det gör jag inte kvart i sju på morgonen. Jaja, vi får hoppas att det inte händer igen.
Gårdagens arbete blev då lättsamt, då jag åkte från jobbet klockan elva för lunch ute på Scandic syd. Där fick vi lära känna våra arbetsgivare lite mer, och det small bara till så var klockan två. Hann hem 1½ timme och sedan var det bara att åka ut på jobbet igen för vidare promenad upp på centrum där vi gästade den lokala pizzerian som hade mer än bara pizza att bjuda på.
Men valet mellan entrecote, oxfilé, lasagne, sallader eller pastarätter, kändes inte lika lockande som en het, nybakad pizza. För hur ofta får man annars tillfälle att äta den så där, direkt från ugnen… inte ofta om du frågar mig. Det är hämtpizza som hunnit kallna rejält innan man är hemma och det är inte riktigt samma sak.
Lite rolig läsning var det i menyn också, där en av pizzorna innehöll hot sås, hm…ja sa jag då mina ögon föll på den, undrar just vad som hotar med den såsen. Ja, vi vet, man ska inte blanda engelska och svenska så där, det kan lätt missuppfattas, naturligtvis skulle det ha stått, hot sauce eller het sås, eller hur 🙂
Vi var klara vid halvsex så det gick ändå en hel dag till allt detta, så det är ju tur att man slutar två idag då. Önskar er alla en fin dag!

Suptallar

Av , , 2 kommentarer 7

 

Vad härligt att stiga upp och solen lyser och ATT det känns varmt, nu är det väl bara att hoppas att värmen är skön och inte så kvalmig som den brukar vara i stan. Det är väl den stora skillnaden, att sitta utmed en sjö eller i en asfaltsdjungel med ett fågelbad framför en, tyvärr.
Hem kom vi, men lång tid tog det. Vi gjorde ett stopp i Lycksele… på Dollarstore, åt middag på Mimas (numer Lottas) och försökte undvika alla vägomläggningar så gott vi kunde, och lyckades med det, fast då blir det alltid längre också.
Hann tvätta undan lite och gå igenom posten, en del stora oförutsedda brev… såsom räkningar, räkningar och reklam, intresseklubben antecknar. Idag ska jag bjuda Helena på lunch, åka bort på strömpilen och handla lite, sen får vi se.
Vi får en kattvakt nu då vi åker iväg, Birgitta ställer upp och matar och vattnar dom, härligt… det var som gruvsamt att ta med dom till Järlåsa, två hårbollar på ett mindre utrymme under 6 dagar, inte kul, som dessutom helst vill ligga på ansiktet på nätterna och slicka på påsar *suck*. Men nu slipper vi det, och katterna, slipper åka buss, vilket inte är en favorit.
Följande finns att läsa på Wikipedia och jag citerar: En suptall är en tall utmed en färdväg där resande förr brukade stanna till för att rasta, och som det antyds, ofta skall ha tagit sig en sup. Suptallen fungerade som ett formärke, det var ofta en äldre och grov eller solitärt stående tall, eller en tall som på något annat sätt utmärkte sig genom ett säreget utseende, som vägfarare kunde känna igen. En del suptallar är idag skyddade som naturminnesmärken, kvarvarande tallar av detta slag är ofta dels av hög ålder och dels utgör de kulturspår i landskapet. Slutcitat.
Och följande tall, finns efter vägen mellan Abborrttjärn (correct me if im wrong) och Piteå:
Åke sa att detta måste vara en sådan tall och inte är det en omöjlighet, svår att missa är den i alla fall. Nu är det kaffe på altanen, ha det så gott, allihop!
 

Inget särskilt

Av , , 2 kommentarer 5

 

God morgon! Så blev det fredag… igen, och jag ska jobba förmiddag idag. Känns ju bra så hinner jag fixa lite innan imorgon. Kanske köra snabeldrake och ordna undan lite.
Igår hämtade jag Nicco på hennes håltimme, vi åkte ner och tog ut hennes id kort, sedan fick hon äta sin lunch på Frasses eftersom hon missades skolans lunch. Skjutsade tillbaka henne och körde upp på Mariehem, där jag plockade upp morsan för vidare färd till Expo.
Vi köpte lite julklappspapper och jag investerade stort i en ny osthyvel efter onsdagens traumatiska upplevelse med vår gamla hyvel. Nu blev det en sån där som inte är lika lång som vanligt, själva bladet alltså, meningen är att osten inte ska suga fast under hyveln, dom funkar bra, det vet jag, för vi har en likadan i bussen.
Då ringde Åke, rutorna till inglasningen var klar och dom skulle stänga halv fyra, så det var bara att packa in sig i bilen och åka till Umeå glas, och det var ju inte heller det lättaste. Dom hade stängt av infarten så man var tvungen att köra runt hela kvarteret. Efter lastning körde jag hem och lossade rutorna, vill ju inte köra runt med dom, helt oemballerade, på guppiga vägar.
Sen åkte vi upp på M-hem och drack kaffe. Allting tog sin lilla tid och innan jag åkte hem stannade jag på Ica Hedlunda för att köpa mjölk, en nödvändig ingrediens i pannkaka.
Gjorde inte så mycket mer igår, såg på tv, försökte disciplinera Enya, men hon lyssnar bara på ena örat. Apropå Enya och Eloise, två katter som sällan ens vill komma upp hit då vi har besök, dom krafsade ju på luckan då Helena var här och hälsade på, så jag släppte upp dom. Det tog bara en liten stund så hoppade Enya upp i knäet på Helena, något som hon aldrig gjort förut, sedan kom Eloise efter en stund och satte upp sina tassar mot hennes ben, dom gillade nog henne.
När jag berättade det för Nicco såg hon väldigt snopen ut, och detsamma för Åke, då förstår ni att dom kan vara svårflörtade med okända, inte för att dom är direkt misstänksamma heller men dom vill kanske inte ha så mycket nytt omkring sig. Nåja, nu ska jag göra mig iordning för dagens bravader, önskar er alla en fin dag!

Kallt uträknande, eller, hm…?

Av , , 2 kommentarer 3

 

Åkes klocka ringde på morgonen och jag hann svära till, trodde nämligen att jag försovit mig. Kastade mig över klockan, noterade att min mobil inte låg på nattduksbordet, och insåg att jag faktiskt inte ska jobba idag. Lätt uppstressande men sedan skönt.
Från det ena till det andra, vi har ju en GPS i Jeepen, och jag tror att vi fått tag i en beräknande, liten rackare.
Åke har nog programmerat in vår hemadress, och det är allt. Vi skriver inte in vart vi ska… eller varför, då vi åker iväg, ändå så vill den som visa vart vi ska. Skulle svänga höger ut på vindelvägen och den påpekade att vi skulle ta vänster, sedan satte den igång att beräkna, 65% beräknar, står det. Kom till rondellen där den föreslog att vi skulle ta ett varv… typ.
Om det är så att den nu bara vet en adress och det är våran, och då ska den räkna ut hur vi ska ta oss hem, då vi åker iväg, ja jag vet då rakt inte. Nä, det enda jag begriper mig på är när man närmar sig hem, då syns ett litet hus, där vi bor, det fattar jag 🙂
Sally älskar skor och snabbt hade hon hittat mina sandaler i hallen. Hon gav sig icket, dom skulle sitta på fötterna innan hon kom schasande in i tv rummet, med sandalerna på fötterna. Hennes små fötter, längst fram i sandalen, det såg dråpligt ut, och hon är den enda jag sett som snubblat på mattkanten, fast inte alla gånger hon for upp och ner på mattan 🙂
 
Idag blir det en sväng på Expo, Theresé ville dit och sedan ska hon ha tag i några speciella pennor, får se vart hon ska gräva upp dom. Hoppas på en riktigt fin dag för er alla!

Utekväll igår

Jag och Nicco, gick ju bort till Noliafältet för att äta en Hamburgare med Åke, igår. Vi valde ut en korvmoj med lämpligt många som stod i kön, väntade…väntade, och… ja, väntade. Sen ser vi killen ta en klunk med dricka och efter det kommer han smårusande ut och lämnar mojen. Han spyr, säger nån och hela kön upplöses precis lika fort som mjölken kokar över om du inte står och passar den. Jaha, det var bara att knalla vidare och ställa sig i nästa kö och vänta. Tänkte att det kanske är vi som går runt och smittar av oss med våran ”dåliga” karma, så passa er för att möta oss, man vet aldrig 🙂

Dagen tillbringades ute på gården, på Noliafältet och en liten stund inomhus. När vi käkat middag så såg vi att Ingegerd, Jan och deras gäng, satt och grillade så jag ringde ut och frågade om vi skulle få bjuda på en kaffe med tillhörande likör till efterrätt, och det skulle gå bra. Så vi gjorde oss klara för en cruisingkväll, och gick ut och gjorde dom sällskap. Sören ville att jag skulle skriva att nere i Eksjö, så hade dom minsann 33 grader varmt igår, sen gick han in för att ”kamma” håret, som han så fint kallade det, kom ut efter en liten stund och talade om att deras son hade ringt igen, och att det fortfarande, klockan sju på kvällen, var 33 grader, skriv upp det, sa han och nu har jag gjort det.
 
Vi hade en mycket trevlig stund därute med gott sällskap och när det sedan blev min tur att gå upp och kamma håret samt ta på mig långbyxorna så hade våran chaufför dykt upp. Ricky tyckte nämligen inte att man kunde handgå ner på stan en sån här kväll så vi hade blivit lovade en plats i hans Cadillac, och det tackar man ju inte nej till.
 
Vi började ute på klubben och tog oss en öl på stående fot:
 
Sen drog vi vidare ner på stan och där kan man ju lugnt säga att det var ett mindre kaos:
 
Vi tog oss aldrig över i den vänstra filen och det var nog lika så bra. Gjorde ett stopp ute på macken på tegssidan och vi var inte ensamma därute heller, andra hade också hittat på att göra ett stopp där. Bland annat sköldpaddsarmén. En kille som gick runt i militärhjälm kom gående, jag vänder mig till Åke och säger att det skulle inte förvåna mig om han tänker ge någon en dansk skalle, hinner inte säga mer än det då Åke säger, han gav precis killen en dansk skalle, såg du? Sen gick dom och garvade, ja, det var inte någon misshandel eller dylikt, det var hans sätt att hälsa på sin polare…typ.
 
Sen tyckte Åke och Ricky att det var dags att kamma håret:
 
Tillbaka till stan över kyrkbron, och där var det sedan stopp i kanske tio minuter så vi gav upp tanken på att ens försöka köra Storgatan utan vi svängde av mot droskan istället. På tillbakavägen kunde vi sedan ta av ner förbi Mecka och när vi sedan skulle upp på E4:an så var det kaos…igen:
 
Nä, då tyckte vi nog att det var läge att ge upp, jag gör några varma mackor sa jag och det tyckte dom var en bra idé, så vi åkte hem. Två ordentliga smällar hördes då vi stod ute på balkongen, vi trodde minst sagt att det var bomber som small, och jag läser nu på morgonen att vi inte var ensam om att höra smällarna. Då fick man något mer att funder över, vad det nu kan ha varit för något, men det kanske man får veta under dagen. Ja nu har vi avverkat även denna årliga händelse, som nästan, men bara nästan är att jämföra med midsommarhelgen. Det har varit en bra helg men som alla andra så försvinner dom fortare än man hinner blinka.
 
Nu ska jag surfa vidare, ha en fin söndag!
Maria Lundmark Hällsten