Etikett: icebugs

He ligg på högersia

Av , , Bli först att kommentera 18

Skrapade ihop en 4 kilometers sväng igår. Hyggligt bra väder, och fortfarande glad att jag har icebugs att sätta på fötterna. Halkan kommer man inte ifrån, i första taget.

Så blir jag stannad av en kvinna från en annan del av världen. Hon frågar på halvknagglig svenska om jag vet vart Polisstationen ligger. Vi står borta vid stadshuset så hon är ju en bit ifrån. Jag skrattade lätt inombords. För det är inte första gången jag fått frågor om destinationer och hur man tar sig dit. Jag…som till och med kan gå vilse inne på Ica.

Här får jag dessutom tänka till lite. Det hänger på språket också, jag ska nog inte lägga in nån bondska i det jag säger. Jå, gå rätt fram och sen tar du av till höger och går en bit (500 meter) sen ligg he på högersia.

Nå, hon nickar och tackar sen vet jag inte om hon förstod ändå. Jag vände mig tvärt och ser i ögonvrån att hon in sakta mak, går iväg, åt rätt håll. Faktiskt åt samma håll jag skulle fast jag hade bestämt mig att ta Skolgatan hem. Tvärfunderade om jag skulle säga att jag kunde följa henne dit, men ändrade mig då jag insåg att hon gick lite för sakta. Hon körde förmodligen odubbat på fötterna!

Nå, vi var ju inte dom enda som var ute, så jag tröstar mig med att hon hade fler att fråga om hon blev tveksam på färdriktningen. Hade hon gått förbi hemma hos oss hade jag nog erbjudit henne skjuts, det har jag ju gjort förut, haha. Lättare det än att jag ska förklara hur man går den enklaste, rättaste vägen nånstans

Såg att filmen, Gran Torino med Clint Eastwood, gick på teve igår kväll. Hade dock missat snudd på, hela filmen, för det var bara 30 minuter kvar på den, så då skippade jag den helt. Jag gillar den filmen. Har tänkt förut att den kanske var lite av en förebild till filmen En man som heter Ove. Fast Gran Torino, är aningens mer mörk och allvarsam.

Även om Gran Torino är en Ford så gillar jag stuket och skulle förmodligen inte tacka nej till en…

Såg att man kan hyra eller köpa filmen. Men här vet jag inte hur man gör. Klickade in mig där men det fanns inga alternativ. Så, om jag går vidare, och betalar 49 kronor, innebär det att jag får ladda ner filmen och jag har köpt den, eller har jag bara hyrt den och får se den några gånger? Hm…får kanske googla på den, jag. Har aldrig hyrt eller köpt nån film genom datorn, förut.

Nu ska jag ut med Mr W, han ligger här och väntar, sen får det blir frukost då vi kommer in igen. Ha en fin lördag allihop!

Ljudeffekter och andra effekter 😶

Av , , 2 kommentarer 10

Vilket fantastiskt väder det var igår. 5 minuter utomhus, där man knappt kunde titta upp där man gick, och det dröp av vatten om kläderna. Snöblandat regn kan vi gott klara oss utan.

Skulle gå över vägen. Jag valde snabbvägen, där det inte är ett övergångsställe. Bilisterna kände sig pliktskyldig att stanna och släppa över mig. Såg säkert ut som om jag var blind och stod och famlade i luften för att kunna se vart jag skulle sätta ner fötterna samtidigt som jag ville få bort snövattnet från ögonen. Haha..

Vi, hunden och jag, har redan varit ut en sväng på morgonen. Inget nedfall men det är halkigt, så det känns bra att ha icebugs på fötterna. Winstone ser då helt slut ut. Eller så berodde tröttheten på att jag steg upp strax innan 7, klädde på mig och vi gick ut med en gång.

Jag gjorde en insats ute på balkongen igår och skottade den ren från den tunga snön. Åke satt i tv rummet och sa sedan att Winstone hade funderat vad jag gjorde där ute. Han hade följt händelseförloppet med stor nyfikenhet. Åke sa att det dundrade och lät som om det var en traktor där ute. Jag skrattade och sa att vem vet, jag kanske arbetade med ljudeffekter och brummade på medan jag skrapade med spaden mot betonggolvet.

Apropå ljudeffekter/effekter, så hittade jag denna text och bild på nätet

 

Skrattade igenkännande fast den gången handlade det inte om en dator, utan teven. Vi var uppe i Malå en vinter. Förmodligen jul, och det var bara jag, Åke och Nicco där. Det var becksvart ute, jag och Nicco sitter och pratar i teverummet. Teven är svart, som i svart och avslagne, vad vi tror, i alla fall.

Från ingenstans säger den plötsligt -Vad gör du ikväll? Ska vi gå på bio (här kan jag komma ihåg den exakta meningen lite fel, men det var nåt i den stilen). Jag och Nicco hoppar till, stirrar på teven och tittar på varandra som för att säga, visst hörde du också det där.

Efter en undersökning av teve så förstod vi att nån haft på teven, kommit åt nån kanal istället för att stänga av den. Och det var nån typ av syntolknings kanal, fråga mig inte… För samtidigt tänker jag att om det bara var en pratande röst så måste det ha varit världens tråkigaste historia. Om det bara pratas en gång var tionde minut. Eller så var det fel på teven, det skulle egentligen ha varit en bild…roligt var det i alla fall och överraskande.

Lite kul var det också att det minnet som poppade upp just idag, var vad Åkes dator hittade på att göra då han tog Winstone och gick ut på en kvälls promenad, för 3 år sedan. La ut den på TikTok 2 dagar senare, därav datumet som inte stämmer. Klicka på bilden för att se klippet

 

Ha en fin tisdag, allihop!

-Gud hör bön 🙏, vrålade Åke!!

Av , , 2 kommentarer 12

Gick en prommis utmed Strandpromenaden igår. Strålande fint väder, men som oftast förtas lite, då det har en tendens att blåsa. Lite mer därnere vid älven också.

Såg på håll, ett äldre par som satt på en bänk. Kvinnan ställer sig upp, tar mannen under armen och han ska resa sig upp, men han sätter sig ner igen. Dom gör om proceduren, men med samma resultat. Jag ser att kvinnan ser lite orolig och hjälpsökande ut.

Det kommer en kille som springer förbi mig, han är ute och motionerar. Jag tänker förstås att han sett vad som händer och kvinnan söker ögonkontakt med honom men nä… han passerar i en grisblink.

Klart jag frågar om dom vill ha hjälp och kvinnan skiner upp och säger ja, absolut, han ska bara ta sig upp från bänken. Vi tar han under armarna och han är uppe på nolltid. Han säger på ett ursäktande sätt, att det blir så där då benen inte bär. Ja, svarar jag, men vad ska man göra. Dom är jätte tacksamma för hjälpen, som tar 10 sekunder av min dag, men som betyder så mycket mer för dom.

Jag ångrar att jag inte fortsatte säga att jag tycker ändå dom gjorde det bra. Att sluta vara ute och röra på sig är nog mer förödande än att behöva en liten hjälpande hand för att komma sig upp.

Sen kommer givetvis en tyst undran från mig. Varför hjälpte ingen till, innan jag kom fram? Bryr man sig inte? Är man egotrippad eller blundar man bara för omgivningen? Jag blir ändå lätt störd då jag tänker på det. Vi är ju inte ensamma därnere på promenadstråket, jag kan väl ändå inte, vara den enda som noterade detta, eller?


Visst, kvinnan flaggade inte med sina armar att hon behövde hjälp, men det kanske inte är så lätt heller. Man vill inte vara till besvär. Men det ska inte heller vara så svårt att fråga om nån behöver hjälp. Jösses, och kan man inte själv, av olika orsaker, så kan man väl ändå erbjuda sig att få tag i nån som kan.
Nåja, dom kom sig upp och dom tågade på, bara fint där dom fortsatte sin promenad i det vårlika vädret.


Innan jag åkte iväg på jobbet såg jag en bortskänkes annons. En stor sideboard i teak. Det var redan folk som kommenterat så mina chanser att få den där, trodde jag var obetydliga. Men det fanns ett mobilnummer så jag slängde iväg ett sms.

Åke förberedde bilen, men det kom inget svar. Jag såg chansen att få den där försvinna i cyberspace. Är på jobbet då det plötsligt plingar till. Möbeln är kvar och jag får ta den om jag vill…och ja…OM jag vill. Vi pratar på telefon och jag får veta att den är aptung och finns ute i Boviken/Sörmjöle.

Här får jag engagera en lätt motvillig Nicco, att ställa upp med bärkraft, och ge Åke info om körväg, nummer och så vidare. Nu står pjäsen i vår hall.

Jag är jättenöjd, och har aldrig skrattat så mycket som när Nicco skulle berätta om allt elände dom fick uppleva på dom 2 timmarna.


Om NÅN, någonsin i framtiden, kommer och säger att dom fått en sideboard att hämtas i Sörmjöle, och frågar om min hjälp, så går jag och gör nåt dumt med mig själv. Så började Nicco, då hon skulle berätta…

Dom körde fast och gled baklänges, Nicco fick nån flaschback från nåt avsnitt av Vägens hjältar. Nån kom ut med en grushink, Åke sa högljutt att -Gud hör bön 🙏 Dom fick låna varsitt par icebugs för att ens ta sig över gårdsplan, dom såg en lastbil bromsa så hårt att den slog i räcket efter E4an. Möbeln var inte bara aptung, utan ännu tyngre. Ja, jag vet inte allt hon sa, för jag skrattade nästan så jag grät 🤣

 

Nu väntar en rejäl flytt av andra saker. Vi har redan bestämt att vi ska ha den nere hos oss. Tanken från början, var att den skulle få stå däruppe. Såååå, rockad av saker, är att vänta. Och lamparmen har kommit så snart kanske vi har en ny lampa med.

Men jag ska börja med prommis, sen åker jag och Ingegerd på äventyr, så jag får greja då jag kommer hem. Tur att man är ledig i dagarna 4.

Ha en fin torsdag, allihop! Och kom ihåg att titta er omkring, på era promenader, ni kan gå miste om både det ena och det andra.

Mord och fasansfulla rubriker 🥶

Av , , Bli först att kommentera 13

Inte mycket uteliv i helgen, men jag dristade mig till en halkig, kort prommis med Winstone igår, efter lunch. Med all is som låg mitt på gång och cykelbanan, tog jag det säkra, före det osäkra, och satte på broddarna.

Jag tyckte inte att dom funkade lika bra som jag skrutit upp dom. Till saken hör, att jag pratade med mamma om just broddar, i fredags. Hon undrade om jag inte skulle köpa ett par icebugs men jag sa att jag vill ha sånt man kan ta bort.

Dessutom, fortsatte jag, så undrar jag vad dom använder för material till piggarna på icebugs. Jag vet nämligen att piggarna på broddarna, nöter man ner, så efter 2-3 säsongsanvändande, så får man köpa nya. Piggarna blir runda i hörnen. Men det behöver ju inte vara så på dom populära icebugsen.

Det var då dom orden som ringde i öronen på vår lilla promenad. Vad tusan, dom kan ju inte ha blivit runda efter förra promenaden Det vore väl extremt dåliga broddar i så fall. Nå, jag stannade på en isfläck och stod och drog skorna fram och tillbaka.

Folk som eventuellt såg mig, trodde säkert att jag övade på snabba, riviga starter. Men det hade inte funkat, jag hade ju sladdat bort mig i starten 🤣

Nå, jag gick fram till en lyktstolpe så jag hade stöd, och vände upp ena skon, där hittade jag felet. Jag hade lyckats sno broddarna avig Ja, jag hade nog inte snott dom själv, utan då man drar av dom, kan dom bli snodd. Suck…fast det var ju tur, då slapp jag ju köpa nya i alla fall och jag upptäckte det innan jag drattade på näsan.

Tina, mi mejor amiga, skrev igår och tyckte att hon var en hemsk människa, som givit mig soppåsar, haha…men snälla, det var ju inte det som var presenten. Jag skulle ju givetvis, ha skrivit att jag ville att hon skulle köpa såna där påsar, samt Vicksen och kryddorna. Men det blev ju en gåva/present, eftersom jag inte fick betala för dom <3

Och hey, jag fick ju en påse till, alldeles gratis. Den här snygga saken, jag gillar ju draken. Men det blev lite kryptiskt, då hon slagit in flaskan i denna påse, tillsammans med 2 tidningar med fasansfulla rubriker om mord och annat. Kanske budskapet är att Totalförsvaret finns här, till vår räddning, you never know.

Nu på morgonen, behövdes inga broddar alls, allt har regnat bort. Men det såg knappast annorlunda ut ifjol. Till vänster, för 1 år sedan, till höger, idag.

Jag roade mig igår kväll, med att baka en lussebutterkaka, och lite pepparkakssnurror.

Gjorde även några sockerfria kolaknäck som jag kommit på, alldeles själv. Det finns ju sockerfria kolor att köpa, såna här.

Tar såna och klipper av på mitten och placerar i knäckformar. In i ugnen på 175 grader i 7-8 minuter, klart, och dom fastnar inte heller i formen.

Kul att experimentera, speciellt då resultatet blir vad man trott

Ha en fin, andra advent, allihop!

Maria Lundmark Hällsten