Etikett: irjo

Prioriterar vi rätt, eller…

Av , , Bli först att kommentera 14

Tog ett farväl av en gammal vän igår, det var begravning och minnes stund. Gammal på det sättet att det var över 30 år sedan vi lärde känna varandra, hon gifte sig med en kompis till Åke, och vi hängde tillsammans rätt ofta. Många fester och andra upptåg och äventyr.

Tyvärr flyttade dom och besöken blev mer sporadiska, när dom sedan skiljde sig, så var det mest Tex vi hade kontakt med.

Jag och Pirjo började sedan, för cirka 2½-3 år sedan, prata/skriva på messenger, och vi lärde nog känna varandra på ett annat sätt. Kanhända att vi vuxit ikapp, det gör man ju förr eller senare, då åldern inte längre spelar någon roll.

Då hon och Tex blev ett par, var jag 20 år, Åke 9 år äldre, Pirjo 12 år och Tex kanske 16 år äldre. Jag tror inte att jag med mina 20, hade vuxit färdigt:

407097_10151372247907060_44717031_nFast det dröjde nog inte så länge…eller… 😀

35521636_10156368727926585_725158438555877376_n

Nu tycker jag det känns sorgligt att vi inte hann med mera, än det vi gjorde. Fast så tänker nog alla i hela världen, då man förlorar en nära, anhörig, vän eller bekant, tiden man har men som man aldrig tycker räcker till. Kan vara så enkelt att vi inte prioriterar våra dagar på rätt sätt.

Det var en fin begravning och det spelades bland annat en låt, med whitesnake och den lägger jag nu ut här, till minne av Pirjo. Och som en vän till Pirjo sa igår…jäklar vad dom har det livat däruppe nu, Pirjo, Tex och hennes (kompisens) mamma 😀

Kvällspasset i P4, la ut en fråga igår om ”Jag hade gett upp, men …” och jag skrev om en sån upplevelse. Kan hända att historien poppade upp eftersom det var mycket prat om just Tex och Pirjo, under dagen. Dom var nämligen med, på denna lilla fest, och nu citerar jag mitt inlägg:

” Detta var för över 30 år sedan, min käre make Åke, har glasögon och hade det även då. Vid ett tillfälle hade vi en liten fest hemma, och det dracks väl en del, såpass att han mådde lite halvdåligt där på på natten. När han kvicknade till, dagen efter, tyckte han att han såg lite dåligt, och fann snart anledningen till synbortfallet, ena glaset var borta.

Och som vi letade efter detta glas, precis överallt. Till slut gav vi upp och kom med den logiska förklaringen att glaset, förmodligen hoppat ur bågen då han lutat sig över toastolen och med det gav vi upp vidare sökning av glaset. Det återfanns dock, 7 år senare, då vi skulle flytta och hörnsoffan skulle kasseras. Glaset låg i en springa mellan stommen och ryggstödet…jojo, det var så dags då! :D” slutcitat

Hoppas på en fin fredag, för er alla!
43725945_10156679977641585_7297374002564038656_o

Maria Lundmark Hällsten