Etikett: ja

Ja eller nej, det är frågan?

Av , , Bli först att kommentera 14

Ofta då man ringer myndigheter eller andra såna där specifika ställen, som försäkringsbolag eller mobiloperatörer, så får man i luren veta att man kanske blir uppringd efter samtalet för att ge betyg om hur man upplevde servicen.

Nu undrar jag hur det fungerar, egentligen. Det borde ju rimligtvis vara en slumpgenerator som väljer ut vilka som blir uppringda. Och om så är fallet, så vill jag att dom även delar ut ett pris, till alla som blir det…så där, för att man blev utvald, och för att man vill ha nåt för besväret.

Varför jag propsar på det är för att jag ALLTID blir uppringd, förutom dom få gångerna då jag är lätt sarkastisk, eller smått irriterad, då är det tyst i luren.

68284042_10157357991761585_8757936867757785088_n

Därav min undran…hur kan det komma sig att jag blir uppringd då jag är vänlig, tacksam, lågmäld, ja, ni fattar. Men inte då jag är förbajad, hm, konstigt. Ett svar skulle ju kunna vara att dom, faktiskt väljer, vilka som blir uppringda.

Aha, mhum, nej den där lät inte så pigg och glad, snarare småilsk, nopp, där trycker vi på den röda knappen!

????????????????????????????????????????????????????

Åh, där fick vi ett tack ska du ha, oj vad bra, det blir grön knapp på den!

ja_knapp_gadgets_presenter_efter_aalder

Detta hände mig igår. Jag har som sagt var, varit sjukskriven i 3 månader, givetvis gjorde jag en anmälan till AFA, sen har jag inte hört en bokstav därifrån.
Jag har loggat in på mitt konto och 75% av gångerna har det stått att informationen inte går att nå, just nu, och dom andra 25% så har jag kunnat läsa att dom fått in dokument i början av juni, men sen, som sagt…nada!

Då ringde jag dit igår och lät säkert sarkastisk, även om det inte var min mening. Men jag undrade vart det hade hängt sig. Dom säger då, att dom inte fått in uppgifter från min arbetsgivare, och att dom försökt ringa. Och jag  tycker det är jättekonstigt, men ok, säger jag, det har ju varit semester för allihop.

Jag blev inte utvald att få bli uppringd, hm?

69050258_10157357991556585_1314182747589181440_n

Min arbetsgivare har inte fått samtal från dom, får jag veta, men hon ringer upp dom, får 2 frågor, besvarade på 10 sekunder, idag fick jag mejl om utbetalning…tjopp tjopp. Så visst fasen mal dom där papperskvarnarna långsamt,och ibland snabbt som en trimmad makuleringsmaskin.

Ha en fin dag, allihop!

Nej, nej, nej och åter nej!

Av , , 6 kommentarer 12

Jag hade en trevlig fika dejt med Helena igår, vi eller rättare sagt hon, valde ett litet gemytligt place att träffas på, Brobergs Coffee shop. Sedan kom en kompis till Helena dit och vi bara fortsatte att ha trevligt 😀

Alla frågar mig om jag känner av operationsnerverna, men nä, inte ett endaste dugg, inte ett litet pirr i magen eller någon annan svag rörelse, det är absolut lugnt. Tänkte lite på det igår kväll, hur det egentligen kan komma sig.

Jag kom snabbt fram till att det är ju jag som sökt om att få göra detta, det är dock inte jag som ska utföra ”the operation” (väldigt tur, kan jag tänka, för risken finns ju alltid att jag skulle kunna snubbla och ställa till med nåt elände), utan jag litar fullständigt på att läkarna som utför operationen, vet vad dom håller på med, gjorde man inte det, så skulle det nog vara rätt tunga orosmoln som hängde över skallen.

På kvällen pratade jag med en vän som ringde, och vi föll in på hur man bemöter vissa människor, och kanske framför allt barn. Hur pass man kan manipulera andra att göra det du vill, att dom ska göra. Låter lite skrämmande, men det handlade inte om stora saker, snarare om hur man framför, det man vill ha sagt. Jag ska se om jag kan förklara.

Våran äldsta dotter, Theresé, blev ju egentligen en liten testpilot, första barnet, inga erfarenheter överhuvudtaget, annat än en, vad man tyckte som barn, lillebror som oftast var i vägen. Man körde lite av vad den äldre generationen hade överfört på en. Maten på tallriken skulle ätas upp, inga undanflykter. Porslinsakerna man hade i bokhyllan skulle ej röras på, och så vidare.

Sedan kom Nicco, och jag hade ändrat min syn på saker. Tänkte lite mer på hur man själv, skulle velat haft det. Varför ska jag sitta och tjata om att prydnadssakerna är ömtåliga och något vi är rädda om, istället för att helt sonika, lyfta upp dom en hylla, så kommer hon inte åt dom.

Varför inte ge barnet mat hon tycker om, istället för att konstant prova att ge henne sånt hon bara spottar ut? Sen det här om hur många föräldrar, ställer frågor till sina barn, men svaret dom får, är inget dom vill höra. Och då undrar man ju varför, dom ens ställde frågan.

Jamen ni vet, man hämtar barnet på förskolan, står och pratar med någon fröken, säger till barnet: Ska vi gå hem då? Och som svar får du ett nej, jag vill inte, jag leker med Kajsa. Och där har dom fallit i fällan. Jo säger mamman/pappan, nu ska vi gå hem, och där mina vänner, blev det barnet överkört, och med tiden inser dom att dom frågor dom ger svar på, inte gäller. Så ett nej är inte alltid ett nej, och ett ja, kan vara ett nej.

Dom gånger jag av misstag, ställde den frågan till Nicco, och fick ett nej, fast jag ville ha ett ja, så fick jag falla till föga, och svarade då: jamen ok, då stannar vi tio minuter, men sen ska vi hem och göra ditten eller datten, och det var aldrig något problem, vad jag kan minnas.

Man kan också avleda ett barn, dom vill en sak och håller benhårt på det, men med någon annan lockelse som passar bättre, kan man få dom att ändra sin önskan. Jag vill ha en glass…mm, men vet du vad, du kan få en glass på lördag, så kan vi istället fixa en tadaa…fruktsallad alá Nicco idag, och bjuda pappa på…ja typ. Och låter då plötsligt som en ypperligt bra idé, och här jobbar man hela tiden med att allt bara flyter på istället för att alltid komma med ett NEJ, du får INTE, NEJ, du kan INTE, NEJ, det går INTE.

Och givetvis får man ju ta allt med en nypa salt, och framför allt tänka på i vilka situationer man använder sig av att manipulera eller avleda. Nu ska jag sluta babbla, avslutar med en bild jag tog sist, solen sken, och den ger ju hopp om att det kan bli en sommar, i år också. Ha det gott, allihop!

Foto2216

 

 

 

Maria Lundmark Hällsten