Etikett: jeans

Turtrosor!!!

Av , , Bli först att kommentera 13

Dom visar ju nån typ av Casino reklam, på teven, vilket Sally noterade igår…dom snackar om turkallingar, meh…sa Sally, om man är tjej då, då kanske man inte vill ha kallingar, då måste det ju finnas turtrosor också. Jo, det var ju ett konstanterande 😀

Kallingar och trosor är en typ av klädesplagg så därför svänger jag nu in på ämnet jeans, som också tillhör klädeskategorin. Jag köpte ett par jeans för 1 år sedan, jag har älskat dom där, vårdat dom och använt dom…väldigt mycket. Och det vet vi ju alla vart det barkar, det är precis med jeans, som det är med påslakan. Då man använt och tvättat dom så många gånger att det känns som att ha på sig en fluffigt molntäcke, då…går dom sönder.

Nu var det en detalj på mina jeans som jag gärna ville ha kvar, så jag klippte helt sonika av dom och sedan klippte jag av ett par andra jeans, och nu har Theresé fixat ihop dom delarna och nu har jag ett par nya, favvojeans…igen, perfekt! 😀

Trevlig kaffedejt med Helena igår, på Avion, vi gjorde ett varv därinne också, jag införskaffade grisfärg, jo, jag kallar den så, för jag ska nämligen måla våran grisbak som står på gården, den har fått en tämligen tråkig färg, eller den har snarare blivit väldigt färglös, ser ut som ett lik, jämte griskultingen. Så nu ska den få lite mer liv, tänkte jag.

20368725_10155495562191585_8436242370929408903_oTheresé och Sally for och hängde på Gammlia igår, där dom tydligen har aktiviteter varje dag. Sally testade att gå i en gammal skola och fick lära sig lite skrivstil, hon fick fläta ett hopprep och dom köpte nybakat bröd i bagarstugan…hon gillade det så mycket att hon hade en önskan om att åka tillbaka dit idag, ja, vi får se vad som händer.

Jag skulle kolla eniro igår…

fde8bcbe5eb7fc41e4a0eeaa486aed67pinterrest.com

Och kom in på den där gatuvyn, där man kan gå gator upp och ner och se hur det ser ut. Jag tog Skolgatan mot Västerslätt och se…där hittade jag ett regnstråk, det var soligt, men borta vid gamla Sven & Tages, blev det regn, vände om, och där sken solen…twilight zone!!!

20258256_10155493966506585_3550634260424344090_nÖnskar er alla en fin tisdag!

20292857_10155495563036585_5039739828550196637_n

Att exponera dalen….ehh…

Jag brukar ofta gå med Winstone vid Tvärån, det är jättefint och på sina ställen kan man nästan tro att man kommit till en sagovärld, med lummiga stigar. Mitt på hållet, alldeles nedanför oss, där bilarna kan köra upp till Vännäsvägen, så kan man gå under bilvägen, men…man kan bara gå, inte cykla:

19787548_10155437273906585_6852709386263958007_oDet är för lågt till brotaket och det finns alltså en potentiell risk att man slår i huvudet om man cyklar därunder. Undrar vem som kom på det? Någon som provcyklat och fick ont i huvudet, eller, förhoppningsvis, en tumregel bara, är det 2 meters höjd, så sätter man dit stolpar för att tvinga cyklister att hoppa av sina cyklar 😀

För några dagar sedan blev det prat om byxor och dess mode, samt hur vissa bär upp dom…eller snarare, hur dom inte bär upp dom, eftersom dom verkar ha en tendens att hasa ner. Så kan man ju tycka vad man vill om det, man brukar väl försöka ha sånt man tycker är bekvämt (i alla fall då man blivit äldre :D), och om nerhasade byxor är bekvämt, kan man tvista om.

Nå, det var inte dit jag ville komma, utan då det pratades om just den där sortens…byxor, så kom jag osökt ihåg då modellen, Gällivarehäng, kom på modet. Kommer ni ihåg dom? Påminde lite om ridbyxor, fast det skulle vara ett häng under bakfickorna…ehh..var det så snyggt, egentligen? Ja, dom satt då uppe, men…

Googlar man på detta ord så hittar man bara bilder på annat häng, och på Wikpedia kan man läsa följande och jag citerar:

”Begreppet gällivarehäng har sitt upphov i att gruvarbetare som handlastade järnmalm I Malmbergsgruvan bar löst skurna byxor som var lättare att arbeta i, eftersom de inte stramade åt baktill då man böjde sig ned (vilket var den normala arbetsställningen som handlastare). Handlastaren var tvungen att böja sig ner för att fylla och lyfta fyllfatet (som en stor sopskyffel med två handtag på sidorna) med järnmalm när han lastade. Gruvarbetarna beställde byxor med rymlig bak hos handlanden i Gällivare, dessa beställde specialsydda byxor söderifrån och skärningen blev känd som ”Gällivarehäng”. Byxorna bars oftast med breda hängslen.

Ett vanligt missförstånd är att gällivarehäng innebär att man exponerar dalen mellan skinkorna, vilket alltså är fel (då handlar det i stället om så kallad raggarskåra). Gruvarbetarna bar sina byxor upp till midjan. Det engelska uttrycket sagging, vilket innebär att byxorna är nedhasade så att underkläderna syns, är heller inte detsamma som gällivarehäng.” Slutcitat

Fast det Gällivarehäng jag snackar om, var jeans som fanns att köpa tidigt 80 tal, skulle jag gissa på, och det var inte en stor säck som hängde i baken, utan bara ett litet häng.

Jaja, det finns och fanns då allt möjlig, till exempel dom brutalt utställda byxorna, så vida att ett djur hade kunnat klättra upp i byxbenen, men fastnat vid knäskålarna. Det såg nästan ut som klänningen som Morticia hade i familjen Addams:

originalBild hittade jag HÄR

Och nu, färdigsurrat om brallor, nu ska jag ut i solen, önskar er alla en fin lördag!
19702470_10155435364276585_4409427406769220115_nNej…jag har inte kört nån botox variant, jag har en väldigt snäll mobil *fniss*

Det löste sig!

Det var inte bara ett, igår, reservdelar till Jeepen skulle hämtas, det skulle packas färdigt, skrivas ut papper, räkna ut vad vi skulle käka,vattna blommorna, och kanske värst av allt…jag hade lyckats med det otroliga konststycket, att förstöra Åkes, enda, vettiga par jeans, jojo. 

Fast i sanning, så hade han alldeles själv, saboterat dom från början, och fått dit målarfäg i baken. Och nej, jag tyckte inte att han skulle åka bort och se ut så där, så jag kom på den utomordentligt, goda ideén att färga dom, svart…gick det bra då…nopp, nu lyste färgen av sig, ännu mer, då tog jag, i panik, en svart spritpenna, gick det bra då…dubbel nopp.

Jag löste det på enklaste sättet, dock inte det billigaste. Åkte på Avion och köpte ett par Lee jeans a´ 999:-, men dom var då fläckfria 😀

Vi lämnade ett regnigt, kallt Umeå:

18486051_10155270435016585_2432624583332245749_nOch flög in i dimman:

18486394_10155270435206585_7672766248792672886_nFör att komma ovan molnen och fick se ljuset:

18485828_10155270435856585_7778078862302996353_n19 grader varmt, kvart i nio på kvällen (ja, flyget var något försenat), och nu sitter vi här, balkongdörren ut till altanen öppen, fågerkvitter utanför, och sol, och värme, otroligt, vilka skillnader det kan vara. Önskar er alla en trevlig fredag!

18486280_10155270458026585_6224078094543621367_n

 

Bråttom, bråttom…

Nicco meddelade, nu på morgonen att hon skulle ta ett senare tåg…ok, jag frågade när det skulle gå, men trodde inte att jag fick nåt svar. Räknade kallt, med minst 45 minuter bort, så jag satte mig och sydde upp ett par jeans…för hand.

Tio minuter senare kommer hon ner med andan  halsen och säger: Vi måste åka nu, nu, nu…jag tittar på henne, sedan på klockan, och frågar när går tåget? Jaa, det går nu, klockan nio. Sedan tittar hon på klockan, och undrar hur mycket den är, egentligen, ja, snart åtta.

Undrar just vart hon trollade bort 1 timme, på tio minuter…:D

Kommer ju ihåg då hon gjorde praktiken hos Brälla för 2 år sedan, och det var praktikdag, hon kommer ner, och jag gapar på henne om att det är bråttom, jag står med bilnycklarna klara och är lätt stressad, för hon kommer att missa tåget.

Hon ser helt oförstående ut, och det fattar inte jag…jag jagar på, vi kommer ut och jag hoppar in i bilen medan hon sakta går ut mot cykelbanan, ja, säger hon, jag kan gå!!!

Nu fattar jag ingenting…ja, säger hon igen, varför måste jag åka bil till Brälla. Haha…jag var så inkörd på att hon skulle med tåget, inte underligt att ingen fattade vad den andre menade…

Ser ut att bli ännu en fin dag, nu är det bara värmen som saknas. Jag hoppas och håller tummarna för att yr.no levererar det dom antyder, kolla bara:

Skärmklipp 2017-05-16 08.19.46

Fast jag törs inte lita på dom…jag litar icket på nån, då det gäller vädret. Enda gången jag faktiskt VET, att det är dåligt, och det kan jag sätta en slant på, det är då vår gamla gård har vårstädning, så det så 😀

Önskar er alla en fin tisdag!

18447489_10155259733736585_6636451404587332547_n

Det finns fler…kalsongmän, tydligen!

Av , , Bli först att kommentera 12

Jag sorterade bort lite skärmklipp, som man sparat för att göra nåt speciellt med. Och hittade detta:
Skärmklipp 2016-08-11 10.16.10Och kom givetvis på varför, jag sparat denna bild. Kalsongmannen…mm, det där är ju snudd på en falsk anklagelse, för jag vet ju vem det är….Åke, han kallas kalsongmannen men han är oskyldig, och det vet jag också. Eller menar VK, att kalsongmannen är ett vedertaget namn, och kan vara vem som helst? 😀

Ja, så där är det med tidningar det vet man väl, dom vill att man uppmärksammar deras rubriker, och bli nyfiken, jamen givet, annars sålde dom ju ingenting. Men rubriker kan också vara roliga och man får klura lite, vad dom är ute efter 😀

13769366_597203547127416_1183569250250077459_nNånå, jag ska berätta lite tvärt, varför Åke kallas kalsongmannen. Det var på den tiden vi spelade bingolotto, närmare bestämt, för ungefär 20 år sedan. Vi stötte på en liten kille på parkeringen och han frågade om vi var intresserade av att köpa lotter av honom.

Vi hade inga pengar med oss, men visade vart vi bodde och han dök upp med lotter, hemma hos oss, för att sedan återkomma, varje helg. Åke, hade då som vana, att ta av sig jeansen/arbetskläderna och gå runt i långkalsongerna. Inget man tänkte på.

Så kom det sig att vi var i Norum, och där visste Åke att Binogberra, som vi kallade pojken, hade sina föräldrar, detta är en massa år senare. Och jag vet inte heller, varför vi knackade på där. Men, det gjorde vi och där fick vi minsann höra att Åke, hade fått sig ett smeknamn, pappan skulle väl förklara för sonen vem Åke var, och han hade smilat och sagt: Jaha, kalsongmannen! Jo, han hade ju som sagt var, alltid långkalsongerna på sig.

Numer byter han till andra brallor då han kommer in, fast ibland, halkar han in i dom gamla vanorna, eller så tar han sig inte tid att byta.

Igår grillade jag hamburgare till lunch…och detta var ingen kolgrill, eller stenkolsgrillade burgare, nänä, ännu finare ska det vara, jag döpte dom till tallstubbegrillade hamburgare. Jag eldade nämligen träet som kommer från stubben vi hade, jo, Jan B, du läste rätt, nu är stubben ett minne blott 😀

Önskar er alla en fin måndag!
2016-09-04 15.19.26 2016-09-04 15.19.31 2016-09-04 15.19.35

Dom ger sig inte…

Av , , Bli först att kommentera 13

Det var inget fel på motorvärmaren…utan man kan skylla på dom kalla vindarna vi hade i helgen. Jag var tydligen inte ensam om att uppleva bilen, som halvt döende. Och Brälla tyckte att Åke gjort rätt, som legat i soffan, hela helgen. Därom, tvista de lärda!

Nåja, han låg inte HELA helgen, han motionerade Winstone och ansade lite på snön, som fallit.

Jag träffade Helena på Brobergs igår, och vi surrade bort en stund. Dom drar till varmare breddgrader om några dagar, och lite, lite avis, kan man ju bli. Åtminstone om vi snackar värme 😀

Jag hade också fram symaskinen och sydde in diverse kläder. Fattar inte hur svårt det kan vara att få rätt feeling på jeansen. Nu har jag sytt in just dom där, 3 gånger och ändå blir det inte riktigt rätt passform.

Några tröjor hann jag också med. Bra grej, den där symaskinen 😀

Om jag räknar från invägningen ifjol, i Lycksele, så har mitt BMI, idag, minskat med 12 . Inte illa, kan jag tycka 😀 Och det går sakta men säkert nedåt. Ska bli kul att se hur det ser ut till sommaren. Kanske måste investera i ny sommarjacka då, ujuj, vilka problem man kan ha. Eller så kan jag ha tur att hitta någon undanhängd sak, som bara suttit där på en galge och väntat på att få komma fram i dagsljuset.

Nu sitter jag och försöker distrahera mig själv från att tänka på torsdag. Jag har nämligen fått en ny kallelse, angående den där gastroskopin, dom ger sig ju aldrig…det är bara att bita ihop (inte bokstavligen dock) och gå dit och få det bortgjort. Tänkte försöka att inte tänka så mycket på det utan ta det som det kommer, men det är inte så lätt.

Gjorde ett potatismos på delikatess potatisar, såg sedan att det stod, smöriga och fylliga, what? Vadå smöriga…fylliga, är inte alla potatisar fylliga, finns det luftiga, eller mindre kompakta, hm…kan ju googla på det.

2016-01-11 08.50.14

Fick tips av Nicco också, om man hamnar i diskussion med någon och till slut, inte har lust att svara på frågorna längre, då kan man gå in här: let me google that for you så skriver man in, det man tycker personen ifråga, ska googla på, och när dom klickar på länken, så kommer google att googla det åt dom, perfa!!!

Ha en fin dag, allihop!

2016-01-11 08.50.32

 

Halkigt, nanting!

Av , , 2 kommentarer 10

Då vi gick hem i lördags, hade det frusit på, jätte halkigt på sina ställen, men man var ju som förberedd på det…trodde man.

Vi kom på den smala vägen, mellan Näckrosvägen och Ullas kondis, som inte är helt jämn, och vid brunnslocket lutade det rätt så mycket nedåt gräskanten och tjopp, så landade jag på mitt knä, som jag ALLTID landat på, när eller om jag har halkat.

Jag vet inte vad som gör mig mest irriterad, att det är samma knä, eller att man köper ett par vinterskor, och är så dum at man tror att dom ska vara bra, och speciellt mot halka, men man skänker inte en endaste tanke på att det är något lurt, då det finns inbyggda broddar i skorna. Där och då borde jag ha förstått (när jag stod och höll dom i mina händer på skoaffären) att dom måste ju vara halkig, varför skulle man annars sätta dit broddar, att användas vid halka???

Vi kommer hem, jag med ett lätt uppskrapat knä, fast dom nya jeansen höll, otroligt nog 😀 Och jag skulle ut med Winstone, sista svängen, gissa vad jag tog på mig för skor?

Jo, mina Croocs, som man skulle kunna tro, är det halkigaste du skulle kunna ha på fötterna, men det är dom inte. Jag gick lika säkert som lindansaren över Grand Canyon, och kom ut och sedermera hem, i ett helt stycke. Jag tycker visserligen att det är dom fulaste tofflorna i världen, men vad gör väl det, om hundra år.

Näpp, nästa vintersäsong, åker mina nuvarande skor i soporna och nya ska införskaffas…ohalkiga sådana, UTAN inbyggda broddar, sådeså!

I övrigt blev det en lugn söndag, inget som inträffade eller som vi gjorde, såg Farmen finalen, där rätt vinnare korades, åtminstone av dom som var kvar. Och nu var det måndag…igen, med andra ord snart helg 😀 Önskar er alla en trevlig dag!

105Vad gör människan???

Vad månde detta sluta med?

Av , , 4 kommentarer 11

Jag och chefen håller på att läsa boken: Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann, av Jonas Jonasson, igår tog vi två kapitel och i ett av dom, så blev chefen i boken, upprörd över att hans medbrottsling, tagit sig tid att köpa en melon…frukt.

Medbrottslingen dementerade frukt-ordet och berättade att melonen, faktiskt tillhör gurk-växter. Och då vaknade min chef till…skrattade och sa, men du, då var det därför, dina gurkor som du planterade…såg ut som meloner. Hahaa…ja, kan hon ha rätt, kolla bilderna, ni som inte kom ihåg hur mina gurkor blev:

mupp 049 ord 002

Och lite grann bävar jag då för årets lilla projekt, att prova sätta en potatis, hm…och dom tillhör rotfrukter, vad månde detta kunna sluta med, kan man undra 😀

Vad är det man brukar säga…nöden är uppfinningarnas moder, mja, det blev en hastig lösning på ett problem igår, jag skulle iväg på jobbet, 5 minuter innan jag ska åka, knäpper jag igen jeansen och knappen sprättar iväg, till saken hör att jag har stoppat ner alla mina andra jeans, i tvättkorgen, så vad göra?

Jag hittar en kabinhake på arbetsbänken, förstås, och det funkade om än det blev något klumpigt 😀

003

Alla sätt är bra, förutom dom dåliga!

Hittade en blomma i matrummet som ser JÄTTE törstig ut, detta är lyckliga Lotta, (vet dock inte om hon är så lycklig idag) som ska vara så lättskött, mm, detta är minst femte gången den ser ut så där, alltså hallå, jaja, nu har jag flytta ut den i köket, där jag kan ha koll på den, om den nu överlever torkan förstås.

004

Den där blomman ser inte ut att må så bra, sa Nicco då hon såg den…den mår jättebra, svarade jag, den är bara sååå törstig.

Jag har i alla fall en annan blomma som verkar mer nöjd över livet, än så länge i alla fall:

005

Hoppas ni får en bra dag, allihop!

Tunn och skör som finaste silke

Av , , 2 kommentarer 3

 

Ni vet när man har påslakan och lakan som är tvättade så många gånger och dom har blivit så mjuka så att det känns som om man låg på den allra mjukaste bomull, sen vänder man sig och utan ett ljud har lakanet spruckit sönder, eller man har tänkt använda foten till att rätta till täcket och *tjopp* så åkte foten igenom påslakanet, för att det blivit så tunt. Såna jeans och en sån jeansväst har jag.
 
Jag sa vid något tillfälle att min väst är så tunn och nött att den kommer att falla sönder om någon stirrar för mycket på den. Här om dagen stod Nicco och tittade konstigt på min väst, jag kollade ner och undrade vad som var fel. -Du mamma, sa hon, skulle verkligen västen gå sönder om man stirrade på den! Haha, hon gjorde ett allvarligt försök men det gick inte.
 
Varför är det alltid så? Precis när grejerna är så skön, mjuk och följsam, ja då ska dom gå sönder och att laga dom är inte värt det. Det är bara att jaga nytt. Men nu är snart väst vädret över så jag lär väl inte behöva någon ny…på ett tag…kanske.
 
Nicco har fått en ny kompis:
 
Åke blev tillfrågad igår om han ville ha ett skellett, så han ringde och frågade vad jag tyckte, jag skrattade och sa att alltid kan vi väl hitta någon plats till den, man kanske skulle ha hakat på den, i fronten på bussen….jag sa att vi skulle slänga in den under bussen, kanske sätta på den Åkes boots och sedan knäppa kort på eländet, lägga ut den på bloggen och skriva att nu är Åke less på att ligga där under och skruva.
 
Nu är det inget riktigt skellett, utan den är i lite tjockare plast, så om ni tycker att det är makabert att ha en döing i rummet så kan ni ta ett djupt andetag och pusta ut. Ja, makabert kan man ju tycka ändå, själv anser jag bara att det är en kul grej. Sen får vi se om den blir en sån där dammsamlare, då kanske den åker ut.
 
I eftermiddag ska jag, Kerstin, Ingegerd och Birgitta göra en liten repris på Expo och sedan fika Nybro café. Eventuellt kanske vi åker en sväng på myrorna, det beror väl på vad dom andra tycker, vi får se. Ni får ha en bra dag, precis som igår har då i alla fall jag tänkt ha det!

Jag, en skådelspelare

Av , , 4 kommentarer 4

Jag tog paus någon gång då och då, igår, från allt möblerande och målande. Satt ute med några grannar en stund och njöt av värmen från solen, visst, det blåste småspik men under balkongen var det lä.

Britt hade till och med satt ut penséer på det lilla bordet så det var verkligen vårkänslor. Och återigen, hade det nu våran dator varit givmild så hade bluetoothen gått igång, men den har tydligen semester, annars hade ni fått se en bild på vad som väcker vårkänslorna.
 
Det blev prat om jeans och hur lätt dom egentligen går sönder. Idag kan man nöta hål på ett par inom en månads tid men förut, då man var runt 11-12 år och ville vara lika inne som alla andra som hade fransar längst ner på byxbenen, då fick man minsann sitta med en nål och sprätta upp, tråd för tråd för att det skulle se nött ut.
 
Kan svagheten idag bero på att dom flesta jeans är stretchjeans, själva gummitrådarna i tyget gör att det blir svagare? Det är i alla fall min teori. Jag har bara genom att sätta mig på klumpen där man sätter fast bilbältet, gjort hål i tre par på exakt samma ställe, dom tål inte något.
 
Kom ihåg när jag fått ett par jeans av mamma, dom var ju inte direkt billiga på den tiden heller, och vi hade varit ett gäng uppe i skogen bland flyttstenarna som ligger vid vattentornet. Det var ett av alla tillhåll vi hade och just där var vi ofta och hoppade runt på dom stora stenarna. Den dagen hade jag mina nya jeans…det var dumt. Jag föll på knä och såklart, det tålde dom inte riktigt utan det blev ett litet hål där, vet att jag gruvade för att gå hem och visa upp dom så jag gjorde allt, precis ALLT, för att börja grina. Jag kastade mig i nyponbuskarna, sprang och snavade på gräsmattan osv. för att få klämma fram en tår så mamma skulle tycka synd om mig. Jo, man kanske skulle kanske ha satsat på en karriär som skådespelare 🙂
 
Och apropå skådespeleri, vet inte om jag skrivit det tidigare men då kan ni strunta i att läsa det. Vi brukade snurra runt på våra cyklar och då vi hade lite att göra så utförde vi små stunttricks. Man tog fart och cyklade rätt in i trottoarkanten så det blev tvärnit, sen gällde det att flyga och landa på ett så fränt sätt som möjligt. Jag lyckades med det precis som det kom en ”gubbe” (gubbe i mina ögon då) och halvsprang och frågade förskräckt hur det hade gått. Ha, vi bara leker svarade jag och då blev han sur, en j-kla lek tyckte han och knyckte på axlarna och gick vidare.
 
Ha en fin dag!
 
 
Maria Lundmark Hällsten