Etikett: kamera

Al Pitcher…det är en kul kille :D

Av Maria Lundmark Hällsten, 11 mars 2018 kl 10:21, 2 kommentarer

Oj vilka stela leende man kan ha, efter att ha haft en kamera i ansiktet i 45 minuter så tappade man som känseln och visste inte om man log längre eller om man hade ett grin i fejjan. Nå, fotograferingen gick i alla fall bra, en trevlig tjej som åkt från Luleå för att fota oss. Winstone fick också vara med på ett hörn, han är ju omnämnd i texten så det kunde ju passa.

Nicco tog med Sally på Stora Hopp och Skoj, det fick bli hennes julklapp till Sally, som tyckte det var jättekul, även om jag blev något förskräckt då Nicco skickade en faceplant bild:

Nä, hon landade inte på näsan utan det gick bra 😀

Efter middagen laddade vi upp inför Al Pitcher uppträdandet, lite chill i soffan, innan Åke skjutsade iväg oss. Al Pither…ja vad säger man?

Jag tror vi skrattade oss igenom nästan dom 2 hela timmarna han höll igång. Han sa att det oftast brukade ta 1½ timme, men nu drog det iväg då publiken kom med knäppa uttalanden hela tiden, och det var väl det som blev så dråpligt. Vi, fattar ju, hur vi är, som norrlänningar eller för all del, som svenskar, det är lite skillnad på mentaliteten, kan jag tänka, på en från Nya Zeeland och vi.

Man kan inte heller återberätta det som var så kul, man är nog tvungen att vara där för att förstå. Och ja, jag kan mycket väl tänka mig att gå och se en till föreställning av honom, om nåt år, eller så. Man vill ju ändå ha nåt nytt. Vi gick sedan ner och presenterade oss för honom och Theresé fotade:

Jag försöker mig på att återberätta en sak av allt han sa. Hans barn vill nämligen ha husdjur och dom lånade då hem grannens katt, som skulle få tillbringa 5 dagar hemma hos dom, för att barnen skulle få se hur det var att ha ett djur.

Alla som har eller har haft en katt, vet hur dom låter då dom ska försöka få upp en hårboll…not so nice, och nu lät han precis som vid ett sånt tillfälle, fast tio gånger högre och värre 😀 Dom fattade inte vad katten höll på med.

Nu föll det sig så att han skulle ut på en liten turné norrut och lämnade därför hans familj med katten. Han höjde ett varningens finger och sa: Svara aldrig i telefon om den ringer då du somnat, låt det bara ringa klart.

Hans mobil ringde, och han såg på displayen att det var hans fru. Han svarade lätt sömndrucken, Oh hello darling (typ) och fick till svar: It´s the cat!!!
Han fattade ingenting, kliar sig i huvudet och tror att han drömmer, katten…vad fan vill katten, och vad har katten gjort med hans familj, han visste inte heller att katter kunde prata, hahaaa… It´s me, your idiot, sa frun och då landade han igen. Hon ville meddela att kattens bajs såg konstigt ut och ville att han skulle googla på det…ja och så vidare…

Här var nu min teori att katten förmodligen spytt upp nån hårboll och har man aldrig sett det förut så kan man verkligen fundera vad det är för nåt, det ser ju ut som skit fast lite ludet så där, nåja, nog om detta.

Efter föreställningen gick vi in på TC och tog nåt drickbart, jag och Nicco testade en Blueberry fields, inte alls så tokig, men aningens för mycket blåbär i botten.

Sen blev det en Taxi hem, Sally hade slocknat uppe i Niccos soffa, hon hade haft Mello fest där, med godis och jos, tyvärr missade hon slutet, men hon var inte sur för det, hon fick veta nu på morgonen vem som vunnit och hon tyckte att vinnaren var helt ok, själv har jag absolut ingen uppfattning eftersom jag slutade se på den där festivalen efter Carola Häggkvists vinst, 1983…sådeså!

Nu är Theresé och Sally på hemväg igen, dessa dagar gick jättefort. Men det beror säkert på att dom hade mycket att göra, så det blev inte så mycket tid här hemma. Ha en fin söndag, allihop!

1 fot eller 2 fötter…

Av Maria Lundmark Hällsten, 14 augusti 2017 kl 08:12, Bli först att kommentera

Vi filurerade lite igår kväll på det här med att vara tvåhänt, det visade sig att även Adam, är det. Det diskuterades hur man dukar, vilken hand man håller gaffeln, eller hur man skulle hålla i ett gevär eller pistol. Så tänkte jag även på hur jag kör bil…och hur jag gjort ända sedan dag 1 med körkort.

När jag kör automat (vilket jag gör 99% av alla gånger eller till och med mer) så använder jag bägge mina fötter. En på bromsen och den andra på gasen. Nu vet jag att man får lära sig att om man kör automat så använder man 1 fot, inget mer.

Teorin om varför man bör göra det, kan vara att man inte ska tabba sig, om man kör manuell, och sedan byter till automat. Är man van vid att trampa ner kopplingen för att växla upp till tvåan, kan det kännas pinsamt om man gasar på med en automat och sedan trampar ner bromsen istället, för man tänker att man ska växla, fast man inte behöver det…tvärnit!!!

Sen har jag hört andra som sagt att det skulle vara omöjligt att köra med 2 fötter i en automat, eftersom man använder olika tryck på pedalen för olika saker, och där tänker jag, att om det skulle vara så, så kanske jag med min tvåhänthet fixar det för att jag fixar att multitaska…jahaja! 😀

Nicco Lundmark Hällsten fotade

Nå, det får vara som det är, jag kör som jag alltid gjort, det känns tryggast, sen får andra lära sig sitt bästa sätt att köra på, det är nog säkrast så.

Hittade en radda bilder på varför man har barn, här kommer 2 av dom, tyckte dom var för roliga 😀

Och visst är det kul att man idag, oftast har en kamera till hands, fatta vad grejer man missade förut, innan man hittat igen kameran så hade ögonblicket du ville fånga, tagit slut för längesedan. Nu räcker det med att rycka upp mobilen så har du då i alla fall 50% chans att fånga den där stunden.

Att ta kort på Eloise, då hon kör soffhäng, är inga problem, hon rör inte en fena, även fast jag lägger upp saker där…obrydd katt! 😀

Den här bilden knäppte jag igår, kvart över sju på kvällen…solen lyste och det var lite sommar i luften, i alla fall:

Och dessutom passade jag på att plocka in lite blommor, så förlänger man sommarkänslan:

Önskar er alla en bra dag!

Maria är yngre än genomsnittet…

Av Maria Lundmark Hällsten, 13 maj 2017 kl 09:50, Bli först att kommentera

Jag har en kombinerad golf och tennisarmbåge, och förmodligen, är den kronisk, har haft den så länge. Nu skulle jag ju inte vilja kalla den för just tennis och golf. Jag hade några timmar i mobilen igår, man handdiskar, sitter och fipplar på datorn, och andra såna där saker, så en mer korrekt diagnos, borde vara…telefondatadiskarmbåge, typ.

Apropå telefon så berättade Åke, igår kväll, om hans kompis Per-Olov ”Tex” Johansson, som roade sig med att läsa den norra delen av telefonkatalogen. Och jag undrade förstås, av vilken anledning han gjorde det. Jo, han tyckte det var kul att se hur folk titulerade sig.

Ja, jag vet att även jag, kunde sitta och kolla nån sida, bara för att 😀 Lite knepigt dock, att man hade en titel…eller så var det kanske ett sätt att lättare kunna hitta rätt person, om man inte var helt hundra på adressen, men visste vad dom hade för yrke.

Idag, letar man folk på nätet, hitta.se eller eniro, är nog väl, använda sidor. Och på hitta.se kan man få veta en hel del om området man bor på, hör bara vad man kan få veta om stället jag bor på 😀

Marias tomt är ca 712 kvadratmeter. Tomten är ungefär lika stor som andra tomter i området. Det finns inga bygglovsansökningar registrerade på bostaden. I Marias område tjänar man mer än andra svenskar. Här är medelinkomsten 29 229 kr, vilket är 8% högre än genomsnittet i Sverige. Snittbelåningen i området är 1 193 756 kr. Maria är yngre än genomsnittet i området. Medelåldern bland de som bor i området är 51 år. Jämför man med Sverige i övrigt är sambos med barn, 50-64, överrepresenterade i området. Vanliga intressen är utförsåkning, golf, längdskidåkning, besöka sportevenemang, fotboll, gympa och workout, semestra i Sverige, ny teknik i vardagslivet, vin och vinprovning och segling. HOPPLA!!! 😀

Jag lekte lite med mobilen igår kväll och kollade lite olika redigeringar man kan göra med bilderna, Winstone och Eloise fick vara modeller…:D

Önskar er alla en fin lördag!

Den sitter kvar…

Av Maria Lundmark Hällsten, 29 september 2016 kl 08:37, Bli först att kommentera

Känns skönt att det där vädret vi hade igår, drog iväg och i släptåg, kom solen. Än är det för tidigt på morgonen för att kunna säga hur dagen kommer att bli, men jag ser i alla fall en ljusning 😀

Jag får, varje dag jag jobbar, frågan om jag inte dammat några mattor än, jag sa nämligen för några månader sedan, att min nagel, förmodligen kommer att hålla, så länge jag inte dammar några mattor, och se, den sitter kvar:

Fast jag har faktiskt dammat några mattor, ändå 😀 Nåja, den sitter så länge den sitter.

Idag, mina vänner, är det kaffets dag, och det är nåt som det förbrukas en hel del av, i detta hus. Jag har hunnit med 3 koppar, sedan jag klev upp, och mer än dubbelt, kommer det att vara innan dagen är till ända.

Men, dom säger ju att kaffe har många positiva egenskaper eller vad sägs om detta. Kaffe, bränner fett & boostar träningen, kan minska risken för demens & Parkinsons, skyddar blodet, hjärtat och hjärnan, höjer humöret och motverkar depression, samt är positivt för tröga magar. Inte illa! Fast jag tänker inte googla på vilket intag som är det bästa eller mest effektivaste, jag dricker då jag känner att jag vill dricka 😀

Mycket fina färger ute just nu, och jag går med mobilen redo att knäppa kort, då jag och Winstone är ute. Så även igår, och jag tyckte att han ställde sig i en fin pose…och han stod kvar…otroligt, tills jag vände på huvudet och såg orsaken, det kom en annan hund…så typiskt! Ännu mer typiskt, då man tror sig ha fått en kanonbild, men då man kommer hem, så inser man att skärpan inte var den bästa.

Jag skulle vilja ta med min kamera ut, men då tycker jag den känns otymplig, även om den är liten. Hm…jaja, vi får se, man ska då inte vänta för länge, om man vill ta ett kort på fina färger i träden, snart, är dom förmodligen som bortblåsta. Önskar er alla en trevlig torsdag!

Det var läskigt!

Av Maria Lundmark Hällsten, 16 april 2016 kl 09:57, Bli först att kommentera

Jag kollade min mejl på morgonen och i skäpposten låg nåt där rubriken löd: Du har blivit beviljad 500 000 i kredit. Jo man tackar! Nu har jag inte ansökt om nåt sånt, så jag slängde skiten.

Men så tänkte jag…alltså, det vet man ju, ingen ärver någons skulder. Det är bra, så om jag nu fick veta, att jag lider av en obotlig sjukdom, och har inte så långt kvar. Då kan jag ju alltså ta den där krediten, så köper jag 3 fina amerikanare, skriver en på Åke, en på Nicco och en på Theresé, så…klappat och klart. Dom behöver inte betala utan min skuld är ju borta, eller?

Njae, så enkelt är det nog inte, då tar dom nog slantarna från nåt annat. Men om jag inte hade ägt något, så kunde inget hämtas heller.

Tänker på stackars pappa, som köpte sin första husvagn, en Kabe, och den var vi ute med, lite då och då. Så skulle han köpa en storlek större. Betalade vagnen,men då gick firman i konkurs, och han fick ingen husvagn. Däremot hittade dom bland annat en skogstraktor i firmans ägor så den fick han ta…inte så kul att campa med, dock 😀

Första långturen med husvagnen, gick till Norge och där var det bråddjupa raviner, höga berg, tunnlar och annat läskigt. Jag var livrädd för tunnlarna, trodde att dom skulle rasa in, så jag satt och höll för öronen och blundade, varje gång vi skulle in i en.

Pappa hängde utanför staket och barriärer, för att få hiskeliga bilder på alla avgrunder, tyvärr upptäckte han, då vi kom hem, att det inte funnits någon filmrulle i kameran, ujuj, här snackar vi om att våga livet, för absolut ingenting 😀

Apropå bilder, så kom vi in på ämnet igår. Jag och kusin Anna satt på Espresso house och avnjöt en kaffe, då Marja plötsligt passerade därutanför. Vi vinkade åt varandra så kom hon in en snabbis. Marja gillar ju att fota och är med i en massa fotoutmaningar, det var ju även jag, ett tag, men känner att tiden inte räckte till att få det så där bra, som man vill ha det. Bilderna får ju gärna representera något.

Vi pratade om instagram och haschtags, läste eller hörde någonstans om nån som trott att haschtag, förmodligen hade nåt med droger att göra, och det är klart, vem skulle inte kunna tro det, om man inte vet 😀

Det var i alla fall trevligt att träffas på, bara så där, och kaffedejten med kusinen, var lika så. Vi hann avhandla mycket, och eventuella framtids planer, och hur man skulle kunna lägga upp saker. Ibland är det lätt att säga, allt man ska göra, men sedan läggs det bara på hyllan, för framtida bruk, men det tas som aldrig fram, det får ligga där och damma igen. Kanske dags att plocka fram dom, och påbörja det man en gång tänkte, att man skulle ha gjort.

Som Anna sa, man behöver ju inte ge det, mer än en timme i veckan, och det har man alltid tid med, om man tänker efter. Eller tio minuter varje dag, ja, då har du plötsligt 70 minuter på en vecka 😀

Bild lånad HÄR

Ha en fin lördag, allihop!

Vem visste det, då?

Av Maria Lundmark Hällsten, 19 december 2015 kl 09:49, Bli först att kommentera

Vad skönt att det är regnfritt idag, inget snöande heller 😀 Nicco undrade igår vad stackarn jag gjort med mitt hår, ja, men det lockar till sig då det regnar, blev som korkskruvar vid öronen 😀

Mamma har fått i uppdrag inför julafton, att rulla älgköttbullar, så jag och Nicco åkte upp dit igår, för att lämna älgfärs, och dricka kaffe förstås. Hon har donat, sålt möbler, köpt nya, hängt upp tavlor och möblerat om, men nu var hon hel nöjd, och vi tyckte också att det ser fint ut.

Hon och pappa hade köpt ett så kallat sybord, för längesedan, på en antik affär, det var verkligen coolt, jag har aldrig sett ett sånt förut. Hon hade det nu som tv rums bord. Litet, med två små uppfällbara skivor, en låda under och längst ner, en löstagbar fika bricka. Ska se om jag nån gång hittar ett sånt.

Var på omläggning, och det fortsätter att se bra ut, provet han tog för en vecka sedan visade bara på hudbakterier, som tillhör mig själv, och det var alltså bara bra. Förra gången jag var där så kom tjejen in, som jag hade från början, hon var bara nyfiken på hur det såg ut idag.

Hon frågade den andra tjejen som nu höll på med mig, om hon visste hur det sett ut från början, sedan förklarade hon för henne. Hålet var 10 cm långt, 10 cm brett och 10 cm djupt…helt sjukt egentligen, och nu, idag, som Åke sa då han fick se det, som ett skotthål.

Så på måndag är jag tillbaka på jobbet, ska bli riktigt skönt, tillbaka i rutiner, och komma in i arbetet igen. Vem visste i augusti att jag skulle bli hemma i 4 månader…sjukt, men också knepisch att den tiden gått så fort. Fast det är klart, är man sjuk eller rejält dålig, så rinner tiden iväg. Mycket sovande och ta igen sig. Och nu på sistone annat att stå i, då julen står för dörren. Känner mig fortfarande ovanligt trött, men det kan nog hänga med ett tag framåt, inget konstigt med det, tänker jag.

Tog med min kamera då jag och Winstone var ute i förrgår, så jag avslutar med en liten bildsession och önskar er alla en trevlig lördag!

Jag är nog inte välkommen till Riksbanken

Av Maria Lundmark Hällsten, 20 augusti 2015 kl 09:03, 2 kommentarer

Jag börjar med ett konstaterande, jag har vetat detta i flera år, men nu blev det bara så uppenbart. Jag omges av ett energifält som kan göra omöjliga saker, möjliga. Eller kom med en annan förklaring på detta.

Min nya mobil, ni vet, en sån där som man ”bara” kan använda sina fingrar till, då man petar på skärmen. Eller så har man specialvantar, som också funkar. Min mobil har även en knock kod, som det så vackert heter.

Det innebär att jag knackar på skärmen i ett mönster, för att låsa upp den, dessutom har jag en kod, om mobilen varit avstängd, så den borde vara inbrotts säker, men haha…inte då jag har den i bakfickan, nejdå, då har den eget liv, minsann.

Jag stänger alltid ner den, alltså så skärmen blir svart, vilket betyder att knock koden måste göras för att öppna skärmen igen, och det kan jag alltså göra, utan att ens peta på mobilen med mitt finger.

Nu har den vid 3 tillfällen, öppnat sig själv och 2 av gångerna startat kameran, jag hörde väl ett konstigt klickande ljud från bakfickan då jag stökade runt, och ja, den ville tala om att kameran var redo, den tredje gången så ville den att jag skulle ändra mina koder, men jättebra, tänk om den hade gjort det osett, hur fasen hade jag då fått upp den…jo jag vet, jag hade bara stoppat tillbaka den i bakfickan, så hade den låst upp sig själv…igen, eller hur 😀

Ja, jag säger då bara det, jag är förmodligen inte välkommen på studiebesök till Riksbanken, hemska tanke, då skulle väl valvet öppna sig, bara för att jag stod där 😀

Nu måste jag berätta om stackars Winstone, som saknar Buicken. Dom håller på med vägomläggning en bit härifrån och då använder dom sig av signalhornet, då dom ska markera vissa saker. Igår tutande dom med 20 sekunders mellanrum, och signalöen lät precis som Buickens.

Winstone fick inte en lugn stund härute, han sprätte upp och satt och spärrade efter nåt han trodde skulle komma. Tills slut for han bakom Camaron, för att se bättre, men ingen Buick, vilken besvikelse. Den passerade uppe på Vännäsvägen en dag, och då hörde Winstone den, han tittade på oss som om vi var dum i huvudet, varför har vi tillåtit någon annan att köra den…HÖR NI INTE, DEN ÄR JU DÄR…HÄMTA IGEN DEN!!!

Hoppas på en fantastisk dag för er alla, nu, kaffe, outside. Och jag avrundar med lite Gamlia bilder, vad annars, det var ju onsdag igår 😀

Och titta här, linslusar fanns det också 😀

Mats ”Tigern” Boström, fångad på bild, jag knäppte bara bakom axeln på mig själv 😀

Räkmackor blev vår middag, införskaffad på Ullas kondis och underbart goda

Filmad och fotad

Av Maria Lundmark Hällsten, 14 augusti 2015 kl 08:56, Bli först att kommentera

När vi i onsdags, hade varit uppe på Gamlia så blev det den sedvanliga cruisingen på stan. Vi fick rött på gamla E4:an, vid Kungsgatan, och hamnar bredvid en annan orange bil. Ett gäng med killar går vid sidan om och plötsligt springer en av dom fram, med kameran i högsta hugg och fotar oss framifrån, precis innan det slår om till grönt. Han vill leva lite farligt, sa jag till Åke och log 😀

Sen passerar vi bilarna och beger oss hemåt, men det slutar inte här, utan Paul Redstig, ligger i högerfältet och han filmar lite 😀

Och vi fastnade också på bild då vi var däruppe på Gamlia, det är Mats Alfredsson som varit i farten med kameran:

Och se, han lyckades också få en bil i bilen, fast här, i rutan 😀

Inte var det någon värme igår, vad lurad man blev, gick ut på gården med en kaffe och förhoppningar om lite värme, men man fick ge upp och gå in, efter kaffet var uppdrucket, det blåste inte lite, och det blev faktiskt långbyxor på…snopet. Och just nu känns det som om alla väderrapporter dom lämnat, är bara skitsnack, för jag ser ingen STOR FET sol idag heller, men jag VET, att den finns däruppe någonstans 😀

Åke är och besiktar bussen nu på morgonen, och man får hoppas att den går igenom, så behövs det inte grejas nåt mer med den. Jag väntar på uppdatering i ämnet.

Theresé hittade en skylt, over there, och den hade lätt platsat här hemma 😀

Önskar er alla en fin fredag!

Vad är detta?

Av Maria Lundmark Hällsten, 21 juli 2015 kl 07:49, Bli först att kommentera

Dagen gick så fort på jobbet igår att jag inte hann med allt jag borde ha gjort, bästa med det är att man uppenbarligen haft roligt, och sämsta är väl att det som inte blev gjort igår, får man göra idag, plus annat som ska åtgärdas. Nå, jag fixar nog det också 😀

Sämre verkar det vara med underhållet som Umeå kommun bör stå för, då det gäller gräsklippning. Alltså vad är det här? Det var oklippt innan vår semester, och det har baske inte blivit klippt efteråt heller.

Ser det snyggt ut med gräsbeklädda viadukter, gräs som är meterhögt, och här ska man passa sig för fästingar i högt gräs…ja, vart ska hunden sätta sig då, på asfalten? Och sen ska man kliva in i det där gräset för att plocka upp det också, huvva!

Tycker att detta borde vara utmärkta sommarjobb, att hålla efter och göra snyggt, men vi vet varför det ser ut som det gör. Dom lägger allt krut på Nolia, vänta bara, dagarna innan grindarna slås upp så kommer dom att jobba med högtryck för att snygga till vår lilla stad för att göra ett gott intryck, fast jag tycker att vi kan göra det även om det inte är mässa, det måste ju passera en hel del semesterfirare under sommaren.

Något annat som passerade, i gräset…var älgen och kalven, då vi var uppe i stugan, och Theresé Hällsten, lyckades fånga både älgen, Gustav och Sally, på bild:

Lite skrämmande kunde det nog ha varit, men Sally ser då obrydd ut, till och med uppspelt, hon tyckte nog det var kul 😀

Idag ska jag iväg på nåt kul, ska träffa ett par gamla kompisar från det man var ung…yngre 😀 Men innan dess, ska jag iväg på ett ärende, gå ut med Winstone, och göra i ordning så Nicco och Åke har middag, så jag sätter fart nu. Ha det gott, allihop!

En mycket komplex fråga

Av Maria Lundmark Hällsten, 21 oktober 2014 kl 06:11, Bli först att kommentera

Jag tänkte få slippa sitta i luren och vänta på att Försäkringskassan skulle svara så jag knåpade ihop ett litet mejl, så där i all hast, kort och koncist…tyckte jag, här är några få rader från det:

Fick förklarat att man tar årsinkomsten och delar upp den på kalenderdagar. Men hur kan man göra det då jag inte har ett arbete måndag till fredag?

Nu har jag fått höra att ni har olika sätt att räkna ut detta på. Jag jobbar som sagt var ojämna dagar och tider på en 4 veckors schemarad, ska man skicka in ett schema till er eller hur anmäler man detta?

Med vänliga hälsningar

Maria Lundmark Hällsten

Jag tycker inte att frågan kräver någon större kompetens…seriöst, men får då detta till svar:

Hej

Då din fråga är för komplex så ber vi dig att ringa in till våran kundtjänst då vi inte kan gå in i enskilda fall per mejl. Slutcitat

Vadå enskilda fall, menar dom då att det är väldigt få, som inte jobbar heltid, var frågan verkligen så komplex, hur anmäler man detta…ska jag skicka in ett schema. Jaja, jag skakar på huvudet i min ensamhet och tänker att det är väl bara att ringa dit då…igen, och se om dom har nåt uppslagsverk att kika i eller kanske dom kan googla på nätet för att se om dom hittar svar på frågan.

Jag var upp till mamma för några dagar sedan och fick med mig pappas kamera hem, han hade en likadan som jag ägde tidigare, och han hade aldrig tömt den på bilder, han visste inte hur man skulle göra. Fanns drygt 320 stycken i kameran, så jag laddade upp den och laddade sedan över bilderna till vår dator.

Så roligt att se 😀 Det var ända från 2009, en filmsnutt där kameran inte fokuserar på något alls, utan snurras upp och ner, fram och tillbaka medan pappa har en konversation med lillebror om han kanske spelar in nu. Nä, säger Lars, och mamma surrar i bakgrunden och säger att han kan väl inte fråga henne, hon vet inte hur den där fungerar.

Sedan fortsätter hon fråga min svägerska, Svetlana, vad hon kan tänkas vilja fika. Jamen det lyser röda lampor här, säger pappa…jag filmar säkert, nej säger Lars, det där är blixten…tystnad, eller nä, du filmar, jaha…ja du har ju på videoläge…jaså, viloläge…nää videoläge…sedan klick och filmen är slut 😀

Att höra hans röst, var som att han satt här, och så typiskt honom, hahaa…jag skrattade gott, det lyfte min dag. Avslutar med en bild som fanns med där, och jag gissar att fotografen är lillebror Lars Hällsten:

Önskar er alla en trivsam tisdag!

Etikett: kamera

Al Pitcher…det är en kul kille :D

1 fot eller 2 fötter…

Maria är yngre än genomsnittet…

Den sitter kvar…

Det var läskigt!

Vem visste det, då?

Jag är nog inte välkommen till Riksbanken

Filmad och fotad

Vad är detta?

En mycket komplex fråga

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten