Etikett: karlar

STORT sällskap på 2 personer 😶🤔😅

Av , , 6 kommentarer 18

Åkte ner på stan igår för att lunchdejta Helena Springare. Jag hade en mission, att fixa lånekort på Biblioteket och boka ett rum för nästa bokklubbsträff. Men mitt största mission blev att hitta en parkeringsplats…jisses! Jag svor för mig själv och tänkte att folk jobbar väl för tusan. Fast det gjorde dom inte alls, dom var lika ledig som jag, åtminstone vid lunchtid.

Nå, efter att ha konstaterat att kajen var full, Åhléns parkeringen avstängd, gjort en U sväng borta vid bild museet och slutligen kommit upp till Hotell Mimer, så knep jag den sista platsen som var ledig där.

 

Vi träffades uppe på Tonka där Helena redan tagit sig ett av dom stora borden. Fanns inte så många val då det var mycket folk där med. Vi kollade menyn, och gick iväg och beställde. Sa vilket bord vi hade och maten skulle komma ut dit. I väntan på maten kom det en kille och såg lång i ansiktet ut, han påstod att han bokat bordet. Vilket vi tyckte lät konstigt eftersom vi redan satt där, ingen lapp fanns på bordet och hon som tog beställningen sa inget heller.

Han gick runt och tyckte det var märkligt, ojade sig och mumlade nåt om att dom var ett stort sällskap (hur skulle det gå, ojoj). Det roliga var att bordet nedanför oss, var samma storlek som där vi satt och det var ledigt precis då, men det tycktes inte passa. Jag tvärtänkte att han kanske tänkt att dom skulle ha bägge borden eftersom dom var ett stort sällskap.

Well, jag sa att vi kanske kunde överlåta våra platser vilket vi gjorde. Helena frågade 2 karlar som satt vid ett högbord ifall platserna där var lediga och ja, det gick bra. Dom hälsade oss välkomna, haha, precis som om vi kände varandra. Vi samtalade, åt och fikade på vår kant och dom satt och surrade med varandra på sin kant.

När dom sedan lämnade så tackade dom för sällskapet, haha…akward men lite småroligt 😁

Till saken hör nu att det där STORA sällskapet bestod i killen och hans tjej, ingen mer. Liar liar, tyckte Helena och så fult. Jamen dom kanske kommer, sa jag och försökte hitta nån anledning till hans eventuella lögn. Så jäkla dumdryg kan man väl inte vara, sa jag. Johodu, sa hon, det finns människor som är precis så där.

Jo, faktiskt, det gör ju det. Jag har stött på både en och två av den typen. Ju mer jag tänkte på just dom, så kom jag till insikt att det där, hade varit nåt dom hade kunnat göra, rakt av. Och dom kommer undan med det, enbart för att man tycker att dom är trevliga, man vill vara behjälplig, och man ”tror” ju inte att nån är så där dum. Fast…där blev du dragen vid näsan. Dom gör såna här saker för att testa hur mycket dom kan göra och struntar egentligen i, ifall dom ”misslyckas”, dom bryr sig inte.

Det kan handla om banala strunt saker, som är så genomskinliga fast ändå hjälper man till och faller för ”charmen” men egentligen tänker man att dom är småkorkade. Fast det är egentligen utstuderat från deras sida och dom lyckas, gång på gång.

JA, säger vi gemensamt, HAN LJÖG och vi böjde oss för hans lögner. Fast han är genomskådad, haha… Och vi satt där och tyckte att dom såg löjliga ut vid det stora bordet, bara dom två.

Han sa i förbifarten till Helena, att deras vänner inte dök upp. Ehh ok, vi tror inte på det heller, men 🤷‍♀️

Vi följdes åt in på Biblioteket. Jag fick mig ett lånekort, instruktioner om hur man lånar och bokar böcker.

Sen bad jag henne visa hur man bokar rummet. Hon visade samma skills som jag. Först loggades jag in och sedan ut. Sen bokade hon rummet, jag frågade om det nu var bokat på mitt kort, nopp, hon glömde bort att hon loggat in sig där. Så utloggning och sedan in med mig, fast nej, det gick inte, rummet var ju redan bokat på henne. Ut med mig in med henne, ut med henne och in med mig. Jag var lost redan efter första inloggningen, haha. Men det ordnar sig säkert. Nu är det då bokat och klart!

Vi gjorde en sväng på stan, in på några butiker, tog en kaffe på ett annat ställe innan vi sa hej då och gick åt varsitt håll.

Apropå den misstänkte lögnaren, så kom jag att tänk på psykopaterna

 

Eller narcissisterna

 

Och kopplade ihop dom med dessa extremt jobbiga tatueringarna. Här tror ju jag att dom som gjort dom måste tillhöra nån av dom 2 typerna. För hur i hela nånting, kan dom ha trott sig ha förmågan och skillsen att göra en fin tatuering men det slutade så här

Önskar er alla en fin lördag!

 

Ingen gubbe i rabatten

Av , , 2 kommentarer 3

Vi var några stycken som satt ute igår och på slutet blev det en del snack om blommor. Vilken fin Iris du har, sa någon till Eleonor. Och då undrade jag helt plötsligt och oförutsagt, om det inte finns någon blomma med ett killnamn?

Ja, det finns då en, och det är Kung Karls spira, och varför skulle den då helt plötsligt låta så ståtlig, bara för att det var ett karlnamn? Varför duger det inte med en Bertil, Hubert, Gösta, Sixten, bara för att nämna några. Det finns även löjtnants hjärta, men det är ju inget namn utan en titel.
 
Nä, män, killar eller karlar kan tydligen inte förknippas med blommor, så enkelt är det väl, men jag hade tyckt att det hade låtit riktigt roligt med en Evert i landet.
Maria Lundmark Hällsten