Etikett: kasta macka

Det var inte utan att jag kippade efter andan…

Satt med en vän, nere vid strandpromenaden, tidigare i veckan:

31905692_10156265943246585_20042744059658240_nOch där kom då en pappa och hans två barn, på cykel. Dom stannade lite längre uppströms och pappan satte sig på ett betongblock medan barnen kämpade sig ner genom ett stenröse, ända fram till älvkanten.

Det var inte utan att jag kippade efter andan x antal gånger, då jag såg att dom balanserade på tåspetsarna för att upprätthålla balansen, och jag väntade bara på ett pladask i kallvattnet och dramat som skulle bli efteråt. Men jag bedrog mig, dom klarade sig, galant.

Dom stod där och kastade ner, sten efter sten i vattnet, och jag började fundera på varför, just detta stenkastande ska vara så fascinerande…det är ju precis som med elden. Man blir som hypnotiserad.

Grejen är ju den att man känner igen sig, vem har inte stått och kastat sten i vattnet. Är det för att man vill åstadkomma det största och högsta plumset eller tror man att det ska hända nåt som aldrig hänt förut? Ja, snackar man om att kasta macka, så blir det nalta eljest, det gör man ju för att få så många dunsar som möjligt, men annars.

Och tänk vad fantastiskt kul det var med vattenpölar, ju mer stänk desto roligare.

depositphotos_114144712-stock-photo-happy-child-girl-running-andHär lånade jag den bilden

Hm… men som vuxen har man aldrig stått där och hoppat upp och ner i en pöl, kanske skulle testa, med risk att man fick åka in akut, nånstans, med lås på dörren.

Solen skiner då idag, så nåt vattenpölshoppande blir det inte. Men förmodligen kommer jag att placera mig utomhus en stund, Åke var först på plats:

31934841_10156265944611585_5228748234746232832_nOch i eftermiddag blir det matlagning, tänkte köra lite förrättsplock, fördrink huvudrätt och efterrätt, men det blir ändå i all sin enkelhet. Kusin Anna med hennes man Ingvar kommer hit, samt min storebror Sivert och svägerskan Eva-Britt. Ska bli trevligt!

Önskar er alla en fin fredag!

Maria Lundmark Hällsten