Etikett: klocka

Jag testade…

Av , , 6 kommentarer 6

 

Jaha, mobilalarmet lyckades sätta igång även idag, det var ju… bra. Sista dagen innan ”ledigheten”, ledighet inom citationstecken då man egentligen inte är ledig utan har saker att göra ändå.
Jag testade att åka ner på strömpilen efter jobbet igår, men jag iddes inte ens göra en sväng in på parkeringen då jag redan därnere vid den lilla rondellen vid älven, mötte bilar som gav upp innan dom ens kommit ner till parkeringarna.
Jag gjorde den större svängen förbi återvinningen då det finns vissa risker att man blir stående för alla som nu stannar för att det är högerregeln som gäller. Jag tror att denna väg blev snabbare. Och jag bestämde mig för att åka ut imorgon och hänga på låset till Bo-Lage och införskaffa det där sista som man alltid kan behöva.
Och på fredag, 8.40 (där sprack den sovmorgonen också), fick jag en tid på hudkliniken, vi ska diskutera medicineringen för mina ögonproblem. Nå, det kommer ju något bra ur det, hoppas jag.
När det sedan blir för mycket att tänka på får jag göra som Åke, min käre make, som går in och bygger på pusslet och fördriver tiden, och blir lika förvånad då han kommer ut från rummet och ser att klockan tickat iväg. Pussel är rogivande och lite av ett gift om man väl börjat.
Till skillnad från mina svärföräldrar som alltid hade ett pussel liggandes till jul, så har inte vi pussel med hav och vatten till förbannelse, utan ett tecknat, stort pussel med miljoner figurer, lite lättare att lägga men mycket mönster att hålla reda på.
Jaja, nu är det i alla fall dags för frukost och sedan avfärd, nu ringde Åkes klocka så nu får fåglarna sällskap ute på bron… jo, han brukar sätta sig där och insupa dagens friska luft av någon outgrundlig anledning, eller hade det med cigaretter att göra, hm… önskar er alla en fin dag!

Spännande gårdag

Av , , 2 kommentarer 6

 

Åke ringde vid halvtolv tiden igår och undrade vad jag gjorde. Ja, svarade jag, jag sitter här och förbereder mig mentalt för att gå ut och starta cheven, ska ju åka och besikta den, det hade han förträngt.
 
Kvällen innan hade vi problem med att få igång motorvärmaren och stod där ute och fipplade, till slut gick den igång, jag slängde igen dörren och tyckte att den tystnade, men Åke sa att det var för han ändrat tiden, nå, kom ut dit tjugofem minuter innan min bokade tid och inte hade motorvärmaren fungerat inte.
 
Nu vet ni ju, ni som följt med i min blogg, att den där bilen är väldigt speciell och ska ibland tas om hand med silkesvantar. Man får aldrig pumpa mer än två gånger på gaspedalen, då surar den ner sig och vägrar gå igång, om man fått igång den och den dör efter en halv minut…ja då har man problem.
 
Jag pumpade två gånger, vred på nyckel och det lät som om strömmen höll på vara slut, andra vridet och den gick igång, HA, hann jag tänka sen dog den. Jaha, det var den besiktningen det, jag trodde ju nämligen att det nu skulle vara tji att få igång den. Men efter två försök startade den upp igen men lät som en gammal traktor där den stod och durrade och hoppade. Jag skyndade mig att lägga in backen och rullade iväg, men innan dess hade jag naturligtvis suttit och pumpat på bromsen, för den är alldeles stum om den stått ute i såna där kall grader. Dessutom börjar det ticka och låta i instrumentbrädan, fråga mig inte vad det kommer ifrån, lät som en stor väckarklocka, men det sitter faktiskt inte ens en klocka i den bilen. Ja, det är som jag säger, den lever ett eget litet liv, den lilla bilen.
 
Kommer på besiktningen, men törs naturligtvis inte ha igång bilen då jag tycker att den har onödigt höga varv, stänger av den och håller på förfrysa mina fingrar innan skylten blinkar med vårat regnummer. Då sätter ju startmotor igång att trilskas, den bara skriker 5-6 gånger och man få skämmas lite. Kommer till slut in i hallen, stänger av den, vi byter plats och då håller inte killen på få igång den, samma visa, den skriker bara. Skönt att det är fler än jag som har problem med att starta bilen, säger jag och sedan fyller jag i att det ”bara” är startmotor som jäklas och att den ska bytas ut.
 
Sedan misshandlar dom bilen, knackar och lyfter och vrider, gasar så jag tror att den slukade halva tanken, innan dom ger upp och kommer och delger mig besiktnings papperet. Aha säger jag, det blir då inget stort kryss på framrutan, nejdå säger killen, men du få komma tillbaka ändå, det var några småfel. Ett positionsljus som inte funkade, ena halvljuset var bländande, lite rost på ett bromsrör och en styrled som var lite glapp…det var det. Inga allvarligare fel i alla fall.
 
Kommer hem och ska tvärslänga i mig lite lunch innan jag ska iväg och jobba, då kommer posten, ett mycket delikat brev från rikspolis styrelsen, som väcker min nyfikenhet, nu tänkte jag att vi skulle få veta vad straffet skulle bli från Åkes lilla fadäs med Camaron.
 
Jag fick fortsätta vara nyfiken till jag kom hem…det var inte det, det handlade om, Åke hade beställt en liten fotografering ute i naturen, a´2000:-, *tjitjing*, han hade kört 8 kilometer för fort, förbi en kamera, sånt händer…även den bäste 🙂 
 
Ha en fin fredag, allihop!

Ett tickande monster

Av , , Bli först att kommentera 3

Nicco har fruktansvärda problem med att ta sig upp på morgonen. Igår hade hon ställt mobilen på 6.30, 7.25 var hon uppe, efter åtskilliga bankningar på dörren (av mig) och tjohejanden.

Igår plockade jag fram Åke och min, första väckarklocka, ett arv från hans mamma, gissar jag. Detta monster:

Nicco vägrade att ha den i sitt rum och nu förstår jag varför: TICKTACKTICKTACK!!! Med det ljudet behöver man ju inte ens ställa klockan, man somnar förmodligen aldrig. Nu ska jag gräva ner den i någon låda så jag slipper höra tickandet.

Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten