Etikett: kors

-Jag har GPS, ropade hon och svängde åt andra hållet…

Av , , 6 kommentarer 11

Ni som läste mitt blogginlägg igår, kommer ihåg att jag tog upp mankhöjden på en mås för att ta reda på korsets höjd…right?

Tyckte det var hysteriskt roligt, att jag plötsligt ser 2 män, uppe på kyrktaket igår eftermiddag. Bägge två står och tittar upp på korset, haha… Jag hann dock bara fota en av dom.


Lite som att dom skulle ha läst mitt inlägg, och sedan begett sig ut för att ögonmåtta lite själv, för att se om vår teori, kunde vara korrekt.
Nå, oddsen för det, är nog tämligen små, men man kan ju få skratta ändå, åt sina egna, påhittade teorier.

Skratta, det gjorde jag också då Annelie och Mattis dök in under förmiddagen. Vi bar över hundburen till Niccos Dodge, och skulle sedan köra och lämna hennes bil på Toyota. Jag säger att jag tar rygg på dig, då vi åker dit. Hon säger lätt skärrad, NEJ, jag hittar ju inte dit. -Jaja, ok, ta rygg på mig då, sa jag och vinkade.

Jag visste ju att det låg vid Plantagen, däremot visste jag inte om det fanns mer än ett Toyota och hade ingen koll på om det var dit jag tänkte, hon faktiskt skulle. Nåväl, så tar hon ner vindrutan, håller upp sin mobil och ropar…JAG HAR JU GPS, DET ÄR LUGNT!!

Ger en vink att jag fattat, sen svänger hon åt andra hållet och gasar iväg. Hahaa… jaja jag hakar bara på, jag vet ju att GPS inte alltid tar den närmaste vägen, så vi hamnar rätt även om det kändes bakvänt för mig att börja att köra åt fel håll.

Vi gjorde Plantagen, körde hem och åt frukost innan besök på PMU.

Hem igen för lunch och sedan fick hon samtal att bilen var klar. Vi gjorde då Röda Korset på Mariedal och Godishuset. Nejnej, jag köpte inget godis, utan en dricka Nicco tipsat om samt en påse med några konstigheter från Amerika. Ska provsmaka dom sedan.


Hem till middagen som även den, gav ett gott skratt…


Mozzarellan i min vegetariska lasagne, ville inte släppa greppet om besticken, haha, men den var god 🤘

Winstone älskar inte Mattis, men det går ändå jättebra att ha honom här. Winstone är nog mest, lite avis, och vill visa att han inte går att ersätta med nån annan, så de så.

En trevlig intensiv dag, kändes som om den gick fort, men ändå hann vi med en hel del, som gjorde att den ändå blev innehållsrik. Det här gör vi ju om fler gånger, of course! Tack Annelie, för, äggen 🥚, dom går alltid åt 😘 Ehh, vad är nu detta, månntro 🫢 Dom som vet, dom vet…

Fick ett fint litet kryddpaket av bästa Tina 😍  Undrar hur många kryddburkar vi gjort av med, på riktigt. 

Curryburken hade en fin form, och förmodligen smakar den alldeles utmärkt. 


Theresé har det gott i Kina. Här bild på världens största, sammanhängande byggnad, som ligger 1 kilometer från hennes hotell.

Det är ett shoppingcenter med bland annat, ishall, vattenpark, arkadhall, bio, hotell, lekpark, en hel våning med bara restauranger och hur många affärer som helst.
Dom besökte även detta tempel, dit dom gick, högst upp.


Hennes klocka registrerade 31 trappor… alltså inte trappsteg utan hela trappor. Det var 6 våningar upp och 800 meter ovanför havet. Fin utsikt!


Avslutar med en bild på en Panda som hon tyckte påminde om deras katt Bobby, lite chill och obrydd. Med den hoppas jag på en fin dag för er alla!

Mankhöjden på en fiskmås ↕️🤣

Nu mina vänner, har vi, det vill säga jag och Nicco, löst uträkningen på korset. Jo jag vet, jag tackar både Theresé för tips om hur man räknar, samt Anders, som kommenterade inlägget med appar man kunde ladda ner. Även om vi inte använde oss av dom så finns det säkert andra som blev tipsade, om kanske lite mer korrekta sätt att få ett svar 👌

Denna var dock lite roligare, hahaa… Jo, det började med att jag såg fiskmåsen på korset i lördags. Bad Nicco fota, bara för att 📸

Sen satt vi därute på bron igår, och givetvis, med korset i synfältet så började vi återigen gissa på höjden. Jamen sa jag, ta fiskmåsen nu och klipp ut den och klistra in efter korset. Hon gjorde en första, test, utan klipp och klister.


Fast, mja, där får vi ju inte veta annat än antalet fåglar, nu måste vi ju få en mankhöjd på den.


Jodå, prova googla på den ni. Dom har ingen mankhöjd på fåglar, haha. Fast Nicco klurade vidare och fann en annan lösning. Med vetskapen om att fiskmåsar är 40-46cm, från stjärtfjäder till näbb, så gjorde hon en ny bild.

I love it!


Och ja, jag känner mig helnöjd med resultatet. Jag som sa 1.5 meter, tycker väl att det ser ut som det, på ett ungefär. Men det roligaste av allt var kanske inte svaret, utan hur vi tog oss dit.


Det vet ni väl, allihop, alla sätt är bra, förutom dom dåliga.

Här kommer en skitdålig reklam, apropå dålig. Jag var tvungen att kommentera reklamsnutten på FB. Man må ju var tämligen blind om man inte ser hur dom retuscherar bilden, för att det ska se ut som om din hud, blir slät som en omogen vindruva.


Visst ser ni retuscheringen dom gjort?

Så dåligt, och dom skulle skämmas för dessa lurendrejerier. Tycker synd om dom som beställer detta, besvikelsen när dom inser att det bara är bluff…usch!

Här kommer i alla fall en snygg bild, och jag är inte jäv på något sätt. Det är Mats Alfredsson som fotat, och jag gissar på tävling på Åmselebasen.


Näpp, nu blir det potatiskokning, och kanske lite brohäng innan jobbet kallar. Ha en fin dag, allihop!

Kors på taket ➕

Av , , 1 kommentar 13

Vi pratade om däck, förra helgen. Ämnet kanske inte var så långt från verkligheten, då Åke höll på att byta ut dom vintriga däcken till somriga, sådana.

Nu gled ämnet över till punkteringar, och jag minns då Elsie, Åkes mamma, gick med cykeln över övergångsstället som fanns här bredvid kyrkan, förut, plötsligt small bakdäcket. Det kan hända att Theresé var med henne då, men jag vet inte säkert.

Det blev då en hejdundrande smäll. Och jag har för mig att bakdäcket blev vint. Att det finns så mycket kraft i ett cykeldäck 😬

Fast jag blev ögonvittne till en sån smäll, way back in time. Jag gick bakom en pappa som hade sin dotter på pakethållaren. Dom var på väg mot Svampen, den lilla mataffären mitt på Mariehem. Här har jag en bild på huset som även inhyste en bensinmack. Fotograf kan vara en man som heter Sten-Ove Stoltz, han la ut den i gruppen Umeå Stad gamla fotografier.

Och det small utav bara den. Jag kommer ihåg en massa tumult, och höga röster. Flickans byxor sprack i baken. Nu kan jag ju inte säga att det var av smällen, dom kan ha haft en reva förut, men det såg onekligen lustigt ut. Även om upplevelsen för dom, säkerligen inte var lika kul…inte just i händelsen, i alla fall.

Så berättade Åke i förrgår, att han fått punktering…oddsen på det. Inte på nån cykel utan framdäcket på lastbilen. Tur, att han inte låg och körde 80 på nån smal väg, utan det var i lägre hastighet, men aningens otäckt ändå. Det tar ju på styrningen.

Här minns jag ju också, då vi packat ihop och gjort oss redo att åka hem från Järlåsa/Uppsala. Kommer ut ur bussen och upptäcker att luften gått ur framdäcket. *dubbelsuck* Men det löste sig, som det mesta gör. Men inte utan, lite hårt arbete.


Ledig dag, idag, och då börjar man med att stiga upp klockan 6. Men hey, jag har då uträttat nåt ändå. Jag la henna i håret, så jag håller liv i färgen. Ska ut med Winstone på ett tag. Handla lite så jag kan bjuda Nicco på lunch. Hon gör sin tredje dag hemifrån. Det är nån utbildning.

Apropå Nicco, så hade vi en diskussion, och den fortgår. Hur högt tror ni korset på kyrkan är? Och visst finns det nåt sätt man kan mäta saker på, utan att måsta stå där med tumstocken? Dont mind the bird, jag knäppte egentligen bilden på den, eftersom det såg ut som om han satt på lyktstolpen, då jag såg den först. Men det stämde inte riktigt.


Ha en trevlig fredag, allihop!

Han är inte småaktig…han däruppe!

Av , , Bli först att kommentera 13

Vad härligt det är att man kan sitta ute och tycka att det är så varmt att man måste ta av sig jackan…och ändå är vi i mitten av september. Jaja, på kvällarna och nätterna, är det ju en annan femma 😀

Vi fick besök igår, av Helena och hennes två söner, så vi passade på att sitta ute i solen och käkade fruktsallad och surrade bort en stund.

Vi lossade Camaron och Åke plockade bort en del annat som vi inte behöver dra ner till Järlåsa.Jag städade lite, på förmiddagen, och ikväll blir det att flytta bort sakerna från alla fönster, så dom kommer åt att putsa dom, imorgon.

Efter middagen åkte jag upp till mamma, vi satt på hennes balkong och drack kaffe. Hon hade plockat fram brev, som min morfar, skrivit till henne, på 70 talet. Hon tyckte att jag skulle ta hem dom och försöka läsa, vad han skrivit.

2016-09-19 07.48.29

Det är inte så lätt, kan jag säga 😀

Jag kommer ju ihåg min morfar, som lite speciell, han var mycket sjuk, och låg ofta inlagd på sjukstugan i Malå. Som liten, vinkade jag alltid då vi passerade Tjamstan, jag trodde, att han bodde där.

Han var snäll, lite snål, men vadå, jag fick honom att ge mig en 50 öring så jag fick mig en Fantomen ring i en tuggummi automat, det var stort 😀

Han skriver i ett av breven att han inte är rädd att dö, för Gud är inte småaktig, och han vill inte att vi gråter på hans begravning, han vill heller inte ha en sten på hans grav, utan ett kors, som får ruttna bort. Ja, att han var lite gudaktig, det hade jag ingen aning om, faktiskt. Men bara för att man är det så behöver man ju inte trycka upp det i ansiktet på någon, och det gjorde han då aldrig.

Tyvärr blev han inte så gammal, och han hade det inte så lätt, alla gånger. Mycket värk, han hade cancer, kunde inte gå så bra, men ändå var det aldrig något han klagade över. Han var alltid glad då man kom dit.

10455758_10152628338262060_4995347150589881670_nMin mormor Sadura och morfar Evert

Och här, ett lite nyare kort på honom, han älskade att sticka sockar, virka fiskenät, göra mjärdar och snida i trä, blommor var också något han pysslade med:

10404202_10152628338667060_8661813194350411996_n

Och apropå morfar, en äldre herre, så fanns det en ännu äldre sådan, på vår gård. Snälla farbrorn, som lillebror Lars, kallade honom. Han bodde i en etta, i huset bredvid, och han sa vid något tillfälle, till mamma, att han tyckte det var så tråkigt i hans lägenhet, för ettorna har bara fönster åt skogen, han fick aldrig se barnen som var ute på gården.

Min lillebror, är ju ingen som egentligen hittade på dumheter eller annat ofog, men igår fick jag allt höra 😀 Den snälla farbrorn hade tagit sig ut på en promenad, och han gick med händerna bak på ryggen, och där höll han sina handskar. Lars hade tydligen fått upp ett il, och sprungit ifatt honom, tagit av honom handskarna, vänt sig om i farten och skrattat åt farbrorn. Sedan gav han järnet uppför trappan hemma, och slängde ner handskarna i sopnedkastet.

Han kom in med ett flin och mamma undrade väl vad han hade gjort. Och han berättade precis allt, som om det inte varit några konstigheter. Detta resulterade sedan i att mamma fick leta reda på städerskan, som i sin tur kunde låsa upp till soprummet, där hittades handskarna och Lars fick sedan det eminenta uppdraget att återbörda handskarna med en ursäkt, till den snälle farbrorn.

Till historien hör också att den snälle farbrorn, fortsatte att vara snäll, han tyckte nog bara att det var kul att det hände något 😀
Där ser man vad lite man vet, och ändå kul att höra att det inte bara var jag, som hittade på hyss.

Ha en fin måndag, ni alla hårt arbetande människor, och ni övriga med 😀
2016-09-18 17.35.08ps, ser ni att Lennart blev fotad igår…igen 😀 ds.

Maria Lundmark Hällsten