Etikett: lastbil

Daga mig hit och daga mig dit!

Av , , 4 kommentarer 12

När jag och Winstone var på väg hem efter morgonpromenaden igår, ja, morgon och morgon, förmiddag kanske man säger då vi har turen att ha en hund som chillar i soffan till både 9.30 och 10, utan att vara stressad, på något sätt. Så hade vi bara viadukten kvar, mellan Sandåkern och Västerslätt, kom igenom den och ut på andra sidan, då det blev ett fasligt buller och bång.

Winstone la iväg så jag fick hålla emot det jag hade. Han gör så, då han blir skrämd av höga, metalliska ljud. Såna där som kan komma från traktorer som kör omkring med grejer i skopan, för att ta ett exempel.

Nu var det en stackare som inte fäst sin last ordentligt, och rondellerna har ju en tendens att suga utåt, i svängen, där tappade han förmodligen, av ljudet att döma, en hög med järnbalkar, därav en massa höga metalliska dån, eller hur man nu ska beskriva det.

Ja, tänkte jag sedan, tur att vi inte stod på den andra sidan viadukten, där hade det levt om ännu värre, kan jag tänka, och ännu mer tur att det faktiskt finns räcken då man kör ut från rondellen, annars hade nog dessa saker han tappade, kommit ner rullandes för grässlänten…ojoj! Ingen turdag för den killen, i varje fall.

Apropå dagar, pratade om dessa dagar som ska firas, är det inte kanelbullar så är det dammsugare, kladdkakansdag, internationella toalettdagen, lösenordsbytardagen, internationella musarmsdagen och myggholkens dag, bara för att nämna några. HÄR kan ni kolla in några fler av temadagar som finns.

Nå, så sa personen jag pratade med, att det skulle kunna finnas en skorpans dag. Mjo, varför inte, svarade jag. Och i det ögonblicket, uppfann jag en skorpdoppartång. Ja, det är sant! Hur svårt är det inte att försöka doppa en skorpa i tekoppen utan att antingen fippla så den trillar ner, eller att försöka undvika att doppa ett finger? Jojo, say no more!

Tången ska vara liten och nätt, påminna om en sockertång, typ, nåt i stil med denna:

IMG_2014Nu hade jag ingen skorpa hemma, men ni förstår tanken va:

IMG_2021 (2)Fast den kunde få vara mindre…och lite fina mönster på 😀
I jakten på det här exemplaret, så tog jag fram en av många små lådor med diverse ting, kolla bara:

IMG_2015Och däri, hittade jag världens (ja i alla fall i det här huset), minsta sked:

IMG_2017Vad används den till? Kan det vara en saltsked, fanns såna för längesedan, månntro? Jo jag vet, man kan googla, och hade min farmor levt idag hade hon googlat i sin bokhylla 😀 Ha en fin dag, alla mina vänner!
2016-10-05 09.53.02-1

En till kompis…

Av , , 2 kommentarer 8

”Packihopochdrahemdagidag”…veckan har gått fort, alldeles för fort. Fast å andra sidan, tisdagen då vi kom ner, kan man ju knappt räkna, det var ju bara att gå i säng, då vi kom fram. Och nu vänder vi hem, innan dagen ens börjat, typ.

Men det är som man så vackert brukar säga, borta bra, men hemma bäst. Där har man allt på sin plats, och sina invanda rutiner, det jag brukar sakna mest, är nog vår säng, det hjälps inte 😀

Vi slapp regnet idag, och det var riktigt varmt, till och från. Efter lunchen tog jag en liten promenad bort till självaste city…i Järlåsa. Ja, jag vet, jag tog i lite då jag skrev city, Järlåsa är nog en by, inte så stor, eller kan vara ett samhälle, jag vet inte hur man räknar på sånt där.

Nå, jag har en till ”nätkompis” Ing-Britt, som nu råkar bo just i Järlåsa, otroligt, egentligen. Vi har känt varandra i 8 år, inte träffats så många gånger, men mejlat, pratat i telefon någon gång och via den sida, som vi då var vänner på, eller där vi lärde känna varandra.

Hon var hemma och gissa vad, hon hade kaffe och paj att bjuda på 😀 Men bäst av allt är väl pratstunden. Vi tyckte bägge två, att visst är det konstigt ändå, att man kan träffas så sällan, men ändå prata som om det var igår. Tiden svischade förbi och plötsligt var det middagsdags. Jag hann gå en liten bit nerför vägen då jag fick ett sms från Theresé, som meddelade att maten var på G.

På väg hem från Örebro, i förrgår, kom vi ikapp en lastbil…norskregistrerad, kolla hur han hade skylten, *fniss*, ja dålig humor, jag vet, men kunde inte låta bli.

IMG_1594 IMG_1595Önska oss lycka till på hemresan, så hörs vi säkert igen, imorgon, om inget oförhappandes inträffar, ha det gott, allihop!

Vilka utsikter

Av , , 6 kommentarer 6

När vi åkte ner till Järlåsa i midsommar så fick vi testa den nya bron i Sundsvall. Härlig utsikt, skrattade gott åt Åkes kommentar då vi närmade oss slutet och såg bilarna som valt att åka den gamla vägen (ja, dom kan ju också ha bott där i närheten) –Vilka snåljäklar, dom valde snålvägen dom! Och ja, fakturan för vår färd dit och hem, damp ner i brevlådan, 40:- kostade den utsikten.

037 038

Tilläggas bör då att vår buss är lastbilsregad, därför blir det lite dyrare att köra den över bron, en personbil, tror jag, kostar 9:-/resa.

Och sen fick man då höra igår, på nyheterna, om det enorma betongblock, som lossnat och ramlat ner på en bil, och man undrar hur det är möjligt, en nybyggd bro, vad är det som missats, och där ser man också hur det kan gå, med den mänskliga faktorn, inräknad. Vilken tur att ingen stod i vägen, eller satt i bilen.

645@70

http://www.expressen.se/nyheter/betongblock-fran-bro-rasade-ner-over-bil/

På tal om ytsikter så fick vi en hälsning igår från andra sidan Atlanten. Theresé, Anders och Sally som i skrivandets stund (då vykortet skrevs) var i Aspen och därifrån åkte dom över Independence pass och bilden är tagen på nästan 3700 meters höjd.

013

Sen hade hon lagt ut lite bilder på FB, jag stjäl dom därifrån, 😀 Tyckte skylten var cool, och Sally, coolast:

11846630_10153021992737060_4858520844964536354_n 11822633_10153021989882060_236555022493748823_n

Idag kanske det blir ett besök på Nolia. Får se om jag känner för det, i så fall skulle Nicco haka på. Sen vet jag att Kerstin, fyller år idag, så vi grattar henne och önskar dig en mycket trevlig dag, här får du en bukett, råkar vara just den som du plockade i Åheden, augusti 2011, då vi var ner till er i stugan 😀

aheden 027

Önskar alla er andra, en fin solig dag!

 

 

 

Första, andra, tre…såld!

Av , , 2 kommentarer 12

Det ringde en gammal jobbarkompis till Åke, för några kvällar sedan, han undrade om vi skulle sälja Lennart, skelettet ni vet. Men, det kan vi ju inte nu, han har ju blivit lite av ett signum, för ettan, som vårat hus numer heter, ja inte i riktiga livet, men av vissa.

Han hade fått en gammal flygel han skulle placera i trädgården, och där hade ju visserligen Lennart platsat, men…nä, det går inte.

Sen hade det stannat en kille i helgen, då Åke höll på med utomhus arbete, och han började väl prata om Amazonen, han hade flera stycken, sedan fortsattes bilpratet och han blev intresserad av Buicken. Sepass att han skulle komma tillbaka då vi tagit fram den, och intresset var att eventuellt köpa den.

Och inte nog med detta, en annan person som stått och pratat med Åke hade frågat om vi inte skulle ta och sälja huset, han ville köpa. Jamen hallå…blir folk köpgalna av vårvädret eller vad är det? 😀

Vilket kanonväder det blev igår, ändå, var lite osäker på värmen till molnen dragit förbi och ryktet gör gällande att vi kom upp i 20 plusgrader. Jag och Winstone hade en riktig utedag, efter att jag först gjort bort lite ärenden, och nej, det blev inget av gödsling i rabatterna, för jag tänker kanske gå med Ullis på trädgårdsmässan på Nolia, till helgen, och där kan jag ju hitta nåt jag kan använda.

Åke plockade fram Buicken, som nu står på gården, och den behöver en rejäl upptvättning, avdamning och putsning invändigt, men se ser den nog likadan ut som den gjorde ifjol. Det ska vara en liten bilträff ute på Biltema ikväll, vid 18.30 tiden, och sedan spontan cruising på stan, vi får se om det blir nåt av det, men man behöver inte heller ha en glidarbil för att åka dit och kika, det duger med apostlahästarna, cykel, vanlig bil eller vad man nu kan ta sig fram med.

Jag har ett dags pass idag, så därför åker Winstone med Åke, han är redan uppe i soffan och håller på med nåt frispel av nåt slag, han brukar ju ha det ibland…varje dag, typ en gång var tredje timme så där. Önskar er alla en fin dag!

Och nu måste jag göra ett tillägg, fick en kommentar av Ulla på FB, som först tänkte att det var Åke som frispelade, haha, ja, det står ju inte specifikt att det var Winstone jag menade, men nu, vet ni, det är Winstone jag pratar om 😀

009

 

Det blev som jag trodde

Ja det blev fullt upp igår, precis som jag trodde, kom hem tio i fem och skippade att ställa mig och koka köttsoppan som jag i min enfald, hade trott att jag skulle hinna göra. När jag for från Tina, så kunde man inte göra en vänstersväng och ta kyrk bron in till stan, kön gick bort till rondellen vid Konsum.

Så jag svängde höger, och sedan ner på gamla E4:an och där var det kö…kan jag lova. Lastbilen med den lilla grävaren på flaket satt fast under bron och skapade viss kö effekt, men det var ju den där tiden också, då alla ska hem.

Jag svängde in på Ica Hedlunda i farten och beslutade snabbt att dagens middag fick bli köttfärssås istället, och vad gjorde väl det, köttsoppan, den står och kokar just nu.

Jag hade tänkt, mors-dagen till ära, att baka en sockerkaka, det hann jag aldrig göra, så det blev igår istället, kolla in min trippelfärgade kaka, med Kakao, vanilj och apelsin:

001 003 005

Jag köpte en färgtillsats från Spanien, att använda i matlagning, lite fusk, men jag gillade färgen, den blev dock inte så orange som jag hade trott 🙂 Kanske hade funkat lika bra med gurkmeja, men jag vet inte om den smakar nåt, eller är det också, bara en färg?

002

Spanien ja, skrev hon och kom osökt att tänka på deras parkeringar, utmed gatorna. Jag lovar, det fanns inte enda Buick parkering, kolla hur det kunde se ut:

Foto1610_001

Och då var inte rutorna längre än här hemma, så en mini bil kunde rymmas…justsepass.

Idag jobbar jag eftermiddag, men börjar en timme tidigare, då vi lagt in en arbetsplatsträff, men se, efter den här dagen, går jag på min guldvecka, och är ledig till måndag, klockan 14.00, härligt!!!

Önskar er alla en toppendag!

En ny dag…

Av , , Bli först att kommentera 13

God morgon! Sitter och laddar inför arbetsdag, med en stor kopp kaffe för att vakna till liv, snart frukost för energin och sedan är det bara att gasa iväg. Ja, jag ska väcka Åke också, innan jag far, han ska på kurs idag, via jobbet, det är nåt intyg som krävs för att få köra lastbil.

Jag och Winstone gick runt Umestan igår, igen, och nu håller dom på sopa gång och cykelbanorna där borta, för fullt, så knepigt egentligen…jag som brukar få trava runt i snön för att fjäderbekläda vår syrenbuske till påsk, men i år kanske jag till och med får gå på grön gräsmatta, runt busken.

Någon som saknar en barncykel? Såg att dom fiskat upp en ur ån, igår:

Foto1435

Fattar inte varför det ska vara så kul att slänga ner dom där? Ja förmodligen dom som stjäl cyklarna och gör sig av med dom på det sättet, men att stjäla är väl nog elakt, varför måste man sedan slänga bort den, bättre då i allt det elaka och bara ställa cykeln, väl synligt, så den som förlorat den, kan få en chans att hitta igen den.

Kolla vad jag ska försöka mig på för middag ikväll:

Bacon & Onion Foil Packet Potatoes

2 to 3 sheets of heavy-duty foil

1 packet onion soup powder

10-12 baby red potatoes, thinly sliced

12 slices of cooked and crumbled bacon

1 small onion thinly sliced and diced

1 cup cheese (optional)

Salt and pepper to taste

3 tablespoons butter

Sour cream for serving (optional)

 

Spray each sheet of foil with cooking spray. Top each piece with equal portions of potatoes, bacon, 1 packet onion soup powder and mix. Add salt and pepper to taste. Add 1 tablespoon of butter to each serving. Wrap securely.

Grill for 20 to 30 minutes. Or you can bake it in the oven, at 350° for about 35 minutes or till done. Let stand 10 minutes before serving. Serve in foil, topped with sour cream if desired

Jag tror jag vet vad dom menar, och det såg ju inte alltför svårt ut…hoppas jag. Önskar er en toppen lördag!

 

Mycket som ska bort

Av , , Bli först att kommentera 6

Vilken fin dag det verkar bli, kanske en sån där så det blir lagom att börja kratta ihop barren, städa upp bakom bussen och göra andra små utomhus aktiviteter, ja, vi får se, det blir säkert bra.

Jag och Nicco åkte ju till Norum igår där vi mötte upp mamma och Bosse. Vi började med en kaffe och gick sedan ut och fotade sånt som ska säljas.

Bland annat denna grävmaskin:

002 010

 

Husvagn i behov av utvändig tvätt:

001

En till båt (undrar varför pappa hade en sån förkärlek till dessa båtar, detta är den tredje som ska säljas?):

015 014

Fint snickarvirke (med andra ord kvistfritt, samt annat virke):

020 021

Lastbilen fotade Nicco så den har jag ingen bild på, en timmervagn, en skoterpulka, en skoter, ja det finns säkert mer som ska bort. Mamma tar det lite eftersom, eller när det dyker upp.

004 007 008 012 019 022 018

Detta var förövrigt första gången jag och Nicco var till Norum sedan över ett år tillbaka… olycksplatsen, där pappa fick järnbalken över sig. Kändes konstigt att stå där och försöka förstå hur allt gick till.

Mamma tycker att det är fruktansvärt jobbigt, just det här att han låg fastklämd… flera timmar innan han hittades. Att han kanske haft bättre chanser att klara sig om hon varit där… vad som egentligen hände… ja, ni vet, saker man aldrig kommer att få svar på.

Visst är det lätt att säga så, det är ingen idé att fundera, du får ändå aldrig veta, du var inte där, och det kan du heller aldrig ändra på… förmodligen hade allt slutat på samma sätt i alla fall, hans skador hade inte blivit mindre.

Människan är nog dessutom konstruerad på det sättet att pappa, visste förmodligen ingenting av vad som hänt, han kände ingen panik, och han var utslagen mellan dom två gångerna han ringde till mamma.

Första gången bröts samtalet och andra gången, efter några timmar, så sa han själv att han inte visste vad som hänt, utan någonting med svetsen, och att mamma inte behövde ringa ambulans, han skulle ordna detta. Givtevis förstod mamma då att allt inte alls stod rätt till, utan hon ringde brorsan som i sin tur ringde en granne längre bort i Norum, som åkte dit med sin familj och hittade pappa där, ja resten vet ni ju.

Vi såg ett program i förrgår, om en illusionist, han är fruktansvärt duktig, men det roliga är ju att se människornas häpna ansiktsuttryck, då han gör sina tricks, och det absolut första alla säger är: Hur gör du??? Man vill ju veta, så är det bara, även om man inte alltid får svar.

Nåja, nu har vi provat att vara där ett tag och det gick ändå bra, livet går vidare oavsett vad vi går igenom, och saker och ting ändras hela tiden. Vi kan aldrig styra över vad som står bakom nästa krök, men vi väljer alltid om vi ska ta av till höger, vänster, backa eller gå framåt, sen får man se vart vägen leder.

Nu har Åke kommit in med Winstone så det är frukostdags på ettan sen gör vi det vi känner för, låter som en bra plan 🙂 Önskar er alla en fin söndag!

 

 

Jag ryser…

Ett vårtecken, som vi alla nog vet, och förutom grönskan man ser och blommor som knoppas, är ju motorcyklarna. Jag gillar absolut ljudet, på många av dom, och jag vet hur svårt det förmodligen är, att låta bli att gasa.

Men det absolut värsta jag vet, då det gäller våren och premiärturen dom gör, är ljudet av när dom verkligen ger järnet… jag ryser och av någon anledning väntar jag det värsta. Man hör dånet/mullret då dom drar iväg och sedan väntar jag bara på en stor smäll, och jag hoppas innerligt att jag ska slippa se själva kraschen.

Jag var inte så, tidigare, och jag kan inte heller säga vad det nu beror på, att jag fått dessa tankar, kan ha att göra med då Åke kraschade med Camaron, jag stod ju där, jag hann ju se hur han for iväg, två bilar knäppte han och Camaron är absolut inte, ljudlös… det var hemskt, och jag trodde ju då, att han fått en hjärtinfarkt och dött.

Men alla ni som läser min blogg vet ju idag att så var inte fallet, gasen hade hängt sig så det var bara för Åke att försöka hindra en katastrof, han bromsade det han hade, men vad hjälpte det då första smällen gjorde så att styrningen lade av också.

Nå… där kan vi då ha en anledning…ljudet… och smällen, och farhågorna.

Winstone har då fått testa på att höra ljudet från en burnout, som någon mindre begåvad utövade här på Blomstervägen i förrgår. Jag vet hur kul det kan vara, men att göra en sån sak mitt i ett villaområde, tycker jag inte var så vidare genomtänkt.

Winstone var då inte brydd för fem öre… kanske han ändå är ett dragracing ämne då 🙂 Det är bara traktorer och släpvagnar som är hans största farhågor, och ibland kan det ju, till och med dyka upp en traktor med släp…jösses.

Idag ska han i alla fall följa med Åke i lastbilen, jag jobbar och Nicco kommer hem först imorgon kväll. Hon stortrivs i Budapest, och har ingen hemlängtan överhuvudtaget, men det är ju bra. Önskar er alla en fin torsdag!

Den perfekta renvarnaren

Av , , 4 kommentarer 16

 

Vi satt ute igår, förmiddag det var hur varmt som helst, här vid husknuten. Grillade en korv till lunch men sedan blåste det upp och var inte längre så där varmt och skönt som innan, vad fort det kan vända. Och se idag… regn, eller det har då regnat, det hade jag inte trott.
Idag är det lastbilsdag, för både Winstone och Nicco. Nicco gör ju sin prao hos Åke, och jag jobbar förmiddag så då måste även hunden med. Det går säkert bra.
Hunden jag hade, en gång i tiden, det var som bekant, en chow-chow, en bestämd liten dam med blå tunga. Hon gillade att åka bil, satt alltid nere vid mammas fötter, när vi skulle upp till Malå. Ja, hon rymdes ju ingen annanstans.
Men där var hon den perfekta renvarnaren, om dom körde med luftintaget öppet så kunde hon, på 2 kilometers avstånd, känna doften av ren, då satte hon sig upp och körde in nosen i ventilen, då visste pappa att det var renar på gång.
Men sen undrar man ju hur det är med dofterna då hon ena stunden rullar runt i surströmmings spadet, som kom från en exploderande burk uppe i stugan, och där struttade hon runt och trodde att hon luktade gott, för att sedan, alltid då jag tvättade håret eller duschade, blev som galen av schampo lukten och kunde ta ner en på golvet, slita av handduken från håret och sedan rulla sig i den, mm, divigt eller vad?
Vi får väl se hur det blir med en Winstone, än så länge verkar han ju inte vara speciellt nyfiken på dofter, utan hans största intresse är att tugga på saker, och är det inte Nicco så är det, allt annat som kommer i hans väg… som en get, typ.
Önskar er alla en fin måndag!

Vad var det för fel???

Av , , 10 kommentarer 15

 

Med alla skriverier det nu varit, om dom ”nya” busskorten och tillhörande betalapparat så undrar jag vad sjutton det var för fel på dom gamla, hederliga plingkorten???
Dom funkade väl för tusan, lika bra som dessa plastkort, du kunde köpa dom vart som helst, övergången stod med, och du kunde heller inte misstag dig på hur många resor du hade kvar.
Jag har skrivit detta tidigare men det kan tålas att göra en gång till. Nicco har periodkort, detta kan bara laddas nere på vasaplan, lasarettet och på ett till ställe, men inte där vi bor. Om hon nu inte får skjuts till skolan, dagen efter periodkortet är slut, för att sedan gå ner på stan och fylla på, så måste hon fylla på kortet den sista dagen, och går därmed miste om en dag, eller hur man nu ska se på det.
Och det beror enbart på att hon inte kan fylla på det där vi bor… inte heller på bussen. Om dom nu ska envisas med att ha plastkort och detta system, varför kunde man då inte koppla kortet till sin bank, och fylla på det, hemifrån? Bara en tanke, så här på tisdagsmorgonen.

Idag ska Winstone följa med Åke i lastbilen. Jag jobbar nämligen dag, och hunden kan ju inte lämnas hemma ensam så länge, så då blir det lastbil som gäller. Går säkert bra, och det är ju tur att det ändå inte behöver bli varje dag eller varje vecka.
Mamma blev inlagd på akutmedicin igår, vi var på coop och hon kände sig inte ok, efter många om och men så skjutsade jag henne till lasarettet där hon hade en inbokad tid hos en läkare, som i son tur skrev en remiss till akuten. Så det var bara för henne att gå ner dit, och inlagd blev hon.
Nu ska dom kolla upp hennes mediciner och hur det står till med dom. Något som säkert fler än hon bör få göra. Har verkligen läkarna koll på allt, hur tabletterna funkar ihop med annat, njae, tillåt mig tvivla. Det är ju ett svårt jobb om man kommer upp i ett större antal tabletter som ska tas varje dag.

Nu måste jag skynda på lite, ska mata Winstone, äta frukost, gå ut med hunden, få upp Nicco. Önskar er alla en fin tisdag!

Maria Lundmark Hällsten