Etikett: läxa

Katastrof, i dubbel bemärkelse!

Av , , 2 kommentarer 8

Så har man varit duktig, tränat, gått med hunden, duschat…och gjort i ordning en frukost macka med gott kaffe, till. Går ut i badrummet för att kamma till den blöta kalufsen, kommer tillbaka till en kopp kaffe…utan macka.

Jag ser genast den skyldige, som försöker äta upp dom sista smulorna i tron om att h*n gjorde sig av med eventuella bevis material…sorry Winstone, den gubben gick inte. Han ligger nu ute i hallen, och skäms, hoppas jag.

IMG_0754 IMG_0755Och jag fick återigen lära mig en läxa, lämna aldrig något i noshöjd, det är dömt att misslyckas.

En annan som fick lära sig en dyr läxa (tänker jag mig) var den tjej, som jag såg förra veckan, som ignorerade att brandkåren hade utryckning. Detta är absolut inte första gången jag ser dessa ignoranta människor, som struntar i att 40 bilar står i kö…stilla, lamporna blinkar rött, för att visa att utryckning är på gång, och ändå kör dom ut i rondellen.

Hon hade nu oturen att missa, att polisen låg i bilen bakom henne. Så dom fick göra en utryckning, dom med. Fick stopp på henne nere vid bangården, hon trodde nog att det var nån annan dom var ute efter.

Visst, jag ska inte säga att alla gör så här, medvetet, däremot tänker jag att dom just då, inte är speciellt goda förare, om uppmärksamheten, inte är bättre än så där.

Tanken med att stoppa trafiken är väl att dom ska ha fri lejd, så långt som möjligt, då dom kommer ut, inte att dom ska måsta börja med att kryssa mellan bilarna som struntat i det och ändå gett sig ut på vägen, framför utryckningsfordonen.
Ni kanske sett dessa bilar någon gång, här i Umeå:

DSC_215Bild kommer HÄRIFRÅN

Katastrof kan nog tolkas  olika sätt. Själv trodde jag att det utbildning för utryckningsfordon, men går man in på hemsidan, ser det annars ut. Jaja, kul namn, som sagt, undrar om dom menar att eleverna är katastrofala, eller bilarna…utbildningen, eller vad? 😀

Jag och Nicco tog en liten raggar runda med Camaron igår, det var inte många bilar ute…av amerikanskt slag, fast dom hade haft träff på Ikea parkeringen tidigare, jag jobbade ju, så vi var lite senare än alla andra:

2016-05-26 20.53.55 2016-05-26 20.55.03Nu ska jag fixa en tacogratäng, den ska med till Sundsvall och bli morgondagens middag. Jag har påbörjat packning av buss, Niccos racekläder, hjälm, krage, handskar etc, är framplockat. Soldans utförs enskilt, och blir det inte vackert väder, ska jag aldrig mer dansa, sådeså.

Önskar er alla en trevlig helg…om jag nu inte kommer att ha täckning dit vi kommer.

Räkna med bråk!!!

Av , , Bli först att kommentera 6

 

Vi hade vissa diskussioner igår, på jobbet, om matematik. Jag suger verkligen i det ämnet (kanske har skrivit det förut men ändå), och när dom började blanda in bokstäver i uträkningarna då gav Maria upp. Jag förstod inte då och begriper inte heller idag vad det skulle vara bra för.
När min chefs f.d. gick i skolan och dom hade börjat med bokstäverna så frågade han varför och fick till svar att det var för att kunna räkna med det okända, då hade han sagt, att alla jag har att göra med, vänner och bekanta, dom känner jag ju och jag kommer därför inte att behöva räkna med det okända. Men han slapp inte lektionerna för det.
Nu är ju matematik mer än att bara räkna ut tal med siffror… det handlar ju också om att kunna räkna ut konsekvenser av sitt handlande, kunna bygga ihop saker, planera etc., och därför är ju matte något vi använder dagligen dags.
Men jag och uträkningar, hm… när Nicco gick i trean och behövde min hjälp fick jag ta med boken till skolan, stå där med huvudet under armen och förklara för läraren att jag för mitt liv inte kunde begripa vad talkamrater var för något. Hon förklarade och jag förstod, men fråga mig idag och det är som bortblåst. Kan det kanske bero på mitt totala ointresse av matte? Ja, jag tror det 🙂
Kan inte heller skryta om att jag brukade ta hem läxor inför prov och sånt, jag läste det jag behövde precis innan lektion, gick in och tömde skallen, fick godkänt och sedan var det borta igen… haha, vilken tur att jag inte är hjärnkirurg 🙂
Fast å andra sidan, det är ju saker vi är intresserade av som vi tycker det är kul att lära oss om, och såna saker finns ju kvar i minnet, och kan dessutom utökas med nya fakta. Jag tror att jag är lite mer allmänvetande, kan lite om mycket men inte mycket om en sak… typ.
Och med det lämnar jag er för ett tag… kanske några timmar eller till imorgon, hoppas ni får en fin lördag!

Samling vid vattenhålet

Av , , 2 kommentarer 3

Det var samling vid vattenhålet nu på morgonen. Jag kunde inte låta bli att ta några kort, det såg ut som två härvor med garn, som låg på golvet.

Jag var inte ensammen om att ha sett en mustaschkopp. Jan A kom ut på gården med en mugg som hade samma, funktion, men på koppen var det en bild på en gubbe med en mustasch. Ja det finns underliga saker överallt. Tänk så mycket innovationer som kommit ut och som man först tycker är en helt fantastisk uppfinning, men efter att ha provat på den så ligger den bara hemma och skräpar.
 
Många saker som känns nödvändiga men dom har egentligen skapat ett behov som man aldrig haft förut. Som mobiltelefonen, för att ta ett exempel. Nog klarade vi oss utan den för tjugo år sen, men inte idag. Dom allra flesta som ringer, ringer till våra mobiler, och det begriper jag inte, varför? Om jag ska ha tag i någon så ringer jag först till deras hemtelefon, svarar dom inte där och det är superviktigt, så kan jag ringa till deras mobil, annars väntar jag till dom är hemma. Och förut, innan dom hade en mobil så hade vi väl inget annat val, än att vänta, och jag tror ingen dog av det.
 
Nu säger jag inte att mobilen är ett onödigt ont, den kan vara bra på många sätt, om man nu blir nödställd, men det fanns en tid då vi klarade oss i alla fall.
 
Ta en tungskrapa, vem skrapade tungan för hundra år sedan, eller en strykbräda, jag äger en men har jag bara några få saker att stryka så lägger jag ut en duk på bordet istället för att dra fram det åbäket. Herreminje, man kan ju till och med köpa stenar på affären, precis som om det inte fanns tillräckligt med stenar ute.
 
Stenarna kom jag att tänka på nu, det är sommarens läxa för Nicco, dom ska plocka en sten och ta med då skolan börjar igen, men sa fröken, det ska inte vara en sten ni plockar på vägen hit, första skoldagen, det ska vara en sten som är plockad med omtanke och på ett speciellt ställe.
 
För ett eller två år sedan var läxan att sätta ett fotavtryck, någonstans i världen, fotografera det eller på något sätt få det på ett papper, och sedan ta med tillbaka. Nicco gjorde på sitt sätt, nämligen så här:
 
Nu skrev hon bara ut en bild, den översta bilden som var tagen i Norrbränna, på väg till Järlåsa, och tog med sig den till skolan, men tanken var att hon skulle ha tagit med alla bilder från olika ställen vi varit på under semestern. Det blev ganska kul, tycker jag.
 
Ingegerd, Kerstin och Janne får klara sig utan mig på promenaden idag, för jag ska gå ner på stan, där jag ska ha ett möte med arbetsförmedlingen samt trygghetsrådet, så får vi se vad vi kan komma fram till. Jag önskar er en fin torsdag!
Maria Lundmark Hällsten