Etikett: Liljaskolan

T-Rex style

 

Vilken cirkus det blev igår kväll då jag tog ut Winstone en sista sväng. Kommer in här på gården, han springer bort till fågelbadet, ta något från gräsmattan och vill först inte komma då jag ropar, men till slut så.
Han springer upp på trappan och tuggar frenetiskt på något. Ähhh säger Åke, det är en pinne. Jag plockar ut ”pinnen” ur munnen, tittar på den, men tycker nog det är en konstig pinne. Helt plötsligt ser jag att det är ben på den, är det en groda frågar Åke samtidigt som jag hurvas och slänger iväg, det ihop-torkade djuret.
Går upp och pratar med Nicco, om dagen, hon har varit på valpkurs med voven och på studiebesök borta på Liljaskolan. Lackeringen tyckte hon lät intressant, så vi får väl se vart det barkar. Jag berättar om fyndet därnere och hon vill se vad det är för nåt.
Vi går ner, jag tar två pinnar och lyfter upp ”grodan”, vi står och skärskådar den och plötsligt får vi se vad det är för något… en liten fågelunge, åhhhh säger vi i munnen på varandra, det är en liten fågel.
Jamen hallå, snacka om att man kan ändra sig. Först håller man på kräkas över att man tar på, vad man tror är en torkad groda och sedan låter man som värsta babysnackaren då man ser att det är en död fågel, ojoj, vart är världen på väg. Fågel var förövrigt inte ett dugg gullig, den ser ut som en forntida fossil, eller dinosaurieunge, typ T-Rex:
Jag fick en morsdagspresent av Theresé igår, ett jättefint kuddfodral, sydd av hennes gamla skjorta och med en brodering som heter duga:
Den tackar vi för och den får pryda vår soffa härhemma… kanske den får komma med i bussen också, men bara kanske, vill ju inte förstöra den på något vis 🙂
Nähäpp, nu har jag inte tid längre, jag har morgonpasset på jobbet, och ska iväg om en stund, det blev tvärt ändring i schemat. Ha en fin fredag!

Ojojoj, och jag som trodde…

 

Ojojoj, jag som trodde att Liljaskolan var en rätt så liten verksamhet men ack vad jag bedrog mig då. Inte var det ”bara” 2-3 klasser som tog studenten igår inte, det var ju 19 klasser, då fattar ni hur mycket bilar och människor det var där borta 🙂
Sedan hann vi till klockarbäcken innan det började vräka ner vatten från skyn, det dånade i bilen så man hörde knappt vad man sa, så studenterna i Vännäs hade tur med vädret, sämre var det för dom som åkte skrinda, här i Umeå, kan jag tänka.
Jag skjutsade Nicco och Rickard, upp på Berghem och sedan gjorde jag klar ”min” tårta. Det vart en redig sådan, med både marsánkräm, chokladfluff och jordgubbsfluff, jordgubbssylt och mosad banan. Hallon och JÄTTE blåbär ovanpå, samt riven blåbärschoklad, jodå, och den var god, jag lovar.
Åke, min man ni vet, kom hem med en bukett liljekonvaljer, jo Kerstin, dom fanns, men kanske inte överallt, och stora var blommorna också. Jag fick inte bara blommorna utan även två paket, minsann, med två jättefina armband i, som jag nu har på mig.
Av Nicco och Rickard fick jag örhängen som matchar mitt Bagge halsband med döskallar och av Emma och mamma, en STOR bukett med jättefina rosor.
Även Brälla och Lena dök upp då dom var förvisade hemifrån, dom har ju en som tog studenten igår också och som anordnat en mindre fest (eller säkert rätt så stor) hemma på Lundalogén, därav husförvisningen. Dom hade med sig en ananas, ja sa Brälla, säkert den enda blomma du fått idag som du kan äta, och det stämmer ju 🙂
Jag fick också ett brev, hm… trodde först att det var från Theresé och säkert ett kort på Sally, tänkte jag då jag öppnade upp det, men det var det inte, utan ett grattis från min förra arbetsgivare, ok??? Jag trodde jag var utraderad från deras rullar men hej… titta på mitt care face, en bok fick jag som jag kan beställa från nätet, inte alls dåligt, så det tackar vi för.
Idag är det skolavslutning för Nicco, men dom har en kort sådan och ingen kyrka blir det, dit får dom gå först när nian är avklarad, vädret ser då lovande ut, och tiden dom får på skolan idag blir kort… sedan har hon ett långt sommarlov framför sig, inte illa. Det är ju en sån här gång man saknar skolan 🙂
Önskar er alla en fin onsdag och tack allihop för födelsedags hälsningar, via mejl, sms, i kommentarer och telefon.
 
Maria Lundmark Hällsten