Etikett: Lycksele djurpark

Fortsättning från igår…

Av , , 2 kommentarer 14

Många som fyller år i augusti, idag är det lillebror Lars, som faktiskt fyller hela 48 år. Grattis!

Jisses, det känns ju nästan som igår, då vi var på Lycksele djurpark med våra föräldrar. Vid ett obevakat ögonblick, klättrar han över nåt staket, eller stängsel och plötsligt halvhänger han utanför en klippa för att vinka till björnarna, därnere.


Pappa räddar upp det hela med att smyga sig efter honom utan att Lars skulle fatta att pappa kom efter honom. Enbart för att han inte skulle tro att det var nån lek och kanske tippa över kanten. Det gick bra, men inte utan att det var ett litet pulshöjande ögonblick.

Och se där, eftersom han blir 47 nu så har han klarat sig genom livet trots att han inte hade hjälm på skallen, eller knäskydd och den där kudden på rumpan. Fast visst, jag vet, man kanske inte ska utmana ödet om man kan undvika det.

Nicco ringde igår, angående Burka eller Hijab, barns val och vad man tillåter. Diskussionen som kunde ha blivit på TikTok, då jag skrev att tyg är ju bara tyg. När man skriver på TikTok finns det ett max antal bokstäver du kan skriva, så det är inte lätt, att kortfattat förklara saker. Därför visste jag inte riktigt hur jag skulle få fram mina tankar.

Nå, därför skriver jag dom här, och det Nicco och jag diskuterade var ju precis det spår jag var inne på. Personen i fråga skrev, apropå en av mina motfrågor, om det handlade om hijab eller burka, att det var en hijab, och barnet ville ha den.

Mm, det kan ju säkert barnet vilja ha, om nu mamma har det också. Barn blir influerade av sina föräldrar, och då kanske det egentligen INTE handlar om egna val. Ibland skriker föräldrar på sociala medier då andra lägger sig i deras uppfostran och annat, att det är minsann mina barn, och jag gör precis vad jag vill med dom.

NOO, säger jag, det finns gränser även där. Du slår inte dina barn, varken fysiskt eller psykiskt. Du underlåter dig inte att se till att barnen går skola, eller inte får den mat och stimulans dom behöver för att ha ett bra liv. Och fixar du inte det, så skaffa inte barn, och är barnet redan här…sök hjälp, du fixar inte detta själv.

Vart gränserna går för vad vi gör med våra barn, är stora. Vi som föräldrar ska ju sätta gränser. Visst, även om barn till viss mån ska få välja själv, så får man också lov att styra dom. Här tog Nicco ett exempel som kanske inte alla tänker på.

Vi, eller väldigt många, döper sina barn i kyrkan. Själv har vi döpt våra barn, utan att det ligger något religiöst i bakgrunden. Jag tyckte väl att dom skulle ha ett namn. Att innebörden, egentligen är något annat, är inget jag reflekterat över, men indirekt har vi ju skrivit in dom i Svenska kyrkan. Inte barnets val, utan vårat.

Vi åt kött hemma, även våra barn, men det är väl för att barn gör som sina föräldrar eller för att det är vad som erbjudits. Här sa jag dock till Nicco, att jodå, det funkade tills hon blev vuxen nog att välja själv och jag fick stå och servera 3 olika maträtter för att vi alla åt olika.

Samtidigt som man inte ska ge barn val, som ställer till det. Det ska vara enkelt och överskådligt. Dom rosa kläderna det handlade om, är bara ett tyg, och bara en färg. Hade det handlat om en svart burka på ett barn, så hade jag ALDRIG lämnat en kommentar. Även om jag personligen, tycker det är fel. Låt barnet själv bestämma vid vuxen ålder, om dom vill ha det eller ej.

Men betänk också, att det valet kanske inte är ett val, utan det är inte utan, påtryckningar från vuxenvärlden. Och det är det, mina vänner som är sjukt. Inte att en kille vill och kan, bära rosa kläder. Han har det förmodligen för att hans föräldrar, inte har något emot det. Dom har inte styrt honom åt något håll.

Vi tar för givet att killar leker med bilar, punkt slut, och tjejer leker med dockor…men det där stämmer ju inte riktigt. Det är vad vi tror. Släpp in dom i ett rum med blandade leksaker, ensamma, så ska ni se att dom väljer det dom vill leka med, oavsett vad det är. Vissa killar kommer att rata dockorna, medan andra kommer att ta dom. Så är det bara.

Fotnot. Nicco bäddade in Åke i hennes dockor medan han sov, haha…

Vet inte om jag trasslar in mig mer i detta nu, fortfarande svårt att förklara mina tankar runt detta. Men, jag tror ni fattar, häng inte upp er på mina ordval, jag var inte bäst på svenska i skolan, och min hjärna är ju dubbelvriden, det vill säga lite hit och dit, ibland, haha…

Theresé fegade aldrig att testa olika saker, inte Nicco heller.

Fast, det är även här, som Nicco påpekade, hon hade kanske aldrig börjat med dragracing, om inte jag hade gjort det. Theresé hade kanske inte heller satt sig bakom styret på en sån här, om det nu inte var så att det faktiskt fanns en sån inom räckhåll.

En sak  till som är rätt sjuk. Om en tjej sitter bakom ratten på ett motorfordon, då är det coolt, tufft, fränt…men om en kille bär en rosa tröja…

Själv kommer ni aldrig att se mig i rosa kläder, och snälla, om ni gör det, ring nån och säg till att nu är det nåt galet på gång.

Och här ska ni också veta, att bara för att jag INTE tycker om rosa, innebär absolut inte, att jag på nåt sätt tycker det är en äcklig färg på andra. Nopp, det kan till och med vara riktigt fint, det finns faktiskt dom som klär i den färgen, även killar och män.

Ha en fin lördag, allihop, det tänker vi ha!

Till min stora fasa, hade…

Av , , 3 kommentarer 12

Det blev tvärspännande igår, jag skulle iväg och hälsa på Helena, startade Jeepen, för att få upp lite värme på rutan, i samma veva ringer det, jag ska skicka ett sms och kommer på att jag glömt glasögonen inne, så jag slår igen dörren på bilen och springer in. Kommer ut igen efter en halvminut och till min fasa, har Jeepen bestämt sig för att låsa dörrarna.

Man får lite lätt panik, då något sånt där oförhappandes inträffar, och givetvis hinner det passerar ett x antal hur, vad och varför i mitt huvud, medan jag rycker i dörren, går till nästa och rycker och trycker, tar den tredje, samma sak…låst, men så, den sista dörren, på passagerare sidan, den är öppen, PUH!!!

Ni vet, det är ju aldrig bara ett, på ett järnspett. Jag har nämligen bägge nycklarna till bilen på samma knippa, eftersom den ena nyckeln funkar bland, och den andra, på andra dagar (fråga mig inte varför). Men hädanefter, kommer en nyckel ligga i ena fickan, och en andra i nästa ficka…sådeså!

Vi åt kalv entrecote till middag igår, och jag tänkte nämna bearnaisesåsen, och att jag egentligen, föredrar den gamla vanliga, Blåband såsen som man vispar ihop, framför den kalla som finns i en mängd olika skepnader. Men jag säger inget…

Fast då tar Åke upp det, en minut in i middagsätandet, och vi hamnar i ett ”bearnaise memory lane”.

När kom den där kalla såsen egentligen? Ja jag vet då när vi åt den första gången, det var innan jag tog dragracing licensen, så gissningsvis 11-12 år sedan, och vi hade hakat på Brälla till hösttävlingen i Piteå. På kvällen dukades det upp en massa bord mitt i depån, det skulle bli surströmming, fast inte för oss, jag hade med mig en köttbit och dagen till ära, hade jag då införskaffat en sån där kall sås. Nu skulle den testas.

Jag kommer ihåg att vi rynkade lite på näsan, men jaja, den gick an, och under bussresor och utflykter passar den ju alldeles ypperligt, då man oftast, såna gånger, vill slippa så mycket disk som möjligt. Sen har vi väl fastnat i det där beaträsket med kall sås, knepigt..då man ändå föredrar någonting annat.

På restaurangen inne på Lycksele djurpark blev vi serverade en sur bea, och på Åkes farbror Bertils storkalas, bjöd han på en egenhändigt ihop vispad bea, jättegod, men så undrar jag, varför sparar hjärnan på sånt där, va, vem bryr sig om vart och när man åt en beasås??? 😀

Julafton, och rutan är blöt, Åke säger att det snöar, ja, fast det liknar ändå mest regn. Vi har det i alla fall bra, tak över huvudet, ström i ledningarna, kaffe i kopparna, risgrynsgröt i kylskåpet, samt andra godbitar som kommer att komma fram under dagen. Och med det, så önskar jag er alla en mycket God Jul i alla bemärkelser. Winstone hälsar, han med, han gillar ju renar…men med viss modifikation 😀

IMG_2793 13835808_10153620687765863_192993931_o.pngJohan Fredriksson knäppte bilden då The Warrior drar iväg efter renen.