Etikett: Mariehem

Snabba riviga starter rekommenderas ej

Av , , 2 kommentarer 9

Så var vi inne i november… ingen snö, men isigt på vägarna. Winstone halkade runt nu på morgonpromenaden, men han lär sig väl, han med, med tiden, snabba riviga starter är inte lätt på isbana.

Vi åkte ju ut på Gamlia igår och beskådade först vad som bjöds på restaurang/fiket inne på muséet, dom flesta av oss valde deras klämgrillade surdegsmacka med sallad, det var inte alls så tokigt, och då vi laddat med det och kaffe så tog vi oss längst upp, men på vägen dit var vi ju tvungna att stanna i trapphuset och kika på det stora fotografiet dom har där över Umeå, taget 1965, man känner inte riktigt igen sig.

Längst upp hade dom en av dom första modellerna på tv apparater, och hallå, här kan man väl snacka tjock-tv, den är lika bred som den är tjock:

Foto0950

Umeås telefonkatalog… en sida från A till Ö, och jag tror att den var från början av 1900, så det var nog inte så många som hade telefon:

Foto0951

Frisörstolarna var ju som ett åbäke, vilken arbetsställning frisörerna var tvungna att ha om dom skulle klippa lugg på någon:

Foto0955 Foto0956

Jan B missade ingången så han kom inte heller ut, här, genom väggen:

Foto0958 Foto0957

Prinsgatan… ja där föddes jag, men några minnen därifrån har jag inte, då mina föräldrar satsade på stort och köpte lägenhet på Mariehem då det var nybyggt, 1968.

På nedre delen av muséet fanns det lite statyer,/figurer och en gammal cykel samt en bil, det var som inte just nåt mer, men som jag förstått det så kommer dom att öppna en ny utställning Rock of art, från och med januari, så då får man väl åka dit igen och se vad det är för nåt.

Foto0960 Foto0961 Foto0963 Foto0964

Halloween var det också igår, och ett vykort fick vi från Sally, som klätt ut sig till krokodil, fast det fick man inte säga till henne, hon ville vara en drake 🙂

Foto0981

 Och så jag dukade med våra nya glas och pimpade lite lätt så där i matrummet:

006 007 008

Mamma och Bosse kom på kvällen och hjälpte oss att smaka på en cheese cake jag köpt, kvällen till ära.

Ett pling på dörren och där stod två tje… spöken, och frågade om vi hade nåt godis eller om det skulle busas, vilken tur då att jag köpt hem lite godis som dom kunde få med sig 🙂

Och avslutningvis, en vas med ljusslingan jag köpte på Pangpriser i Nordmaling:

010

Önskar er alla en fin fredag!

 

 

GODISREGN…JAAAA!!!!

Av , , 2 kommentarer 7

En rätt så lugn dag igår, jag åkte upp på Ålidhem för att köpa vårrulle-bladen, dom finns på den där lilla butiken bredvid pizzerian, utanför ingången till Ica. Jag hittade även en burk med blandade, supergoda nötter, paprika pulver och muskotnötter, som jag köpte.

Foto0693

Vid kassan blev jag sedan utfrågad på ett sätt så att jag började tro att jag kanske skulle bli erbjuden jobb där 🙂 Vart jag bodde, om jag hade barn, vart jag var född, om jag hade körkort… ja, rätt så kul faktiskt, inte frågor man förväntar sig att få då man står i kassan och ska betala.

På jobbet var det en vanlig dag… jag slängde ihop en sockerkaka, vi gick med hunden och sedan ordinära sysslor som man gör i ett hem. Hunden på jobbet är precis som Winstone, rätt så glupsk, jag menar, dom luktar inte ens på det dom blir erbjuden, det är knappt så dom tuggar på det dom får in i munnen, dom bara sväljer.

Jag brukar försöka hålla fast det som erbjuds så dom får jobba lite för att få tag i det, och bägge två blir så ivriga, som om dom aldrig fått någon mat överhuvudtaget. Ni skulle se Winstone då han knaprar på torkade löv, haha… han hoppade in i en av mina hopkrattade barr högar, jag trodde det var för att sabotera för mig, men lika snabbt var han ute på gräsmattan ingen och knaprade på ett krispigt löv, det lät som om han tuggade på ett chips.

Han rotade ute i hallen i förrgår och Nicco ropade på honom så han dök upp i dörröppningen, vad äter du på? Frågade hon med barsk röst, och han spottade då ut ett litet torkat löv, på golvet. Jaja, vilka i-landsproblem, men ni kan ju tänka er hur det är att vara ute med honom då det blåser, nu när alla löv faller ner på backen, det är ju som ett godisregn för honom *suck*.

Foto0620

Vaddådå… får man inte käka löv nu heller, vavava???

Idag blir det en snabb sväng till Tina, sedan ska mamma bjuda på middag, Theresé tillbringar hela dagen uppe på GE Health Care (genom jobbet) och det ligger på Mariehem så det passade ju bra att hon knatar över till mormor och Bosse då arbetsdagen är slut, så kommer vi upp dit sedan.

Jag gjorde en Nutella cheesecake, igår kväll, som jag ska ta med dit… låter ju himmelsk god, och vi får väl se om det stämmer ikväll då. Önskar er alla en fin onsdag!

 

Full fart, spar tid

 

Ibland kan man ju fundera på vad folk tänker, eller kan det vara så enkelt att dom inte gör det, tänker alltså.
Vi har lagt ut en annons på blocket, på ”gammbussen”, 9 av 10, som hör av sig, erbjuder ett byte. Men hallå, vart i annonsen skrev vi att vi ville ha en bil???
Då undrar jag, vad är det för fel på den bilen då, eftersom man inte kan sälja den själv, och komma med pengarna?
9 av 10 undrar vad man ska ha för bokstäver i körkortet för att få köra den. Hm…det kanske är bäst att låta bli att sälja bussen till dom då, eftersom dom inte vet vad som krävs för att lasta en bil, bak i bussen och sedan köra runt med den… C kort, då vet ni det nu.
Och slutligen, vad tror dom att man får för den summan pengar, ett kassaskåp i lastutrymmet med 50 000 i kontanter, splitter nya däck och ny renoverad motor, installerad AC och lyxutrustning i köket, samt dusch med neonbelysning och akvarium inbyggt i väggen. Kanske till och med en ratt i renaste guld…ja, allt detta för 35-40 000, varsågod! Eller… inte.
Jag, Nicco och Winstone gick till ”maskrosängen” igår. Den ligger bara 30 meter härifrån, så det är nära och bra. Där plockade Nicco fram en ny kastleksak så Winstone fick springa av sig lite:
Han var alldeles grön om benen och utslut efteråt, och det kan jag mycket väl förstå, det var verkligen full fart.
Jag och han avslutade kvällen med att åka upp på Mariehem där vi satt ute med mamma, på gården och drack kaffe, ja, inte vovven, han fick äta sin middag där, och gnaga på en godsak.
Idag får jag se vad det blir, oplanerat är det i alla fall, önskar er alla en fin måndag!

Kunde ha gått illa…

Av , , 2 kommentarer 6

 

Jag var en sväng till mamma igår, vi satt ute på deras gård och drack kaffe, kolla in jättetulpanerna som växer där:
Mitt i alltihop kommer Karin, mamman till min bästa kompis då vi gick i skolan, Annica, som blev mamma själv, för första gången ifjol, och det räckte inte med ett barn utan det blev två pojkar. Så hon har det hon gör på dagarna. Nå, Karin visade bilder på pojkarna och vi pratade om ditt och datt.
Hon var nyss hemkommen från Stockholm, där hon hälsat på sina barnbarn och dom hade varit ut och gungat osv. Och givetvis, apropå att gunga, så dök det upp ett litet minne hos mig som har med en gunga att göra.
Det var dessutom jag och Annica som var inblandade i den lilla happeningen på Mariehem, jag gissar att vi var runt 9-10 år, och vi hade förmodligen lite att göra, så vi parkerade oss i babygungan, ni vet dom där med dubbla däck, sedan pressade vi upp farten allt vad vi kunde och då det svängde som bäst, gick ena kedjan av, mitt ben fastnade i gungan så jag hängde kvar och Annica flög som en projektil och hamnade under en stock dom hade satt framför gungställningen.
Det hade ju kunnat sluta illa, men vi klarade oss fint och skrattade hela vägen till vaktmästaren, men där blev vi nog mer nervös, då vi skulle tala om vad vi lyckats göra. Nu var det ingen elaking till vaktmästare, men han muttrade någoting om att gungan var för småbarn och inte till oss… bara så vi skulle veta det.
När jag kom hem från M-hem så startade jag upp gräsklipparen och tog några varv med den, tur att vi inte har så mycket gräsmatta här. Däremot har vi många många bilar, så där vid fyratiden, då är det snudd på tjätt, ute på Vännäs vägen och i dom båda rondellerna. Det tog fem minuter för en bil att ta sig från vår infart och ut på Vännäs vägen… 200 meter bort (fågelvägen).
Sen håller kön i sig i ungefär 30-40 minuter och sedan blir det som vanligt igen. Vi har ju tur att dom flesta ändå fattar då man kommer körandes och stannar vid infarten att vi ska in här, så dom lämnar en lucka, så det värsta är ju när det då kommer folk som hittar på att dom ska gå över där, då blir det problem, ska man stå kvar och blockera trafiken eller ska man köra emot dom tills dom fattar att dom ska flytta på sig? Mjoå, jag vet då vad jag brukar göra, och det funkar i dom flesta fallen 🙂
Efter middagen rensade jag runt smultronbuskarna och tog rabatten runt hörnet också… Maria som inte vet vad som är ogräs eller inte, men jag rev upp lite saker så det kommer ner lite ljus där. Lena var lite förvånad då hon fick höra att jag satt silverek, ifjol, och den sitter där i år också, samma plantor, hon trodde nämligen att dom var ettåriga, och ska jag vara ärlig så trodde inte jag något annat heller, men dom lever och frodas i alla fall. Har man grön fingertopp eller har man 🙂
Och Åke kunde man hitta här:
Han tömde och plockade ner tanken (synd att jag precis fyllt tanken för 1200kr), och där upptäckte han i alla fall att någon strypt ett av returrören och nu var det återstående röret snudd på tätt. Han ska göra klart det ikväll. Han höll på ända till efter halvtolv igår kväll. Men nu ska det väl ändå bli bra då han får sakerna på plats igen.
Idag ska jag ta och ombesikta Camaron och hoppas att dom nöjer sig med vad Åke gjort med den, det svåraste är väl att få till ljudet så det duger i deras öron samt CO halten. Jaja, vi får se vad dom säger. Önskar er alla en fin torsdag!

Lista ut detta ni!

Av , , 4 kommentarer 5

 

Min mamma tillhör en av riskgrupperna som brukar ta influensasprutan och hon vill vara ute i god tid. Nu sa ryktet att sprutan fanns att ta, nere på Ersboda (hon tillhör Mariehems vårdcentral) så hon kastade sig på cykeln och for dit ner.
Väl framme fick hon frågan om hon tillhörde deras vårdcentral, nä svarade hon och fick då veta att om hon ville ta sprutan så fick hon allt lov att lista om sig till dom. Först var hon givetvis väldigt tveksam eftersom hon inte vill byta vårdcentral, men fick då veta att det var bara att lista om sig igen.
Ja, så var det avklarat och hon tog sprutan, 60:- kostade kalaset, då hon noterade att dom enbart tog emot kontanter så började hon gräva i börsen efter pengar, hon lyckades skrapa ihop 59:- men hade sett att mannen före henne betalade tjugor så hon tog då fram en hundralapp. Slängde fram den på disken men då blev det tvärnit.
Hon var tvungen att ha jämna pengar. Jamen hallå, varför då, frågade hon. Det är väl bara att växla??? Nähä, det går INTE, svarade sköterska med hopsnörpt mun, det SKA vara jämna pengar. Men jag vet ju att du har växel, vad är problemet, frågade mamma. Spelar ingen roll, jag ska ha 60:-, och där var det slut diskuterat. Istället skulle nu en faktura skickas men hon skulle slippa faktura avgiften.
Mamma lämnade stället lätt uppretad och kan inte begripa varför hon inte kunde växla pengarna och sen…vad kostar det att skicka ut faktura då, har dom noll koll eller?
Hon cyklade i alla fall upp på Mariehem direkt efteråt och listade tillbaka sig. Nu vet hon också varför hon var tvungen att göra det, det blir annars en kostnad för den vårdcentralen hon tillhör, men man undrar också om inte systemet brakar ihop till slut om alla ska börja listas om, till höger och vänster, och tas inte pengarna i slutändan, från samma pott? Ja jag vet då inte.
Så vi har fått årets första snö i natt. Åke talade om att det ligger snö på bilarna, huvva, jag vill inte…det är tur att det går fort…precis som att dra ut en tand, eller var hon lätt ironisk där 🙂
Idag byter Åke däck på bilarna, så var det gjort, och lyser solen någon gång under dagen så kanske vi kör en sista sväng med Camaron. Önskar er alla en fin lördag!

Utklädd till skogshuggare, bumpandes till Boney M

Av , , 2 kommentarer 5

 

Jag kan inte annat än småle då jag ser dessa reklamskyltar om tävlingen som Umeå Energi har hängt upp lite varstans, med texten: Hur sprider du Umeå Energi? Mja, jag vet ju hur jag gjorde, jag bloggade om dom, tror ni man vinner en el-cykel om man berättar det? Man kanske skulle försöka 🙂
 
Jag gjorde ju ett allvarligt försök att lämna in datorn på MediaMarkt igår, det sket sig, vad hjälpte det att man kom upp dit fem minuter över tio då dom öppnar elva. Jaja, jag gör ett nytt försök idag. Jag hamnade nämligen uppe på Mariehem, efter försöket, hos morsan, som bjöd på kaffe och sedan åkte vi ner på Maxi så jag fick köpa mig ett par sandaler sen fick jag välja mig en parfym på Kicks, som jag skulle få på min födelsedag, inte illa. Sen var det dags att åka ut på jobbet.
 
Där blev det en del buss åkande. Chefen ville upp på Mariehem för att hälsa på hennes dotter som tillfälligt bor där. Först tog vi 9:an ner på vasaplan, bytte till 1:an och kom fram dit upp, hem blev det 2:an ner på stan för att sedan avsluta med 9:an. Nu hade vi missat att vi kunde ha bytt buss på vägen dit, uppe vid lasarettet, men vad gjorde väl det, vi fick oss istället en riktig rundtur.
 
Det var jätte längesedan jag gick däruppe på Mariehem, barnfödd däruppe, som man är. Mina föräldrar bor ju där, men inte brukar vi promenera runt i omgivningarna. Men jag kan inte påstå att jag saknar stället eller området, jag tycker nog att Västerslätt har ett bättre läge, lagom långt från stan men fortfarande lugnt.
 
Vi passerade vad som i min ungdom, var en fritisgård och kom osökt ihåg att det var där, jag var på min första maskerad, utklädd till skogshuggare, och vi bumpade till Daddy Cool med Boney M, jojomensan. Sedan gick jag barnens trafikskola i samma byggnad samt…stoppade glassbilen därutanför, 8 år gammal, och frågade om han inte hade någon glass att ge bort, och se…killen lämnade ett helt paket med glasspinnar som jag skulle få om jag delade med mig till dom andra, och det gjorde jag. Hm, undrar om samma taktik skulle funka idag 🙂
 
Ni får ha en fin, lyckosam fredag, datumet till trots, jag ska då inte hommla med något…hoppas jag.
 

Kvälls grubblerier

 

När vi gått i säng igår så kunde jag inte låta bli att fundera över på vilken sida av sängen man nu kommer att hamna på, då vi flyttar. Hm…förmodligen på samma sida som nu, jag på den vänstra, sett från den liggandes sida, och Åke, på den högra. Varför är det så sa jag, vart vi än har bott, i ettan här på slätten, på Mariehem, här i trean, i stugan, på våra bussresor etc, så ligger vi alltid på samma sida.
 
Mja, svarade han, det beror ju på vilket ben vi kliver upp. Aha, vilken jädrans tur då att vi lyckats hitta av varandra, vore ju jobbigt om vi skulle upp på samma sida varje morgon…vilket bök 🙂
 
Men jag kan också dra mig till minnes att jag även sov på denna sida då jag bodde hemma, alltså att jag klev upp på samma sida, förutom en enda gång, och då låg jag till en början, precis som nu, på vänstra sidan, men sängen stod direkt under fönstret, och i fönstret satt en blombänk, i vilken jag smällde i skallen vid flertalet tillfällen då jag somnat och av någon outgrundlig anledning tvärsatt mig upp och låg givetvis för nära den förbaskade brädan (i marmor, så det var ingen liten träsak minsann), ni kan ju gissa att man såg stjärnor efter att ha tjongat in skallen i den saken.
 
Efter några såna smällar så flyttade jag kudden till fotändan istället och då blev allting åt andra hållet. Mjo, men det funkade det med, tror jag, eller så är det av den anledningen man nu har blivit som man vart, lite halvknäpp så där 🙂 eller så beror det på dom smällar man fick…det lär man ju aldrig få veta.
 
Nu till dagens bild i utmaningen, en som man aldrig visat förut, vi har många såna, och valet var inte lätt, men den här bilden har vi faktiskt i bokhyllan, och den påminner om tider som gått, och hur roligt vi haft, men för den sakens skull, betyder det ju inte att vi inte har kul nu också. Enda skillnaden är väl att vi alla är äldre och kanske inte orkar hålla igång lika länge.
 
På bilden ser vi, från vänster längst upp, en Håkansson, sen mellankulan med fru, Herr Jonsson och sedan jag. Nigandes är lillkulan och min man Åke. I bakgrunden skymtar någon som jag inte vet vem det är. Bilden gissar jag är tagen på kvällen efter wheels, året är 1997 och vi laddar för en cruising kväll på stan. Rätta mig om jag har fel…någon. Så var det med det.
 
Önskar er en trivsam fredag

En flammande bägare

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Glömde tala om att när prästen var här, i måndags, så hade jag tänt lite ljus, bland annat ett med sån här ljusgelé, eller vad man kallar det. Ett fint, stort glas med röd massa i och små hjärtan.
 
Vi satt där i tv rummet och pratade som mest då Åke frågar om ljuset därute i hallen ska brinna på det där sättet. Jag och Nico var först uppe på benen och insåg med en gång att det inte var så det skulle se ut. Detta påminde mer om en flammande bägare eller marschall om så önskas. Geléet hade också tagit eld. Var det nå så typiskt, eller? Och ändå köpte inte prästen detta om att vi skulle vara hemsökta 🙂
 
Var upp på Mariehem igår och fikade hos morsan, sedan blev det ett bankbesök, där jag ordnade så vi får tillgång till lite pengar så vi kan sätta igång att tapetsera och allt som ska göras i huset. Ett mycket trevligt besök med små, angenäma problem. Inget att orda om där, inte.
 
Sedan var jag och Åke i huset, från klockan fem till halvtio, då hade vi jobbat nog för dagen. Men vi fick göra en hel del och nu känns det som om det händer saker. Dom som ska jobba med huset kom också dit och räknade våder, och det ena med det andra.
 
Jo, och så har Åke blivit av med sin Volvo 480, det kommer en kille ikväll och hämtar den, så var det ett bekymmer mindre. Åke hade tänkt köra den på skroten i måndags men då hörde den här killen av sig och nu har dom kommit överens om hämtning, pris, m.m.
 
Idag jobbar jag, i vanlig ordning, men jag har eftermiddags/kvällspasset, och börjar först klockan två, så vi hinner gå på vår sedvanliga promenad. Ska nu bli spännande att se om chefen fått sitt nya golv i kök och hall, imorgon ska ju hennes sovrum göras.
 
Nä, nu ska jag se vad man kan fixa sig för frukost, önskar er alla en fin onsdag!

Prästen fick en munk

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Kupan kom och tog alla möbler vi ställt fram i huset, bra, då får vi lite mer plats att vara på och det blir lite mer överskådligt. Dammsugaren startade när jag kom hem igen så det är tydligen inte bara människor som kan drabbas av utmattnings syndrom, utan även hushållsapparater 🙂
 
På väg hem från huset gick jag in och köpte lite fikabröd, prästen skulle ju komma efter middagen och berätta lite om vad som kommer att hända under gudstjänsten (begravningen av svärfar), och jag tänkte att lite kaffe med tilltugg, kanske skulle passa.
 
När vi ätit middag så visade jag Nicco, vad vi skulle bjuda på till kaffet…Nicco tittade på påsen och sedan sa hon –Munkar…ska du bjuda prästen på munkar??? Det lät som om hon tyckte det var opassligt, och jag ska villigt erkänna att jag hade inte en enda tanke på vad själva fikabrödet hette. Nå, inte kan ju det spela någon roll.
 
Men då hon nu sa så, så började jag fundera på vad jag skulle servera kaffet i, vi har ju burit över alla ”vanliga koppar till huset, så jag öppnade skåpet och allt jag såg var döskallekoppar, hm…men då jag sa det till Nicco så såg hon, längst upp i skåpet, några kvarglömda koppar, så det fick bli dom, som ställdes fram på bordet. Man vet ju aldrig vad olika människor tycker och tänker, och man kanske ska hålla sig lite neutral till att börja med.
 
När det sedan var kaffedags så kunde jag ju inte låta bli att säga vad Nicco sagt om munkarna till en präst, då skrattade hon högt och sa, ja men nunnorna kanske var slut, så det fick bli munkar. Och inte var hon nå eljest, mot för alla andra, en helt vanlig människa med humor, och glimten i ögat. Åke visade henne till och med skelettet på toaletten, innan hon gick och då skrattade hon ännu högre och sa att det där hade hon då aldrig sett förut, en döing på toan.
 
By the way, så hann vi också visa henne urnan, och hon trodde nog att det faktiskt kunde vara en sådan, och apropå att gräva ner den i någons blomrabatt, med risken att all grönska blir svart, så tyckte hon att man kunde lägga in urnan i kyrkomuren, tydligen något man gjorde med små barn som var ovälsignade (rätta mig om jag har fel).
 
Det var den dagen, i stort, idag är en ny sådan och säkert med nya utmaningar. Jag ska ut med Kerstin, det vet jag, sedan upp på Mariehem och dricka kaffe med morsan, det vet jag också, ett bankbesök klockan två men sen…är allt ett oskrivet blad. Nä, nu ljög jag, vi ska också träffa dom ska jobba med huset, kvart över fem ikväll, för att säga vilka tapeter som ska upp vart, och vem som köper vad…typ, men sen, så vet jag inget mer. Önskar er alla en bra tisdag!

Aldrig upp på höga höjder, aldrig…

Av , , 4 kommentarer 3

 

När vi kom upp på Mariehem igår, för en fika hos morsan, så undrade Nicco om dom aldrig skottar taken däruppe, för dom måste ju vara platta…taken alltså. Ja, sa jag, dom är inte bara platta, dom lutar inåt, mot mitten, så nog finns det säkert en hel del snö där.
 
Hur kan du veta det, säger hon, och svaret är ju givet för en som varit lite varstans, jag har ju varit där, sa jag. Hur då, undrar hon, ja, jag klättrade upp och sedan gick vi ut ända mot kanten för att kolla hur högt det var…inga konstigheter.
 
Talar sedan om detta för morsan och hon blir ju nojjig, -Vad gjorde du däruppe, hur tog du dig dit, ja jag säger då bara det. Ärligt talat så kommer jag inte ihåg, hur, men jag vet att det finns en stege längst upp, och jag vet att jag inte var ensam, en kompis, eller två, hade jag med mig, och jag vet också att vi inte slet upp skåpet där stegen finns, utan det stod öppet, så vi tog väl chansen. Jag tvivlar ju på att vaktmästaren lät oss komma upp dit, två eller tre vildar med noll koll på höjder och dylikt.
 
När man tänker tillbaka så var jag nog inte ett lugnt och beskedligt barn, jag var nyfiken och orädd. Vet till och med att grannen i stugan, för bara några år sedan kom och frågade vart man kunde hitta mask. Mask, sa jag och såg lite frågande ut. Ja, vi ska ut och fiska och du har ju varit precis överallt så jag trodde att du visste vart jag skulle hitta det. Har det inte varit grodyngel, så har det varit rävgryt, myrstackar, bärställen osv. Och har man inte varit lite överallt så har man missat dessa platser, så är det bara.
 
Jag tyckte nog speciellt om höjder också, då jag var liten. Upp i vattentornet har jag ju också varit då jag och en kompis passade på att fråga en ”gubbe” som var där och jobbade, om vi fick följa med upp. På taket till panncentralen, har man också klättrat några gånger, då man med flit, sköt upp tennisbollen då man spelade brännboll, bara för att få en anledning till att ta sig dit. Men idag, vet jag inte om jag tycker om höjder, kan det bero på att jag inte riktigt litar på min balans? Nå, det spelar ingen roll, jag behöver inte klättra upp på tak för att hämta någon boll längre, och även om så vore, att en boll hamnade där, så fick den nog ligga kvar.
 
Frukostdags och sedan är det läge att åka iväg på jobbet. Ha en fin lördag!