Etikett: Mats Alfredsson

”Vi hade i alla fall tur med vädret” stuk…

Av , , 2 kommentarer 10

Läs texten och titta på bilden

 

 

 

Vad var det absolut första ni tänkte på?

Varför jag frågar, är därför jag undrar om det är fler än jag som riskbedömer innan jag tänker på nåt annat. Det första som for genom mitt huvud

var: -Jaa, jättekul om bilen blir stulen och du ligger däruppe.

Fast å andra sidan tänkte jag nog mer på hur dråpligt det hade kunnat se ut om det varit en scen ur en komedifilm, med stuk av… ”Vi hade i alla fall tur med vädret”. 😶😂

Blev en jobbardag igår. Jag klippte gräsmattan, jädrar vad den växer, årstiden till trots. Fortsatte att klippa den fruktansvärt fula häcken vi har på baksidan. Så långt jag nådde då. Sen handdrog jag upp allt gräs som vuxit nedanför häcken, som förövrigt har världens längsta taggar Dom känns!!

Tvättade lite kläder och gjorde älgskav, det var längesedan vi åt det och det var lika gott som man kom ihåg det. Det får bli älgskav i pitabröd till lunch idag 😊

Jag och Nicco gick och tränade efter middagen och då vi kom ut därifrån, hade mörkret fallit.

Inget Norrsken men vi gissade absolut på att det skulle komma. Jag var sugen på att fråga om Åke skulle följa med på en sväng efter jakt på Norrsken, fast det är lite som vanligt…den tiden på dygnet, lockar soffan mer, än nåt annat.

Det var ju Dragracing i Åmsele i lördags. Och Elisabeth körde en Test n´Tune. Och det gick hur bra som helst (Elisabeth i Novan, första bilden). Här lånar jag lite bilder av Mats Alfredsson, kung på att fota 👑

Apropå bilar så finns det en gammal PV i en lada. Annelies Ulf, köpte denna för bra nog många år sedan, och vem vet, en dag kanske den hamnar på vägarna igen. Fast jag tror att han köpte den, för att ta delar. Risken med att ställa undan någonting är väl att man till slut, tycker att den står bra där, i väntan på bättre tider, och arbetslust. Eller den där berömda tiden, som man alltid tycks ha för lite av.

Fast vi alla VET, att det snarare handlar om hur vi prioriterar. Idag skiner solen, våra köksfönster skulle ha behövt en genomgång, men… jag prioriterar hellre att sitta ute om jag hinner, mellan det jag ska göra innan jobbet. Å andra sidan, fönstren sitter nog kvar. Så jag behöver inte oroa mig över att jag inte ska behöva ta hand om dom vid ett senare tillfälle (skrev hon lite putslustigt så där).

Ha en fin dag, allihop!

Tog en brejk, från allt…

Av , , 2 kommentarer 14

Otroligt intensiv dag, igår. Satt i telefon från det jag steg upp till 17.00 på eftermiddagen. Ja, det var inte sista samtalet för det, men där tog vi en brejk och for på rullande Gammlia 2.3.

Lånar några fina bilder av Mats Alfredsson 🤩👌


Mina samtal rörde mest Lainejaur och allt som skett däruppe i Malåtrakterna. Planera, ta reda på saker, fråga, dubbelchecka, fråga mer, försöka styra upp vad som komma skall. Kolla bilder man fick skickade till sig, och få veta lite mer och situationen.

Positivt: Vårt utedass var inte putsväck, som vi först fått veta. Det hade tippat omkull, men ser ju ändå intakt ut.


Träden vi skulle kapa, först av alla, är på gång


Åkes förråd, som inte hann bli klart, står kvar. Ser bara ut som om skjutdörren lossnat på ena sidan


Altanen är nog inget att ta rätt på, men vad är en altan, kontra vad andra fått förstört, absolut ingenting.


Det var kusin André Hällsten som fotade

Den största förlusten/skadan är väl alla träd, här har Jonathan Hällsten fotat infart till Udden och en bit in. Där är det ju nu röjt så man kan köra in i alla fall


Fick höra att vår närmaste stuggranne var på plats med sin fru, då stormen drog in. Dom hade sökt skydd, bakom den enda väggen dom visste, skulle ha en chans att stå kvar. Där kröp dom ihop medan stormen drog iväg deras uterum, och träd dunsade ned på sidan av stugan.

En annan familj, som är året runt boende där, hade sina barn, ensamma hemma, då allt drog igång. Man förstår skräcken från dom, och givetvis från föräldrarna som försöker ta sig hem. Detta må ju vara det värsta man kan tänkas utsättas för. Och att allt, sker utom ens egna kontroll.

Men det som kändes otroligt skönt, var ett samtal från min ”special friend”, Annelie Wallmark, vars man, Ulf, jobbar för Norra Skog. Hon berättar att dom omdirigerar all trafik/jobb dom har och är på väg upp till Malå. Kontakta dom om ni vill att all er mammas skog och skiften ska gås igenom. Så efter samtal med mamma och bror, så tas offert in och Ulf ska personligen upp och kolla av det som är hennes. Då kan vi lägga det åt sidan.

Min höft och knä röntgen imorgon, är nu det enda jag inväntar innan jag och Nicco, och eventuellt svägerskan Ewa, drar iväg dit upp. Tänk nu att man ska planera mat och veta om att det inte finns ström. Men men…mitt kaffe, vadå, ska jag stiga upp och snida karner från vedträn, tända upp en eld ute och koka morgonkaffet på öppen brasa? Ehh, vart förvarar vi eventuell medhavd mat…kan vi äta…kräm och mackor. Äsch då!

Fast då har ju Nicco sina vänner som ställer upp. Lotta lånar ut en kylbag som går på ström, men Sivert har ju hyrt ett elverk. Och en Tobbe har ett stormkök som vi får ta med. Det löser sig, allt löser sig, även om det kan kännas motigt och att man tar kliv bakåt. Men ingen är ensam, vi får jobba ihop oss. Och vi är jätte tacksamma för er som hjälper till att reda ut lite av våra bekymmer. Det är mer än, Guld värt 🧡

Återstår nu att försöka få länsförsäkringar att plocka upp luren. Satt i kö 25 minuter igår med en före, sen var det 0 före och sen sa en röst att personen jag söker var upptagen. Växeln skickade mig vidare till fel person som kopplade mig till rätt, där det sedan verkade vara samma visa som från början. Rundgång, med andra ord!!

Nä, nu ska jag sätta fart med dagen och försöka få saker gjorda, innan allt annat som ska hända och ske. Så ha det gott, allihop och tänk ändå vad glad vi får vara, att idag är en ny dag och nya tag. Och det är aldrig över, förrän vi själva väljer det.

Jag fixade det…pusslet 🧩 alltså, wohoo 😅

Av , , Bli först att kommentera 12

Åke har hållit på i dagarna 3, med att försöka få bort styrleden på bussen. Inte det lättaste, och absolut INTE lättare då man inte har dom rätta verktygen.


Igår, efter ett jädrans bråkande med att försöka värma skiten, för att saker ska expandera och sedan hamra för att få den att lossna, så gick jag dit. Frågade om jag skulle prova slå medan han värmde. 3 slag och


Där lossnade den äntligen, wohoo!! Och nu sitter den nya på plats.


Nu är frågan, var det jag som var duktig och fixade arbetet? Eller kan det jämföras med dom där gångerna du suttit med ett stort, 1000 bitars pussel, med stor blå himmel och blått hav. 10 dagar senare har du 2 bitar kvar 🧩 🧩 och då sladdar någon in och lägger dom bitarna och tjopp, så var det klart. Ingen konst alls, eller…🤔

Nej det är Åke som får äran, han har slitit hårt för att få bort det och med den ute så var det ingen sak. Vi hjälptes åt att sätta upp däcket på hjulnavet och då var den sidan klar.


Satt ute nästan hela dagen, laddade inför dom här 2, kommande arbetsdagarna. Idag och imorgon, sen är det semester på riktigt. Så härligt! Winstone njöt, han med.


Blev uppringd av läkare som undrade hur det var i knäet…alltså wow, vad dom ligger på. Eller har deras lappar och noteringar hamnat mellan stolar medan dom fortfarande kan se att det är ett pågående ärende, och därför kollar dom upp grejerna?

Bra är det i alla fall. Det känns så mycket bättre att dom meddelar muntligt vad som händer än att man går hemma och undrar varför allt står still och man hör inte ett ljud. Med tanke på semestertider så är det ett dubbel bra, på den.

Avslutade dagen med träningen som skulle ha varit gjord på söndagen men den gick ju bort på grund av andra, legitima saker. ”Dagen efter Wheels”, för vissa och resor på dryga 40 mil, för andra 😜

Apropå Wheels, Mats Alfredsson, mannen som alltid är redo med kameran, tog en till bild på bilen, haha. Kan aldrig bli för många. Klicka på hans namn om ni vill kolla in hans youtube kanal, där finns det mer bilar.

Ha en fin tisdag, allihop!

Felsök, felkod, men vad är felet egentligen?

Av , , 2 kommentarer 15

Niccos Dodge Magnum, har numer en ny generator. Kan ha varit det som gjorde att motorlampan lyste. Jag blir mest irriterad över att det idag heter, att verkstäder gör en så kallad felsökning, fast denna felsökning är egentligen att dom får upp felkoder, på felet kan bero på.

Fast ingenstans kan du vara säker på att felkoden stämmer för det kan kan vara nåt annat. Precis som med min Audi. Mja…det såg ut som om det var låg spänningsförsörjning, fast killen som ställde diagnosen var inte hundra på att det var korrekt. Eller så kan det vara vad som blir om det är…10 andra saker. Fast du får inga svar på vad dom felen kan vara.


Gamla bilar var lättare att felsöka, mera uppenbara fel på nåt sätt. Ja Audin är gammal, men inte tillräckligt för att man ska kunna se ett fel med blotta ögat om det inte är hysteriskt fel. Typ…batteriet har lossnat 😬

Det är också okul att man ska betala för felsökningen även om du inte blev hjälpt av den, överhuvudtaget. Även om man förstår att ingen jobbar gratis.

Vår gamla teve, fick ju komma sig till tevereparatören 3 gånger. Den funkade felfritt varje gång han hade den på sitt serviceställe. Killen såg hela OS på vår fina teve. Men så fort vi fick hem den så slocknade bilden.

Han tog aldrig betalt för felsökningarna. Han kunde ju inte svara på vad det var för fel. Å andra sidan fick han ju fina bilder och ljud från OS sändningarna Teven skickade vi åt fanders, vad skulle vi göra liksom.

Apropå bilar och ljud så intog vi middag på Gammlia igår


Dom hade även rullande träff så många av bilarna drog iväg. Nu skulle dom ta en ny, sån där cool bild där dom får med dom flesta bilarna. Vi åkte inte på det, inte så roligt då det blir aningens för långa resor. Visst kan man svänga av men… Här lånar jag 2 bilder av Mats Alfredsson, så fräna och fina bilder 😍


Och här, från Larsa Berggrens perspektiv. Visst är det perfektion i bilderna…och bilarna förstås.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Larsa taggade mig i en bild han tog på Gammlia också, haha..

Vi, jag och Sally, skjutsade sen hem Åke och for på en liten cruisingrunda. Drog iväg till Strömpilen och tog en glass.


Idag blir det Rosendahls med mamma och min syster. Sen kommer dom hit och fikar. Om min pappa hade varit i livet så hade han blivit 77 år idag. Så nu tänker jag, pappa till ära, att jag kanske bygger ihop nån tårtliknande sak, så vi har nåt gott till kaffet.

-Pappa, om du visste vad du är saknad Åren går och vi med dom, inget i livet är beständigt. Även om minnen kan suddas ut, blekas lite i kanten, så finns dom fortfarande kvar. Vi kunde inte ha önskat en bättre pappa.


Ha en fin torsdag, allihop!

Mugshot på förövaren

Av , , 2 kommentarer 10

När vi nu var uppe i Malå så sa Nicco, att hon skulle söka nåt i mitt arkiv eller om det var nåt annat hon googlade på, och ramlade över detta inlägg. Det skrev jag 28 maj – 2010

”Mamma ringde igår kväll och undrade om vi hört ifall polisen haft någon utryckning runt Mariedal-Mariehem. Jag hade suttit och surrat i telefonen i nästan en timme och hade därför varit tillfälligt borta, i min egen värld. Och Åke hade precis kommit innanför dörren då han varit och bytt två däck på bussen.

Så berättade hon att pappa tagit sin cykel för att åka ner på Mariedal för att klippa sig. Han gick och satte sig för att vänta på sin tur. Efter en liten stund kommer det in två personer, en av dom en kvinna, som tar en stol och sätter sig framför honom.

Hon plockar fram en polisbricka som hon visar honom och sedan säger hon att han ser ut som en person som dom söker, nämligen en gråhårig man på cykel.


Hon vill att han tar fram sin legitimation, men han svarar att han inte hade någon plånbok med sig, han hade bara stoppat ner en femhundring i fickan då han åkte hemifrån.
Inte misstänksamt alls…ehh…

Ja, så ville hon ha hans personnummer samt ta ett kort på honom.

Han gick med på detta men berättade sedan till mamma att han känt sig väldigt dum och förstod verkligen ingenting. Han hade också frågat vad som hade hänt och varför dom trodde att han skulle ha något med detta att göra och han fick till svar: ” -Det får du läsa om i tidningen imorgon!” Sedan åkte dom iväg.

Det var det skummaste, dummaste jag hört någon gång, och jag väntar fortfarande med stor spänning på vad som ska komma att stå i tidningen idag, igår hittade jag då ingenting. Eller jag och jag, jag gissar att vi alla väntar med spänning, på vad som ska bli av detta om något alls.

Här får ni en lätt censurerad bild, en så kallad mugshot, på den misstänkte förövaren:


Sedan uppdaterade jag med följande, 2 dagar senare:

”Min pappa är nog struken ur rullarna över misstänkt förövare. Han har ringt till polisen för att fråga vad det hela hade handlat om och om det verkligen var ”på riktigt”, han hade nog trott att det hela varit ett skämt. Men han fick till svar att det hade handlat om ett riktigt brott som hade begåtts men vad, ville dom fortfarande inte avslöja.

Nå, han kanske ännu ligger under mappen misstänkta, det vet jag inte om han frågade om, men han vet ju då själv vad han gjort eller inte, så han kan ju vara lugn.”

Vi fick aldrig veta, utan får sitta här, än idag och fundera vad brottet kunde ha handlat om. Jaja, vi får väl göra det då. Kul att man kan roa sig med nåt, i alla fall.

Idag har vi ett möte på jobbet och avrundar lite senare ikväll, med middag på Sjöbris, trevligt! Och det var faktiskt precis 1 år sedan vi var där, förra gången, med jobbet då.

Igår var det Cityrundan med en massa finbilar. Jag är skadad på nåt sätt i benet och var inte alls så sugen på att åka ut. Men…det finns ju andra som kan visa hur det såg ut. Jag lånar några bilder av foto proffset, Mats Alfredsson. Dom återfinns i hans FB grupp, Mats Drive In. Så här får ni en hint om hur det såg ut.


Ha en fin onsdag, allesamman!

Gårdagen i bilens tecken och faktiskt, 1 rekord 😁

Av , , 2 kommentarer 12

Åke frågade om han skulle få ”låna” Camaron och köra till Rödåsel igår. Och så fick det bli. Han åkte och tankade och jag gick över till Spårvägen där dom hade samlingsplatsen inför kortege till Rödå Antik.

Blåsigt och jädrigt fast uppslutningen därifrån var ändå helt ok. Jag fotade lite, och filmade då dom drog iväg.


Här lånar jag bilder från proffsen på att fota. Först ut, Tavelsjös Håkan Lundgren, alltid redo med kameran, och alltid snygga bilder.

Fortsätter med Larsa Berggren, som även han, är ett foto geni uti i fingertopparna.


Och slutligen, mannen som jag nästan aldrig sett, utan kamera, han som alltid får till det, Mats Alfredsson.


Superfina bilder! Och jag tackar för lånet.


En annan jobbade ju men tack vare det, plus träningen med Nicco på kvällen, så tyckte min mobil att jag slagit rekord med mina steg, haha…


Med tanke på att alla som suger på lokalsinne, går väldigt långt, här i världen. Så vet jag att jag gått längre än 1 mil på en dag förut, fast… då hade man ingen stegmätare med sig. Därför vet jag inte när det rekordet sattes första gången…

Apropå att gå så har jag och Mr W hunnit vara ute i solen redan. Och hittade nåt fint att fota så kan jag skicka en grattis hälsning till mamma, som fyller 77 idag. Vi firar henne på söndag, hade vi tänkt.

Ha en fin dag, allihop! Och grattis mamma på din dag!!

Vad kul att den finns kvar 😍🤩

Av , , Bli först att kommentera 10

På nästsista fikaträffen Åke var på, i förra veckan, så hade Larry med sig nånting roligt. Han hade fått en bild skickad till sig från Roger Persson, även han en gammal klasskompis till Åke.

Nu vet inte jag om jag får visa upp den i sin helhet, därför har jag censurerat alla i bilden, förutom Åke 😁


Detta är då ett klassfoto från 5:an på Hedlundaskolan. Dom fick allihop, rita sin egna version av dom själva. Så roligt…varför gör inte alla så? Och vad kul att den finns kvar.


Apropå fika så bjöd Ingegerd på go´fika igår. Jodå, jag tog en liten, liten bit av en päronpaj, thats it (nästan att ”min” fasteregler gick upp i rök, men…). Vi fick syn på haren, tyvärr lade den sig ner, förmodligen fick den akut matkoma, för den ville inte ens vifta på öronen. Så man får föreställa sig haren där under grenen.


Plötsligt var den borta, utan att vi hann se då den stack.

Efter trevlig kaffedejt med våra grannar från förr, skjutsade jag hem mamma, och sen gick jag och Nicco till träningen.
Inte skönt promenad väder, fast skam den som ger sig. +2 grader, real feel -2. Det blev över 10 000 steg igår med. Nu tror jag inte att man ska stirra sig blind på stegen man går. Hur ofta har jag inte ens mobilen på mig. Det är ju där jag har min mätare. Huvudsaken är att man rör sig annorlunda.

Promenader med hunden är ingen pulshöjare, däremot håller man leder igång och frisk luft har dom flesta överlevt. Ja till och med mått bättre av, så… och när vi går dit och hem, blir det inga starter och stopp, utan då håller vi jämna steg.

Vaknade till ett tunt snötäcke idag. Himlen är grå. Svårt att föreställa sig dom soliga dagar vi hade, just idag.


Titta bara på den underbart fina bilden, som Mats Alfredsson knäppte för några kvällar sedan, ner på kajen. Vilken sommarfeeling!!


Fast vi vet ju allihop, att det är april, och det som kommer nu, försvinner lika fort. Det sätter väl snarare fart på gräs och annat som ska bli grönt, då det tinar igen.
Nu ska hunden ut i slasket, får bli framtassdrivet idag. Hoppas på en fin måndag, för er allihop!

Ozzy…på dasset, hos Nicco eller, hm…

Av , , 2 kommentarer 15

Tavlor kan man aldrig för för mycket av, va…eller? Hehe, ibland dyker det bara upp såna där saker man inte kan vara utan. Dom är för bra. Nu hade jag egentligen en baktanke med just den här, på Ozzy.


Först ville jag ha den själv, inne på toan. Sen tänkte jag, att den kunde få sitta på vårt utedass, som ska få vita väggar till sommaren. Och mellan alla tankar, så hade jag tänkt ge den till ett av Ozzys största fan, Nicco, i födelsedagspresent.

Fast nu hann hon ju fylla år och få andra presenter, innan den levererades, så…jag ska klura vidare. En ram ska den då få.

Och med på köpet följde en Jack Nicholson.

Frän bild på en cool skådespelare. Även denna må ju få en ram. Dom är rätt stora, 50×70, så dom tarvar lite space.

Mitt i all det där så håller jag på med ett annat projekt, som även det, rör våra väggar. Ska fixa ramar till det med, jösses Nå, det får komma en bild på det, då det sitter där det ska, tänker jag.

Jag la ut en bild på vår sovrumsdörr, i en inredningsgrupp på fejjan, och undrade ifall någon visste hur dom var gjorda.


Det finns inga skarvar eller upphöjningar så om det är en fönsterdekor så måste den vara ditsatt innan glaset hamnade i dörren. En av alla som kommenterat gjorde en bildsökning, och jag var tvungen att skratta. Jag som bildgooglar, nästan varje dag, och hade totalt förträngt det då det gällde dörren.

Nå, denna låg ute till försäljning för 9 år sedan. Här med samma mönster fast en hel ruta.


Och här en pardörr.


Andra har kommenterat att dörren är 60-70 tal. En skrev och jag citerar: ”Satt sådana dörrar som original i de arkitektritade husen på våran gata från 1963, tyvärr borta i vårat hus. (Dalarna).” slutcitat

Även om jag nu inte fick svar på frågan, hur eller vem som gjort dörrarna, så var det ändå kul att se att det funnits en del dörrar ooch med olika utseende. Dörren hittade vi förövrigt i soprummet då vi höll på flytta hit till huset, för 12 år sedan. Ja det blir 12 år den 1 april, faktiskt 😍

2019, denna dag, såg det ut så här.


Ett år senare… mera vårlikt, minsann.


Och idag.

Men dagarna fram till april kommer att susa förbi och sen är vi där, med takdropp och allt som hör till.

Nu vill Winstone ut. Även han dök upp som minne från 2021, just idag, Mats Alfredsson hade delat bilden som han fotat på nån cruisingrunda i stan. Fin Winstone…


Ha en underbar söndag, allihop!

Åke, en man med många ansikten 🥸🧔🎅🎭🤠

Av , , 4 kommentarer 15

Nu kan vi väl säga att halva januari passerat. Lite som aprilväder månad, fast 1000 x värre. Ena dagen -15, andra dagen snö, sedan regn och plusgrader. Nåväl, det har ändå varit en bra start på året. Vädret styr ju inte dagarna till hundra procent. Sen beror det väl på vad man gör dom till.

Vi drog iväg till Be-Bop-A-Lola Land igår. Jag hade ju det där presentkortet jag fått av Theresé i julklapp, och jag hade redan tingat en ZZ Top poster, från 1983, som John hade lagt ut på fejjan. Detta inköp, tarvade en sväng till Ikea för inköp av tavelram. Liten rokad på våra tavlor och tavellister. Jo jag vet, vi behöver ju verkligen mer, på våra väggar…not.

Nu är det frågan vart Mona-Lisa och den där Drottningen ska hamna. Linslusen Winstone, hamnar i alla fall precis överallt där jag är.


Lite kul blev det då vi steg in genom dörren, för där snurrade en ZZ Top vinyl på skivspelaren. John står med en kund och säger, jaa, apropå ZZ Top, här har vi ju mannen. Och han syftade förstås på Åke.

Vi kikar på lite skivor, Åke passar på att ta en kaffe i väntan på att, Hurriganes hyllan ska bli ledig. Han ska kolla om den finns nån som han inte redan har.

Plötsligt finns där en öppning och han går dit och bläddrar i skivorna.


Näpp, inget nytt eller nåt han missat tidigare. Men vi köpte ändå en T Rex platta och jag valde 2 Nazareth.

Då vi stod vid disken och skulle betala, kom Johns yngsta son fram. Jag noterar hur han tittar på Åke, upp och ner, med lätt, öppen mun. Studerar Åke, in i minsta detalj.
Sen säger han -Du pappa…du kommer ihåg dom där ZZ Top va?

Haha, jag VISSTE att det var nåt åt det hållet som skulle komma. Och det betyder att Åke kan liknas vid fler personligheter än enbart Tomten.


När jag satt och skrev inlägg om just detta och la ut det på fejjan, så får jag i samma stund, ett meddelande från Mats Alfredsson. Han som har HUR många bilder som helst, på allt mellan himmel och jord. Han hade hittat en bild på Åke, tagen 2006 på en av Nailheads årliga V8 fester.


Jag skrev att jag tyckte han liknade en ung, Sven Melander. Så se där, Åke är en man med många karaktärer i sitt utseende 😁

Sen är vi säkert alla, lik nån annan, det beror lite på vad det är som man tycker likheten sitter i. Det kan ju vara nån detalj, eller hållningen, gångstil eller ögonbryn, näsa eller ett uttryck.

Efter lunch gasade jag upp till Tomtebo där vi fikade gott, och hade det bara trevligt, på Crosta. Gissa att Nellie, var sugen på…vad som helst 😄


Nu blir det att koka högrev, för jag ska fixa en köttsoppa till middag. Till detta behöver jag min kastrull. Den har stått ute på bron, innehållandes den slokande amaryllisen. Så det blev som dags att plocka ut den.


Fick hamna på bron, fast jag tror att den kommer att smälta bort i detta regn och snöande. Men nu vet jag i alla fall att man kan göra så där, om man vill.


Ha en lugn och fin söndag, allihop!

Hur klarade man sig utan bil, förr i tidn, ni vet då man var…

Av , , Bli först att kommentera 16

Fick en sån där fundering som kan komma från ingenstans. Kan man kalla det för, ”får egentligen inga svar men undrar hur det ändå kan ha blivit så.” Den dök upp i söndags då vi var på väg till Rödåsel.

Vi var inte ensamma efter vägen utan det kom en jämn ström med bilar, från bägge håll. I slutet av 2021 fanns det 4 986 750 personbilar i trafik, och av dom ägs cirka 80% av privatpersoner. Med andra ord, 3989400 stycken. I Sverige är vi 10 350 000 invånare så det blir ett snitt på 0,38 dels bil/skalle.

Jag hittade ingen siffra på hur många över 18 år, det finns, utan bara över 20 upp till 65, vilket blir rätt ointressant. Jaja, det jag klurar på, kanske inte heller är så intressant, utan det är bara mina tankar 🙈

Vi VET väl i alla fall, att det finns en jädrans massa bilar även om alla inte äger en. Det var det jag tyckte var lustigt, för att behovet av en bil, finns ju definitivt. Inte ett behov för alla, men för väldigt många.
Men hur klarade man sig då utan bil, förr i tidn´, ni vet, då folk var dum i huvve nå så jävulskt 😬😅

Vi behöver inte gå så långt tillbaka till en tid då en bil, inte alls var alla förunnat att äga. För 122 år sedan, fanns det 15 bilar i Sverige. Så där och då, fanns inga såna behov, som vi skapat idag.

Men vad är det som gör att vi idag, vidgat våra vyer såpass att vi måste ta oss från A till B, om det är för att ta oss till arbetet som ligger några mil bort. Man kan väl knappast säga att det är ett behov om man har en stuga, 20 mil bort, utan då blir det ett lyxproblem, att ta sig dit. Har man ingen bil så åker man ju inte. Fast ett arbete utom stadsgränsen och på obekväma tider, då är en bil ett måste.

Och där satt vi och körde 3,6 mil till Rödåsel, för att titta på gamla prylar och roa oss en söndagseftermiddag…bara för att vi kunde. Alla bilar vi såg, och folket i dom, kunde ju knappast allihop, vara ute för att dom var tvungna. Där var säkert 90% ute för att köra hem från stuga eller andra utflykter dom gjort.

Jag undrade nog mest, vad dom som var födda i slutet av 1800 talet hade tänkt om dom sett oss idag. Och hur vi färdas i våra bilar på väg både uppåt, nedåt i landet. Ut på grusvägar, stora motorvägar och i stadstrafiken. Ofog, är ett ord som poppar upp i huvudet. Jodå, jag vet att jag gör en massa ofog, då vi är ute och cruisar, bara för att. Fast det kanske är som en lisa för själen.

Mats Alfredsson fotade

Andra flyger till utlandet, går på bio, långpromenader i skog och mark. Hänger i stallet eller umgås med vänner. Vi skapar nog själva behov utifrån vilka vi är och vad vi vill göra med våra liv. Eller vad vi blir tvingade till. Det kan ju komma en dag då man INTE får köra bil längre. Det kanske inte är mitt val, men att det blir ett måste. Den dagen så får man hitta andra vägar och lösningar.

Jag hoppas att det dröjer, kan jag ju säga 🙏🤘

Mats Alfredsson bakom kameran, här med

Solen skiner in genom plissé gardinerna, så det kanske blir en fin dag, idag med. Ha det fint, allihop!

Maria Lundmark Hällsten