Etikett: medlemskort

Ehh…akward, eller?

Av , , Bli först att kommentera 18

Hittade ett medlemskort på då jag var ute med Mr W härom dagen.

På baksidan, hävdas det att kortet är personligt, och som upphittat, ska det lämnas, eller skickas in.

Detta väckte frågor hos mig.

Hur kan det vara personligt, om det inte finns en endaste siffra på kortet, inget chipmärke, inget namn, inget som ska dras i nån apparat, nada?

Och min andra fråga. Vad får dom att tro, att jag, som upphittare, ska ta mig till deras lokaler, bara så där, av min egna, goda vilja. Eller alternativet då, köpa ett frimärke så jag kan lägga er det i ett kuvert som jag sedan kan posta till dom?

Den senare frågan, mejlade jag om. Jag vet ju att till vissa instanser eller företag, kan man skriva Frisvar, och då ska man inte behöva betala nånting. Så jag tänkte väl att i en värld där alla ska hjälpa alla, borde det ju vara så det ska fungera. Fast nej, tydligen inte. Svaret jag fick var ett kort och gott, klipp sönder det.

Ehh, ok, jamen då gör jag det, och nu var det gjort.

Fast inte utan, att jag ju fick lust att fråga varför det inte står så på kortet från början då? Jösses..

Detta är något som tog upp igår, på TV 4, och sedan lades det ut en länk på FB.


Ni kan ju tänka er, kommentarsfältet. Många arga föräldrar som tycker det är katastrof, att man inte får säga att ens barn är duktigt.

Utan att ha sett denna sändning, men efter att ha ögnat igenom en del kommentarer, förstod jag att det handlade om själva ordet, duktig. Det finns andra sätt att säga saker på. Jag lämnade en kommentar, om vad jag själv tycker, skrev följande, och jag citerar.

”Jag tror att det kan bli övermäktigt, för vem som helst, om dom får höra att dom är världens bästa, och det där fixar du, du som är så duktig. För vad händer då du VET, att du inte klarar av, det alla säger att du kan… Förmodligen dumförklarar man sig själv, och det kan sluta med att man ger upp för att slippa känna sig värdelös. Att ge beröm ska man absolut inte sluta med, men man kanske ska tänka på hur, och på vilket sätt, man framför berömmet.” Slutcitat

Ingen människa, överhuvudtaget, kan jämföras med nån annan. Vi funkar alla olika, och tar beröm och kritik, på olika sätt. Det handlar även om hur man tolkar saker och situationer. Hur snabbt du snappar upp det du hör och ser, och vad du tar åt dig.

Såg en skylt textad på engelska, som jag nu översätter på mitt sätt. Jag ger er, äran att tolka den som ni tycker den ska uppfattas. Men visst fattar man kärnan i det hela, även om, åtminstone jag, kan ge exempel på varför inte, majskornen poppar samtidigt. Fast det är inte relevant i just detta kontext.

Har ni tänkt på, att då man poppar popcorn, förbereder man dom, på samma värme, i samma kastrull, tillsammans i samma olja eller smör. Fast ändå kommer kornen inte att poppa samtidigt.

Jämför aldrig dina barn, med andras. Dom kommer att poppa när dom är redo.

Med detta sagt, kommer jag att avrunda med ännu en sak att grunna över. Och önskar er alla en fin tisdag! Dom allra flesta har 5 fingrar, undantag finns det alltid. Men inget finger, är det andra likt. Dom används till 5 olika saker. Jo, tro mig, det är sant. Kolla bara!

Det tummar vi på!

Alltid nummer 1

Guldet på ringfingret som representerar kärlekslöften

Lillfingret som absolut duger som löfte till små överenskommelser!

Sen var det ju ett finger kvar…hehe…

 

 

Schysst service, eller… inte

Av , , 12 kommentarer 12

 

Jag fick ringa till Coop i tisdags, angående pappas konto, som han stod skriven för men som mamma hade ett kort kopplat till. Vi förde över 10 000kr på det kontot, och när pappa sedan dog, så gjordes en utbetalning på 13 500kr. För det första stod det inte vem som gjort utbetalningen, men vi fattade efter ett tag att det kom från Coop.
Men han hade mer pengar där, på medlemskontot ska det finnas mellan 9-10 000kr, och dom pengarna ska väl också utbetalas?
Nu funkade inte längre mammas kort utan hon fick lov att beställa ett nytt, samt, att hon från början blev lovad att medlemskapet skulle skrivas över på henne. Ett kort kom, men ingen kod, och nu skulle hon inte heller få skrivas över utan hon skulle betala för det.
På Coop, fattade hon inte vad jag pratade om… först sa hon att man INTE skulle blanda ihop medlemskontot med kortkontot, nä, ok, så långt var jag med, alltså bör ju utbetalningen gälla kortkontot, men då saknas det fortfarande pengar sa jag. Och där begrep hon ingenting. Sedan har det inte skickats ett kontoutdrag heller på två månader, och det förklarade hon med att det blivit handlat för lite, men då jag påpekade att det saknades pengar så sa hon att då måste ju mamma ha handlat upp dom slantarna…hm, först har hon alltså handlat för lite och sedan ska hon alltså ha handlat upp för flera tusen, jodå.
Sedan sa jag, har hon fortfarande inte fått någon kod, och nu blev det tvärnit. Det där kan jag inte tala med dig om, då måste jag prata med kontoinnehavaren. Ja, sa jag, varsågod, hon sitter här, så gav jag mamma luren. Och det där retar mig så fruktansvärt, HUR kan den människan veta att det är kontoinnehavaren dom pratar med???
Nå, dom skulle skicka kontoutdrag till henne och koden kunde ta flera veckor innan den kom. Att medlemskapet skulle skrivas över var INGET, någon kunde ha lovat från deras sida (alltså hittade mamma på en liten lögn, eller vad menar hon), och dom 9-10 000 kronorna som fortfarande saknas, fick vi inte veta mer om. Schysst service… eller inte.
Jag pimpade tv rummet igår kväll, haha… inte ens Nicco såg det, hon som ser alla detaljer. Ser ni?
Önskar er alla en fin lördag!
En liten fråga bara, kan det kallas talang då Åke kan nysa då han står ute i köket och få ljus i tv rummet att fladdra? Inte konstigt då att den stackars pojken som stod härutanför då han öppnade dörren och nös, samtidigt, blev rädd för hunden, som han trodde att vi hade moahahaa…
 
Maria Lundmark Hällsten