Etikett: missförstånd

Skrev en arg lapp, helt i onödan 🤣

Av , , 4 kommentarer 10

Jag lämnade ett bidrag till den där gruppen ”Total ointressant information”, för några dagar sedan. Tyckte att min lilla ointressanta story om att jag gått runt med omaka skor på fötterna i flera månader och inte upptäckt det. Samt trott att nån snott eller tagit fel och min sko skulle vara borta för evigt. Kunde vara ointressant för dom flesta.

Sen visade det sig, dessutom, att jag tagit upp fel sko från källaren, den ena var från ett äldre par skor jag hade men som jag trott, att jag slängt bort.

Nå, en tjej kommenterade med en liknande händelse, och jag satt och fnissade igenkännande då jag läste vad hon skrev, samtidigt som jag blir så glad då jag blir varse om att jag inte är ensam. Här citerar jag utan att lämna ut hennes namn:

”Bästa jag sett på länge. Glitch in the Matrix 😂

Påminner om när mina träningsleggings försvann. Trodde jag glömde de på gymmet.

Såg en tjej ha på sig dem efter några månader, de var för stora på henne , så tänkte det är mina. Tog bilder på henne i smyg och la ut på internet att nån på mitt gym tagit mina leggings.

Efter typ 2 år hittade jag de i min låda med träningskläder 😂” slutcitat

Visst kan man dra denna liknelse, från den gången vi såg vår cykel ute på gården, då vi bodde i lägenheten. Cykeln hade vi aldrig tagit upp, så den var uppenbarligen stulen, och sedan, kanske såld till nån lyckligt ovetandes person.

Jag skrev en arg lapp, som sattes fast på pakethållaren, sen stod vi där, bakom gardinerna och väntade…och väntade, och väntade. Trodde i vår enfald att vi skulle ta tjuven på bar gärning. Pratade sedan med Theresé på telefon och talade om vad vi höll på med. Och hon suckade förmodligen, både högt och lååångt.

Det var ju hon som tagit upp cykeln ur källaren för att låna den medan hon var hemma :O Ja, där hade vi kunnat stå en hel vecka och funderat om ingen skulle komma och läsa lappen.

 

Städade ihop i källaren igår. Ska använda rosa rummet då jag sitter i Teams möten och vill inte sitta i en utbäddad bäddsoffa. Sallys temporära sovrum städade jag också undan. I farten stökade jag ihop en flyttkartong med grejer jag ska ta med till PMU då jag åker dit nästa gång.

Winstone fick en liten tallrik med godsaker på hans födelsedag. Hittade en hjärtformad mandelpotatis då jag skulle fixa middagen så den passade väl bra till födelsedagshunden.

Notera att det är ett kaffefat. Så det är inte så mycket som man kanske kan tro.

Idag är det samtal med Arbetsförmedlingen. Då lär jag få förklara att mitt intyg över att jag är kontaktperson, inte alls är ett förtroendeuppdrag i politisk mening. Hahaa…det var ett missförstånd från min sida. Jag tänkte att förtroendeuppdrag borde vara såna där man har tystnadsplikt och här handlar det om stora förtroenden sinsemellan. Jag insåg min misstolkning igår men det var inget jag kunde radera.

Får besök från Renbergs också, kanske blir det över en lunch tallrik med köttsoppa om tiden stämmer.

Ha en fin måndag allihop!

Han spekulerade…

Av , , Bli först att kommentera 13

I lördags, då vi var några stycken här, så kom vi in på ämnet missförstånd, olika namn som uppfattas på olika sätt, och hur man kan betona ord…ja, till exempel så har jag boken Analfabeten som kunde räkna, i min lilla stringhylla i sovrummet. Och tyvärr alltså jag tycker att själva ordet analfabet, är knepisch.

Varje kväll då jag kastar ett getöga på hyllan så läser jag anal-fabeten…typ, och det låter ju galet 😀

Så kom jag plötsligt ihåg en utflykt i min ungdom, jag åkte med mamma och pappa till Arvidsjaur, några mil från stugan. Pappa gillade att åka in på småvägar för att se hur det såg ut och nu tyckte han att vi skulle åka uppför nåt litet berg, därborta.

Det var en smal och brant väg och plötsligt ser vi en jättestor sten, vid vägkanten. Men upptäcker den så där, så att man såg den i ögonvrån, och det stod något på den. Här vilar…

Ja, sa pappa och spekulerade, det är säkert någon som förolyckats på just den här platsen, och därför har dom gjort som en minnes sten där. Kanske nån som cyklat omkull, eller blivit påkörd…mm, som sagt, bara fantasin kan sätta stopp på såna där tankar.

Nåja, vi visste vart stenen var och på vägen ner igen, så bromsade han fast bilen så vi skulle få läsa vad det stod på stenen. Vi läste nog i munnen på varandra…och gapskrattade sedan 😀

Här vilar

Inga Ledsamheter

Ett litet skämt, och det där sorgliga, om att någon skulle ha dött där, försvann som i nafs. Det blev bara glada miner, resten av vägen ner 😀

Jag vaknade inatt av att Åke var uppe och gick, jag öppnade ögonen och skulle kolla vad klockan var…och under en sån där, nanosekund, trodde jag att jag blivit blind…det var kolsvart. Jag blinkade med ögonlocken, kollade åt håller där Åke har sin klocka, men det var lika svart där. Då förstod jag att det var strömavbrott och inget fel på min syn 😀 Puh!!!

Önskar er alla en trevlig måndag!
IMG_2528 IMG_2535

Oi, obra och oäti

Av , , 4 kommentarer 3

 

Så här stod möblerna när jag kom hem igår, har trädgårdssällskapet tagit sig ner till sandlåde nivå, vad har hänt?
Nähä, jag fattar, det var vaktmästaren som har klippte gräset och tyckte att det stod i vägen.
 
Vi råkade sätta på teven mitt i programmet om språk, i förrgår kväll. Han var uppe i Blattnicksele och pratade med olika människor och analyserade orden som dom använde.
 
Slutsatsen var att vi uppe i norrland ofta använder oss av bokstaven o, före vissa ord. Om t.ex. en knapp inte gick att trycka in, så är den oi. Man har ogått, osprungit, oäti, ofarit, och varför inte som jag brukar säga, saker är obra. Det som var hysteriskt roligt är att Theresé har sagt att dom på hennes jobb brukar säga, jora sååå att…när det blir en kort tystnad då ingen vet vad man ska säga, och i det här programmet sa han att vi ofta tar bort en massa onödiga ord så han översatte just precis dom orden med scchu, alltså ljudet som vi åstadkommer när vi säger jo samtidigt som vi drar in luften i munnen. Hahahaaha, det var ju verkligen pricken över i:et.
 
Jag har många gånger fått höra att folk har trott att jag är från Åsele, ha, jag som inte ens vet hur dom pratar där. Dialekten måste jag ha fått från mina föräldrar som kommer från Malå och sedan har det blivit nån typ av blandning därifrån och guu´ vet vart annars ifrån. Jaja, huvudsaken man begriper vad jag säger. Jag känner dessutom ibland, när man måste skärpa till sig och verkligen tala rätt för att det inte ska bli missförstånd.
 
För att ta ett exempel, Theresé sambo, Anders, som inte riktigt begrep vad jag sa då jag skulle ha en "kasch" (kasse) att stoppa ner sakerna i. Det finns väl ingen som fattar vad det är sa han. Fast jag sa faktiskt en kasch, då jag handlade på maxi i Uppsala, och han tog betalt för en kasch också, så han måste ju ha fattat vad jag menade eller så gissade han bara, skakade på sitt huvud och snurrade fingret runt örat, då jag vände ryggen till. Men so what!
 
Vi var på Gammlia igår kväll, vart var du, Lisbeth? Våra vägar tycks aldrig korsas, men en dag så, vem vet, då står man där, öga mot öga. Ha en bra dag allihop!
Maria Lundmark Hällsten