Theresé gillar saxar, vassa saxar. Kan vara för att hon klipper i mycket tyger och annat då hon håller på med alla sin hobbyprylar. Hon gillade inte dom saxar som fanns här så jag fick en sån däringa tygsax, som BARA får användas till tyg…sa hon.

Gissa om jag relaterade till den här texten fast i omvänd ordning. Det skulle givetvis stå dotterns sax, och inte mammans

Nå, så kom hon ju flygandes hit i fredags. Och blev stoppad i tullen. Dom anade ett potentiellt mordvapen i hennes väska. Ojdå, och hon visste inte ens om att den följt med. Det är Anders farmors frisör sax, som av någon anledning låg i väskan.

Fast hon klarade sig utan att behöva lämna den ifrån sig. Den var precis för kort för att kunna ta död på nån, typ. Men hon chansade inte på tillbaka vägen, utan nu fick den stanna här till nästa sväng hon kommer upp

Fick by the way se några fina bilder, Theresé och Nicco tog, på vägen hem från Malå i lördags. För mig hade dom kunnat platsa i nån turist broschyr eller som skivomslag. Enda problemet är att då må dom fixa en skiva också. Bilderna på Nicco är givetvis tagna av Theresé och dom på Theresé av Nicco

Jag fick mig en morsdags present av Theresé igår

En cool Zebra mask

Av Nicco fick jag en trädgårds nejlika. Får se om jag provar plantera den ute eller om den får stå i krukan

Vi firade min mamma igår, jag, Theresé, Nicco och min lillasyster Emma. Blev prat om Stor Stina och hur vi släktar på henne. Det var inte så långt bort som jag trott 🙂 Den långa samiska flickan,  var en halvsyster till min farmors farfar

Apropå farmödrar så är Annelie i Renbergsvattnet, en hängiven, dedikerad farmor till 2 tjejer. Hon lär dom saker för att kunna klara en del av allt man får genomgå under livets gång. Ibland är det saker som man får vrida till lite, men barn är barn och tolkar ibland saker lite halvgalet. Det roligaste av allt är ju att det kan bli helt fel, om dom berättar för andra vad en, till exempel farmor, har sagt. Det blir som vinklingar som kan göras under inspelningar av dokusåpor.

Den som får höra vad dom har fått veta av sin farmor, behöver ju inte vara sanningen om man inte får höra hela storyn. Så, jag skrattade igår då jag fick ett sms från Annelie, där hon berättade om en liten händelse.

Här kommer den, med hennes tillåtelse:

” På tal om elstängsel så råkade det hända en liten sak häromdagen. Mina barnbarn var här och undrade vad det var för vitt staket jag hade satt runt mina blommor. Jag sa att det elstängsel för att mina hundar inte ska vara där och kissa.

Jag berättade också att dom förmodligen, redan hade varit i nåt elstängsel eftersom, när den vita tråden kom upp, så gick dom aldrig i närheten. Så kom frågan, känns det jättemycket med ström farmor?

Nej sa jag, man kan ta ett grässtrå så här och känna om det börjar pirra lite. Sagt och gjort så la vi grässtrån på stängslet och alla kände att det pirrade. Sedan började Tilly fråga, gör det ont om jag tar i stängslet med fingret? Nej sa jag men man får en stöt. Gör det jätteont frågade hon? Nej sa jag det gör det inte. Då frågade hon, hur mycket får jag farmor om jag tar i elstängslet? 100 kr sa jag. Till slut så tog hon i elstängslet det hände inte så mycket.

Så jag tänkte men vad? Tar av mig skorna av någon anledning och tar ett redigt tag om elstängslet. Då kändes det att det var ström. Baaam så åkte min arm ut och smackade lilla Tilly rakt över Käften. Barnet grät, farmor var förtvivlad, pappan var arg. Sedan gick barnet på skolan och sa, min farmor slog mig över käften och visade den blå lilla bulan på insidan av läppen.” slutcitat

Stackars Tilly tänker jag och faktiskt, stackars Annelie, det var ju verkligen inte meningen. Och jag menar inte heller något illa över att jag skrattar. Jag skrattar åt feltolkningen, inte att hon gjorde sig illa.

Önskar er alla en fin måndag!