Etikett: namn

Mycket att läsa!

Av , , Bli först att kommentera 15

Adlibris levererade så nu har vi lite böcker att läsa:

17917823_10155159189106585_1177924565459530995_oVi har precis avslutat Rån och inga visor, fortsättningen om pensionärsligan, en helt ok, lättsam bok, med små finurligheter.

IMG_3483Den vi började med nu, blir lite svårläst, då dom har engelska namn, och platser, man får inte samma flyt i pratet (vi kör alltså högläsning), och man stakar sig lätt. Känner igen detta från tidigare böcker som varit på samma sätt. Vissa namn, har jag då ändrat själv, till nåt mer lätt uttalat, det funkar, det med 😀

Dom här är då lättlästa, tidningar som Åke hittade nere i källaren:

IMG_3476 IMG_3481SHRA Umeås klubbtidningar med Bostic som redaktör. Vilket jobb han la ner! Hittade en bild med några kändisar, står dock inte vem som fotat. Här ser man då bland annat Brälla, Jitte och Micke Lundh:

IMG_3478Och den här bilden…med Nisse Redin i mittpunkt, detta var från ett reklaminslag dom pysslade med. Nisse sitter i saloonen med nermonterad revolver, då det dyker upp en som utmanar honom i duell. Här snabbspolas väl filmen då Nisse skruvar ihop revolvern och skjuter utmanaren och filmen avslutas med bild på skruvmejsel (gissar jag) och orden: ”Då det gäller livet, använd Bacho”.

IMG_3477Jag ska läsa dom lite grundligare sedan, kan ju bli kul 😀

IMG_3480Idag ska jag på rygg och muskelakuten, fick så ont i min rygg i fredags, så jag bokade en tid där, så det skulle bli gjort. Och jag hoppas han kan bryta till nåt, känns som om det kan vara nåt osm inte är där det ska vara…typ. Nå, vi får se. Jag har ett arbetspass till, idag, men sen går jag på 5 dagars ledighet, känns skönt.

Önskar er alla en fin tisdag!

Han spekulerade…

Av , , Bli först att kommentera 13

I lördags, då vi var några stycken här, så kom vi in på ämnet missförstånd, olika namn som uppfattas på olika sätt, och hur man kan betona ord…ja, till exempel så har jag boken Analfabeten som kunde räkna, i min lilla stringhylla i sovrummet. Och tyvärr alltså jag tycker att själva ordet analfabet, är knepisch.

Varje kväll då jag kastar ett getöga på hyllan så läser jag anal-fabeten…typ, och det låter ju galet 😀

Så kom jag plötsligt ihåg en utflykt i min ungdom, jag åkte med mamma och pappa till Arvidsjaur, några mil från stugan. Pappa gillade att åka in på småvägar för att se hur det såg ut och nu tyckte han att vi skulle åka uppför nåt litet berg, därborta.

Det var en smal och brant väg och plötsligt ser vi en jättestor sten, vid vägkanten. Men upptäcker den så där, så att man såg den i ögonvrån, och det stod något på den. Här vilar…

Ja, sa pappa och spekulerade, det är säkert någon som förolyckats på just den här platsen, och därför har dom gjort som en minnes sten där. Kanske nån som cyklat omkull, eller blivit påkörd…mm, som sagt, bara fantasin kan sätta stopp på såna där tankar.

Nåja, vi visste vart stenen var och på vägen ner igen, så bromsade han fast bilen så vi skulle få läsa vad det stod på stenen. Vi läste nog i munnen på varandra…och gapskrattade sedan 😀

Här vilar

Inga Ledsamheter

Ett litet skämt, och det där sorgliga, om att någon skulle ha dött där, försvann som i nafs. Det blev bara glada miner, resten av vägen ner 😀

Jag vaknade inatt av att Åke var uppe och gick, jag öppnade ögonen och skulle kolla vad klockan var…och under en sån där, nanosekund, trodde jag att jag blivit blind…det var kolsvart. Jag blinkade med ögonlocken, kollade åt håller där Åke har sin klocka, men det var lika svart där. Då förstod jag att det var strömavbrott och inget fel på min syn 😀 Puh!!!

Önskar er alla en trevlig måndag!
IMG_2528 IMG_2535

Nya namn…eller, njae…

Av , , 3 kommentarer 10

Jahapp, så hade det gått 1 år till, som gifta, tjopptjopp. Jag letade efter nån bild på jag och Åke men det var inte lätt att hitta, däremot dessa två, tagna för över 1 år sedan, eller 2, kanske. Seriösa människor 😀

14281398_1141000269322160_1108721076_n14194365_1141000215988832_574559692_nJag sökte i mitt bloggarkiv och där ramlade jag över denna historia, som jag fått av Jan B, för 7 år sedan:

Mick, från Dublin , ställde upp i ”vem vill bli millionär” – och mot slutet av tävlingen hade han vunnit 500 000 euro.

”Det har ju gått bra så här långt” sa’ Chris Tarrant, programledaren. ”men för millionfrågan har  du bara en ledtråd kvar;  
Ringa en vän, och allt hänger på denna fråga. Tänker du satsa på att ta den också?”
”Javisst,” sa Mick. ”Jag tänker försöka!” 

”Vilken av följande fåglar bygger INTE eget bo?” 

A) Sparv

tv2

B) Trast

tv3  C) Skata

tv4D) Gök?

tv5”Jag har ingen aning” sa Mick. ” Så jag tänker använda min livlina och ringa Paddy hemma i Dublin”

tv6

Mick ringde sin vän, berättade omständigheterna och upprepade frågan för honom.
”För hellvite, Mick!” utropade Paddy. ”De e enkelt – det e göken”

”Är du säker?” 

”Klart ja e säker.”

Mick lade på luren och sa till Chris, ”Jag chansar på att det är göken.”

”Är det ditt definitiva svar?” frågade Chris.

”Jepp.”

Det blev en lång, lång paus – och sedan utropade programledaren ”Göken är rätt svar. Mick, du har vunnit en miljon euro !”

Nästa kväll bjöd Mick Paddy på ett glas på den lokala puben hemma i Dublin igen.


”Säg, Paddy?  Hur i hela friden visste du att det var den där j-kla göken som inte bygger egna bon?” 

”För han bor ju i en j-vla klocka!”

Den var väl lite kul 😀

Jag och Nicco pratade om Borrelia, härom dagen, Borrelia…hm, sa jag, det skulle man kanske kunna döpa sitt barn till. Ja, om det nu inte var, det, det är, vill säga. Men själva ordet, ligger som bra i munnen. Ja, sa Nicco, får hon en pojke, kan han ju heta Bo Relia, fast njae 😀

Sen trodde jag att jag kommit på ett nytt namn, vi läser nämligen en bok, på jobbet, och en av personerna i boken heter Viola, men jag har jätte problem med att läsa det namnet, det blir hela tiden Violia, haa…jaja, jag tänkte at det låter väl fint, ändå. Nu googlade jag och se, det finns faktiskt hela 3 personer i Sverige, med det namnet. Man ska aldrig upphöras att förvånas!

Skärmklipp 2016-10-05 08.05.58Infon hittad HÄR

Och en annan person i boken, heter Viveka, och där har jag också lite problem, hur uttalar man det? Jag säger det som Vi-veka, och Åke säger typ, Vivecka. Ja, jag har ingen aning om vad som är rätt, kanske det finns 2 olika sätt att säga det på?

Hoppas på en fin dag, för er alla!

Brfxxccxxmnpcccclllmmnprxvclmnckssqlbb111163, kom in och ät!!!

Av , , Bli först att kommentera 10

Vi pratade om namn igår, såna som är ovanliga, och såna som godkänts och namn som inte gått igenom. Vi tittade runt lite på olika listor och jag sa att det låter ju som om vissa, bara ansöker för att få ett nej, och kanske gå till historien, eller vad sägs om detta exemel: Brfxxccxxmnpcccclllmmnprxvclmnckssqlbb111163 (uttalas Albin enligt föräldrarna).


Tycker det låter som om pojken får vara glad att det namnet inte godkändes, vem skulle någonsin lära sig att stava till det?

Min mormor…hittade jag inte ens  listan över ovanliga namn i hela världen. Ja ni kanske kommer ihåg vad hon hette…Sadura. Och en av hennes bröder…Karner. Jodå, ovanligt så det förslår, men det uttalas då som det skrivs 😀 Nikolina fanns med på den ovanliga listan, men inte med vår Niccos, stavning…2 c, Niccolina.

Kolla in mina monster vantar jag hade igår:

2016-01-23 18.43.14 2016-01-23 18.43.54Och jag frös bara lätt om fingertopparna. Fick tips av Jan A och ”gammbossen” Annika, om fingervantar man kan köpa hos Kjell & Company:

rubicson-varmehandskar-uppladdningsbaraUppladdningsbara värmehandskar, jo det vore nåt. Jag får se om jag tar en sväng ner på stan och gör en investering. Skulle ha gjort det igår men då kom latmasken på besök. Eller nja, egentligen inte, jag städade, och dammtorkade, samt gjorde i ordning vår telefonbänk så katterna fick en extra plats att chilla på:

2016-01-23 17.27.31 (2) 2016-01-23 17.27.26 (2) 2016-01-23 17.27.14Perfekt avsats där telefonen skulle stå, så Enya tar sig upp till fönstret och kan kika på uteaktiviteterna.

Hoppas på en fin dag, för er alla!

Flyttar till Jukkasjärvi!

Nu vet jag vart regnbågen har landat:

Foto1712

Ska ta med spaden på promenaden, håll en tumme att jag hittar det jag söker… 🙂

Winstone hade besök igår, en 12 årig tik, med sin matte, som bott här nedanför men nu flyttat till Sandåkern, och dom passerade här och kom in på gården på en kaffe.

Foto1727 Foto1732

Kul namn har dom på vovven, hahaa…Damn it! Ungefär som:

810c86319febb907930c36633bcce786

Winstone blev helt speedad och sprang runt runt i försök att få igång henne, men hon bara la sig ner och tittade på vad han gjorde. Cool hund! Winstone testade hundkojan också, men han gillar den inte så mycket:

Foto1723 Foto1725Men nu har vi vridit den lite så om han går in där så har han koll på cykelbanan, vi får se om han kommer att vistas där, eller inte.

Vi höll på, tamme den hela dagen igår, Åke fick kämpa mest, det var bilflytt, buss start, lossning av Camaro, lastning av dragstern, sen var det läckage från bussen, felsök, han hittade en slang ovanför ett filter som inte satt fast, hittade även en kråka som låg där ovanpå motorn…död…mycket död, fast det såg ut som det hänt för bara några minuter sedan.

Sen startade inte bussen, jag satt där och tänkte tvärt att nu säljer vi alltihop och flyttar till Jukkasjärvi, i en liten hydda utan ström, och bor där resten av livet, men det var inte så allvarligt, det hade kommit in luft då han skruvade i slangen och bytte filter, och luft i en diesel betyder att man måste lufta innan man får igång den *puh*.

Jag städade, lastade, tvättade och bäddade, men uti mellan, satt vi och drack kaffe, intog lunchen utomhus och njöt av solen, här i hörnet stormar det ju aldrig lika mycket som ute på cykelbanan, och tur är väl det.

Idag har jag en tid att passa, klockan 11, sedan ska Nicco klippa sig och Tina ska hänka så vi kan ta en fika efteråt, trevligt. Ohlssons tyger ska få ett besök också, tänkte fixa en ny vaxduk till vårt hopvikbara bord som vi brukar ha med i bussen.

Hur det blir med bloggandet i helgen, låter jag vara osagt, vet inte om man kan smsa blogga på vk, längre, och ingen dator lär vi ta med, vis av erfarenhet så brukar den ändå inte gå att använda i brist på nätuppkoppling. Annars hörs och störs vi säkert, på söndag, ha en fin och trevlig helg, allihop!

Foto1736

 

Jag, en läkare…???

Av , , 2 kommentarer 4

 

Det finns en medicin som jag använder med jämna mellanrum, den är receptbelagd men med dagens system så är det relativt enkelt att förnya receptet, men bara ganska.
 
Är det något jag har svårt för så är det att komma ihåg namn på mediciner, ja, inte bara namn på mediciner det finns mycket jag har svårt att komma ihåg, men medicinnamn är ett av dom. Nå, nu kan man som sagt var förnya receptet genom att fylla i ens namn, adress, födelsedata etc. Och det är ju ingen sak.
 
Men sen vill dom ha namnet på medicinen, ok, jag satte igång en liten eftersökning på nätet och hittade till slut vad min medicin heter, ja nu hoppas jag ju att det är den rätta men jag är 99,99% säker, då jag kände igen namnet samt vad man använder den till.
 
Så trodde jag då att jag kunde skicka iväg förnyelsen men inte då. Nu vill dom veta vilken styrka det ska vara på tabletten, men hallå, hur ska jag veta det? Ny eftersökning och hittar en sida där det står att den vanligaste styrkan är 150mg, jamen då tar jag det då, tänker jag. Skickar på nytt iväg förnyelsen men blir motad i grind, igen.
 
Nu ska dom veta doseringen. Ja det är klart som attan att jag vet det, eller hur? Ja, jag skriver i alla fall en tablett vid behov och se…då kunde jag skicka iväg beställningen. Hm, nu undrar jag bara hur noggrant dom läser igenom recepten, för det kan ju inte vara så galet att dom bara kopierar vad jag har skrivit utan att kolla mina tidigare recept? Men vet ni vad, det skulle inte vara något som skulle förvåna mig nåt speciellt.
 
Det är väl samma sak då man har varit på vårdcentralen med diverse åkommor och fått frågan från läkaren –Ja Maria, och vad vill du att jag ska göra?
 
Precis som om det var jag som är utbildad läkare och vet svaren på såna frågor, du, har jag då lust att svara, om jag visste vad som skulle göras, då satt jag inte här.
 
Nä, man får vara glad över att det är ytterst sällan jag faktiskt har varit i behov av läkare, senaste tiden har fokus legat på Nicco och hennes otur med benbrott i fötterna. Ja, sen var det ju min hälsporre, men det har faktiskt blivit mycket bättre och jag har inte haft några bekymmer fast jag har varit ute på 45 minuters promenader varje dag. Jag ska fortsätta med det ett tag till innan jag utökar med en promenad till/dag. Så jag inte har för bråttom och det blir ett steg bakåt igen.
 
Och med dom orden önskar jag er en trevlig dag!

Ronald Mc Donald eller Madicken

Av , , 2 kommentarer 4

Att välja ett namn till sitt barn, är inte det lättaste. Man kan ju inte bara ta första bästa och tycka att det är ok.

Theresé ringde i går kväll och vi pratade om eventuella, framtida namn. Leo, Astrid, Konrad, Dick…ja, ni vet säkert hur det kan låta.
 
Ronald Dick, heter Theresé svärfar. Jag tyckte tidigare att om dom skulle ha något med hans namn, med, i deras tillkommande barns namn, så skulle det ju bli Donald. Mm, det har ni väl hört, Ronald Mc Donald, dessutom råkar jag veta att Theresé kille, Anders, älskar hamburgare, och skulle det bli en flicka så föreslog jag Madicken.
 
Fast jag vet väl inte om jag var så där jätte allvarlig. Häruppe, eller inte här som i umeå utan lite mer inåt landet, som i typ…Malå, så uttalas namnen på ett annat sätt än i övriga Sverige. Min ingifte morbror till exempel, som heter Sam. Nu uttalar vi inte hans namn som Samm, utan med ett utdraget, lägre A, i mitten. Min kusin heter Robin, och där säger vi inte heller Robbin, med ett snärtigt uttal i mitten, nä, han heter Råbin, ett kortare uttal.
 
Sen, om man pratar om en människa däruppe så kan man börja med att säga, jomen du vet en Sam. Man sätter ut ordet en, innan namnet. Kan ju bli hur knäppt som helst tyckte Åke, då han sa –Jo, en Sam. Det skulle kunna tolkas som om han pratade om en Same/lapp, eller sätt ihop ordet lite så blir det ensam. Fast om det skulle bli ordet ensam så skulle Sam uttalas som Samm.
 
Theresé hade läst i en tidning, om olika namn som var tillåtna och inte. Smultron fick man inte döpa sitt barn till, men Delvis, gick bra. Hon hoppades att namnet Delvis uttalas som Elvis och inte som vårat Svenska ord delvis, då kan ju det också låta hur korkat som helst. Pyret fick man också döpa sitt barn till, tänk er själva, man ropar på en 50 årig kille –Hallå Pyret, kan du komma hit!
 
Nä, nog måste man tänka efter lite innan, att namnet passar och hur det skulle kunna tänkas att låta, om tjugo år. En fördel kan ju också vara att ge barnet flera namn så har han/hon en chans att byta, precis som Niccolina gjorde.
 
Hoppas ni får en bra lördag, det har jag planer på att få.

M börjar det på i alla fall

Av , , 4 kommentarer 4

Mohammed är det vanligaste namnet i världen, men jag ska villigt erkänna att jag känner inte en enda människa som heter det.

I den kristna världen är Maria världens vanligaste kvinnonamn. Och se, jag känner mig själv och jag heter Maria, men jag kände bara en enda tjej under skoltid som hette samma sak och bara en efter skolan som dessutom råkade vara gift med min morbror. Sååå, jag vet inte om jag tycker att det är så vanligt. Inte i min bekantskapskrets i alla fall. Just Maria kan ju vara mer vanligt som ett andranamn.

Jag heter…

Av , , 1 kommentar 0

 

Mitt fullständiga namn är: Maria Lundmark Hällsten, no more, no less. Så innan vi gifte oss, Åke och jag, så hette jag endast Maria Hällsten.
 
Att bara ha ett namn är kanske inte så vanligt, när det pratas om namn och vad alla har för andra namn och jag får frågan om mitt andra namn och svarar att jag inget har, så ser dom flesta ut som frågtecken. När vi skulle gifta oss och jag beställde hem några papper som behövdes så ville hon jag pratade med i telefonen ha mitt namn, ja sa jag, Maria Hällsten. Mm, ditt FULLSTÄNDIGA namn sa hon lite surt och jag kunde nästan se hur hon snörpte ihop munnen. JA, sa jag, det ÄR mitt fullständiga namn, jag heter inget mer. Jaha, sa hon och då blev det helt plötsligt ett annat ljud i skällan, som att det skulle vara synd om mig, stackars barn som bara har ett namn, hon kan ju inte vara älskad. För visst är det så man säger, kärt barn har många namn.
 
Det kommer sig egentligen av att mina föräldrar hade beslutsångest och när jag föddes var Robban Broberg, med sin låt Maria-Therese, på ropet. Dom ville egentligen att jag skulle heta just det men trodde att många andra skulle få det namnet så det slutade med att jag bara fick heta det första, Maria. Äldsta dottern fick däremot heta just Maria Theresé.
 
Mina två bröder har två namn var, även mina föräldrar, så när det blev dags att döpa lillasyster så tyckte dom att det skulle vara lite rättvisa och gav henne ett namn, Emma.
 
Varför jag skriver om detta är att igår, så kom Jennifer och undrade varför jag bara heter Maria, och vad alla andra har för andra namn.
 
Hon skulle nog egentligen ha velat haft tio namn, men fick två. Jennifer Niccolina. Hennes andra namn trodde jag i min enfald att jag kommit på, alldeles själv, men ack vad jag bedrog mig. Hennes farfar heter nämligen Nils men har i alla år kallats för Nicke. Han tyckte att hon skulle döpas efter honom (sa han lite flinande) och vi klurade på vad vi skulle kunna komma på för någon, brilliant idé. Jamen Nickolina sa jag, fast jag tyckte att det skulle stavas med två c, och så fick det bli. Vi sa aldrig något om det till vare sig Nicke eller farmor Elsie, och där fick man se två fågelbon då prästen talade om vad hennes namn skulle bli. Dom blev så överraskade och satt där i kyrkan med öppen mun men tyckte att det var så roligt att vi tagit ett släktnamn. Hallå, vaddå släktnamn tyckte jag. Det var ju ett namn som jag hade hittat på.
 
Pratade med min moster i Malå och hon säger samma sak, jamen va kul, det hette ju mormors, systers, kusin…typ. Jaha, så påhittig var jag. Men namnet är ju fint, och det är ju det viktigaste. Fast jag vet, oftast så ville man själv heta något annat, inte många av mina kompisar under skoltiden, var nöjda med deras namn heller. Så när jag presenterade mig för min sedermera, bästa kompis föräldrar, så sa jag att jag hette Jenny, för det var precis vad jag önskade då, att mina föräldrar hade döpt mig till. Hm, men dom kom snabbt på att så var inte fallet, men vad gör det om hundra år? Ha en bra dag!
Maria Lundmark Hällsten