Etikett: nerför

Han spekulerade…

Av , , Bli först att kommentera 13

I lördags, då vi var några stycken här, så kom vi in på ämnet missförstånd, olika namn som uppfattas på olika sätt, och hur man kan betona ord…ja, till exempel så har jag boken Analfabeten som kunde räkna, i min lilla stringhylla i sovrummet. Och tyvärr alltså jag tycker att själva ordet analfabet, är knepisch.

Varje kväll då jag kastar ett getöga på hyllan så läser jag anal-fabeten…typ, och det låter ju galet 😀

Så kom jag plötsligt ihåg en utflykt i min ungdom, jag åkte med mamma och pappa till Arvidsjaur, några mil från stugan. Pappa gillade att åka in på småvägar för att se hur det såg ut och nu tyckte han att vi skulle åka uppför nåt litet berg, därborta.

Det var en smal och brant väg och plötsligt ser vi en jättestor sten, vid vägkanten. Men upptäcker den så där, så att man såg den i ögonvrån, och det stod något på den. Här vilar…

Ja, sa pappa och spekulerade, det är säkert någon som förolyckats på just den här platsen, och därför har dom gjort som en minnes sten där. Kanske nån som cyklat omkull, eller blivit påkörd…mm, som sagt, bara fantasin kan sätta stopp på såna där tankar.

Nåja, vi visste vart stenen var och på vägen ner igen, så bromsade han fast bilen så vi skulle få läsa vad det stod på stenen. Vi läste nog i munnen på varandra…och gapskrattade sedan 😀

Här vilar

Inga Ledsamheter

Ett litet skämt, och det där sorgliga, om att någon skulle ha dött där, försvann som i nafs. Det blev bara glada miner, resten av vägen ner 😀

Jag vaknade inatt av att Åke var uppe och gick, jag öppnade ögonen och skulle kolla vad klockan var…och under en sån där, nanosekund, trodde jag att jag blivit blind…det var kolsvart. Jag blinkade med ögonlocken, kollade åt håller där Åke har sin klocka, men det var lika svart där. Då förstod jag att det var strömavbrott och inget fel på min syn 😀 Puh!!!

Önskar er alla en trevlig måndag!
IMG_2528 IMG_2535

”Miss”ljud

Av , , Bli först att kommentera 14

Våra katter gillar ljud…att leva om och låta själv. Kan inte tänka mig annat, eller är det så att dom försöker tala om nåt och tycker att vi är otroligt trögfattade?
Vid varje middag, då Nicco kommit ner till köket, så går Enya upp till hennes dörr och sätter sig där och jalmar. Nicco ropar: JAG ÄR INTE DÄR…JAG ÄR HÄRNERE!!! Men ingen reaktion från katten.

Vad vill hon…in, eller vill hon tala om för Nicco att hon inte ska vara härnere, är hon missnöjd över att dörren är stängd, eller vad säger hon? *skakar på huvudet*

35851_160091Så i förrgår, satte hon igång att skrika, men innan middagen. Och det lät hjärtskärande, så där att jag trodde att hon gjort illa sig, eller satt fast någonstans.

164148_334958

Jag släppte det jag hade för händerna och sprang uppför trappan, enbart för att hitta Enya där, hon stirrade på mig, såg väldigt nöjd ut, och ville ha en klapp på huvudet och smekte sina kinder mot väggen, hmphh!!! Jaja, där ser man vem som gillar uppmärksamhet.

164137_334873Jag fick anledning att kolla i blogg arkivet igår, och backade till början av 2010, där hade jag också bloggat om katterna, här får ni ett litet utdrag om det:
”Dörren in till teverummet där vi skulle sova gick inte att stänga ordentligt så första och andra natten knöt jag fast dörren med ett sånt där nyckelband man har runt halsen. Öppningen var ändå för stor så jag staplade två ryggdynor, från skinnsoffan, på varandra. Jättebra idé, tyckte jag.

 Jag vaknade mitt i natten av ett snärtande ljud, fattade inte först vart det kom ifrån. Ett irriterande, högt ”floooing” ljud, följt av en liten pisksnärt. Det var en av katterna som klöste tag i knappen på dynan, drog ut den och släppte av. Dom har talang dom”. Slutcitat

Ja, det handlade om ljud, då också 😀

Nu kokar frukostäggen, Åke och Winstone är ute på första promenaden och jag ska duka fram på köksbordet. Önskar er alla en fin lördag!

Hur var det nu egentligen?

Av , , 4 kommentarer 11

Det går nerför… men på ett positivt sätt 🙂 7.5kg är det nu, på 10 dagar, och det bästa av allt, jag tycker det är spännande, ”ohungrigt”, suget är borta och man vill bara mer.

Åke har som ni vet, fått diabetes, och i och med så har han ju så man kan testa sitt blodsocker, jag gjorde det igår, efter lunchen, vilket man inte ska göra, utan sockret testar man på fastande mage, med andra ord på morgonen, men jag gjorde det i alla fall och se…4.9 stannade mätaren på, kan väl inte vara bättre.
Och enbart därför, ville jag ju testa nu på morgonen igen. Utan att ha ätit något och då var det givetvis lägre, 4.4, och jag är så nöjd. Inte för att jag någonsin haft högt blodsocker, men med tanke på riskgruppen, och hur övriga släkten ser ut så har jag nog haft en tumme med någon däruppe, som sluppit åka dit på detta gissel. Och där har man ju ännu en motivation, till att vilja lyckas.
Jag hade en trevlig lunch med Anna igår, vi köpte oss en sallad på ”gamla” stjärnhallen, och åkte hit och käkade, drack kaffe och surrade på om ditt och datt. Hon tyckte att våra katter var stora, hon har själv både katt och hund, och jag vet, även om jag nu kan tycka att dom borde vara lite större, så när jag ser en annans katt, så är min standard fråga (med lite daddaröst: Är det en kattunge? Men för det mesta får man höra att det är en ”gammkatta”, ja, då är det väl ett bevis på att våra katter är stor.
När jag skjutsat hem Anna så var jag och tränade, fast jag sa till henne att egentligen är det verkligen överkurs, när jag kan åka hem och skotta istället, men jag gjorde faktiskt både och, även om jag inte skottade hela gården så tog jag undan halva, åtminstone, och det kändes.
När vi sedan skulle kvälla låg jag och funderade på detta om rönnbären, hur var det nu? Mycket rönnbär, lite snö, och detta skulle då bero på att om det är mycket rönnbär och det skulle komma mycket snö, så knäcks grenarna.
Sedan har jag hört tvärtom, mycket rönnbär, mycket snö, för då kommer ju fåglarna att måsta äta upp sig inför en tuff vinter. Ja, jag vet då egentligen bara att det var väldigt mycket rönnbär, och ingen kan ju säga att vi har lite snö, fast på dessa 3 eller om det är 4 år, med samma snömängd, så har det ändå varit variation på rönnbären, så jag undrar om man ens kan förutspå snödjupet med hjälp av mängden rönnbär? Önskar er all en fin onsdag!
 
Maria Lundmark Hällsten