Etikett: netdoktor.se

Stabilt…tror jag

Av , , Bli först att kommentera 11

Om jag inte kan somna direkt då jag släcker lampan brukar jag ibland roa mig med att räkna pulsen, jo, istället för får, ni vet.

644x429(ByWidth_CutTopBottom_Transparent_True_False_Undefined)Bild hittad HÄR

Dels måste jag hitta ett bra ställe och sedan ligga och kika på klockan så jag ser när den slår över till jämn minut, jag har ju som ingen sekundvisare. Och kollar jag sedan första minuten, eventuellt en dubbelcheck, så somnar jag sedan, det är ju ansträngande 😀

Nå, jag har nu kollat vilopuls 2 kvällar i rad och den ligger på 53, Nu i sittandes stund med 2 koppar kaffe intagna, ligger den på 60. Jag googlade och förstår ju att det är lite olika, men en person med god kondition och fysik, ligger lägre, haha, tillåt mig småskratta, men jag tillhör nog inte den kategorin.

Visst, jag tror mig ha en bra grundkondition, men inte så mycket mer än så, kanske. Jag hittade ett svar från en läkare på netdoktor.se, han svarar en kvinna som har 45 i puls, och han skrev så här, och jag citerar:

” Normalt är pulsen på 70-80 för en kvinna, män har en lägre puls. Vid ett maximalt arbete bör pulsen dubbleras. Under din belastning ökar din puls från 45 till 69, detta kan ändå vara en helt normal pulsökning. En vilopuls på 45 slag kan vara normalt om man har en mycket god kondition. Min rekommendation är att du går till en mottagning där du kan få tagit ett EKG och få gjort en tolkning för att se om du har någon rubbning på ditt EGK som kan ge dig en långsam puls”, Slutcitat

Jaja, jag ska inte fundera mer på det, utan tänker nog att en låg puls sparar också på hjärtat, och ett starkt hjärta tror jag mig ha, med tanke på allt man utsatts för, men ändå aldrig haft problem. Ska fråga om dom kan kolla ett blodtryck, nästa gång jag är på lassa, kan vara intressant att höra vad det kan ligga på nu, eftersom jag hade rätt så högt under sjukhusvistelserna.

Jag glömde ju berätta att Jeepen gick igenom besiktningen, wohoo, men sen spökade den. Den ville inte stänga av innerbelysningen och Åke fick ut och felsöka. Efter en timme kunde han slå av lamporna, det var snubben på besiktningen som ändrat en inställning på alla knappar på panelen, som gjorde att det blev så där. Så typiskt, men tur att det inte var nåt allvarligare.

Ska vi nu tro att det är vintern som kommit, eller…nja, jag sa till Åke att jag tänker inget säga, eftersom dom sista åren, då man äntligen vant sig med snön, och man tycker det funkar bra, så kommer plusgraderna och det slutar med sörja, regn och annat elände. Vi ser knappt ut genom fönstren idag:

20151121_101039 20151121_101046 20151121_101138

Hoppas på en fin dag, för er alla!

 

6 år…tjopp så var det gjort.

Av , , 16 kommentarer 15

 

Idag har man 6 års jubileum… jodå, 6 år som rökfri och tänker så vara, resten av mitt liv. Jag blev medlem på netdoktor.se då jag slutade röka, inte till en början utan jag hade varit rökfri i elva veckor, innan jag gick med där, och det var egentligen där, som jag började blogga.
Här är ett brottsstycke från mitt tredje inlägg, skrivet 1/4-07:
Nej, att röka eller sluta röka är inget april skämt. Har funderat lite på varför man började… hum, det snackas ju alltid om det här med kompis tryck, men jag tror inte riktigt på det. Jag skulle nog hellre vilja påstå att det är ren nyfikenhet. Jag började själv röka under sommarlovet, nyfyllda 12 år och utan mina "kompisar" på plats. Det var bara jag och min kusin som ville testa på. Kommer även ihåg att jag redan som 7-8 åring, gick och sniffade i farmors lilla cigarett etui och tyckte att det luktade så gott. Lite russin doft över det hela. Önskar att mina föräldrar kört nån typ av skrämsel taktik redan då. Men samtidigt så skrev man inte likadant om rökning som man gör idag, man visste väl helt enkelt inte bättre. Min 9 åriga dotter har ju varit livrädd att vi ska dö av rökningen, och vart har hon hört det? Och varför visste inte jag detta när jag var 9 år? Slutcitat
Visst vet vi väl mer idag, det hoppas jag verkligen, sen om man tar det man hör, till sig, det var en annan sak. Oftast säger man ju om hemska saker, att det händer andra, inte mig, sen sitter man där och undrar vad det var som gick fel och varför man inte gjorde annorlunda, då man hade chansen.
Jag gick ju på bräntbergsskolan och där hade vi till och med rökruta, tror ni det skulle hända idag… förmodligen inte. Rökrutorna var egentligen entréerna som dom stängt igen från insidan så för att komma in där var du tvungen att gå ut och sedan in (om jag minns rätt).
När jag började i nian så skulle rökrutorna avvecklas, men vi som gick i nionde klass skulle inte drabbas av det utan det var sjuorna som kom, som inte skulle få röka på skolan överhuvudtaget. Så i förebyggande syfte målades rutorna med svart… eller om det var blå färg, för att man inte skulle locka andra till att tycka att det såg gemytligt ut, kan jag tänka, eller var det för att gömma bort oss.
Att dom ens tog hänsyn till oss rökare, var ju otroligt, det hade väl bara varit att säga att nu är det färdigrökt på skolan, punkt slut. Eller ja, det kanske inte heller hade varit så tvärenkelt, man kommer ju ihåg hur man var, trotsig, uppstudsig och framförallt påhittig. Man hade säkert hittat något kryphål någonstans.
Nå, idag slipper jag då detta gissel, och det är skönt. Jag är inte beroende av reklamen på tv, för att hinna ut och blossa, jag behöver inte sitta utfryst på bron för att ta mig några os, och jag sparar ju för sjutton en hög med pengar, varje dag, det är ju bara plus, ju.
Önskar er alla en fin måndag!

Det värsta han någonsin sett!

Av , , 2 kommentarer 7

 

Följande finns att läsa på netdoktor.se, där det skrivits om sjukdomen MS, och jag citerar: Risken ökar om man vet att man haft sjukdomen körtelfeber.
Hm… den meningen måste ju innehålla nåt fel, för annars innebär det att OM, man faktiskt haft körtelfeber, och INTE vet om det, så blir alltså risken inte större att man kan få MS… man vet ju inte.
Samtidigt som det vore fruktansvärt konstigt om man haft körtelfeber, och inte vetat om det. Vi har nämligen viss erfarenhet av just körtelfeber, här i familjen.
Det var Theresé som åkte på den då hon var 13 år. Hon låg pall i våran tv rums soffa, i tre veckor, med hög feber. Uppe på infektion, frågade dom när vi var inne på den tredje veckan, om jag ville att hon skulle läggas in där, men själv ville hon ju inte det, så hon slapp.
Hon var på vårdcentralen, innan dess och träffade en viss läkare som sa, då han såg henne: Det var det värsta jag sett, hur du ser ut! Det lustiga med det var att samme läkare, året innan, jobbade uppe på akuten, den gången hade Theresé nässelutslag, och det var inte måttligt heller, då han fick se henne då, sa han exakt samma sak: Det var det värsta jag sett, hur du ser ut, med ett tillägg, han önskade att han haft en kamera för då skulle han ha fotat henne.
Theresé tyckte inte att läkaren var speciellt snäll, vadå det värsta han har sett, hmprh!!!
Ser ut att bli en relativt fin dag idag, sopbilen har precis kört förbi, ja, inte den som samlar upp skräpet från soptunnorna, utan dom som sopar vägarna, igår tog dom trottoaren, så nu kan man snart ta hit fönsterputsaren.
Jag jobbar till två, så jag vet då vad jag ska göra nu… frukost. Önskar er alla en fin torsdag!

Du ditt Jagger!!!

Av , , 2 kommentarer 6

 

Träffade en kändis igår… Helena Nilsson Springare, ni vet, bloggarn, hon den där nygifta, ja jag vet, ni vet 🙂 Det råkade ju vara hon som svarade på min förfrågan om en barnvagn, dom hade en att låna ut till Sally, och som tack för lånet bjöd jag henne på en fika. Det var trevligt, kul också att träffa en som man följt genom bloggandet, man tycks på något sätt känna dom människorna, men det är ju mest på ytan.
Att ”riktigt” känna en annan människa, gör man nog först efter flera års träffanden, mötande och nötande. Min man, känner nog mig mest, och konstigt vore det väl annars.
Eftersom jag skriver på netdoktor.se också, så brukar jag kopiera min text härifrån och lägga ut där, egentligen enbart för att hålla min profil och användare, uppdaterad. Fick en kommentar där igår, angående Jagger, h*n skrattade och tyckte att det kunde vara ett nytt ord att använda, just om såna man tycker mindre bra om, du ditt Jagger (arsle), hahaa… ja, varför inte 🙂 (stackars Mick Jagger).
Idag ska jag nog träffa mamma, och då kan man gissa att det blir en kaffe… någonstans, antingen hemma hos dom eller på ett ställe hon kanske cyklar förbi. Vi får se, vart vi hamnar. Sen, om jag har tur, så infinner sig kanske en lust att dra fram symaskinen, jag har nämligen köpt lite tyg som ska få bli en ny kappa till tv rummet. Väldigt enkel sak, bild får väl komma senare, om det nu blir en kappa, med mina sy erfarenheter kanske det inte bidde en kappa utan en grytlapp i slutändan.
Hoppas ni alla får en innehållsrik, och underbart, rolig dag!

Bromsen tar inte!!!!

Av , , Bli först att kommentera 5

 

Kerstin kom förbi igår förmiddag för att hämta några blommor vi grävt upp från rabatten, fråga mig inte vad dom heter, enligt Åke och Nicco så är det ogräs, men inte i vanlig bemärkelse. Dom får kallas så för dom växer precis hur mycket och precis vart som helst. Blå blommor i klockor, nå, dom är ganska fina men tar väl lätt överhand.
 
Vi satt vid bordet då min telefon ringde…eller ringde och ringde, det är en röst som skriker: RING, RING, det ringer, hör du inte att det RRRRIIIINGER? Hahaa…Kerstin höll på tippa hela bordet i ren förskräckelse, min mamma brukar bli lika rädd, och ja, jag också, ibland 🙂
 
Och nu, från det ena till något helt annat.
 
När vi köpte Buicken och skulle ut på en provtur, så talade Lisbet om att bromsen var väldigt häftig, den tvärt tar och vi skulle tänka på det. Mm, det gjorde vi, Åke nitade till en gång och när det var min tur att köra så ”råkade” jag bromsa så det tjöt och vi var nära framrutan, bägge två. Nu är ju detta en vanesak, när man vet om det så går det bra, och precis som Lisbet då sa, akta dig då du kör en annan bil istället, vilket jag gjort nu, några gånger och hinner alltid tänka att bromsarna inte funkar, även fast dom är helt normala.
 
Nu är ju även gasen, en historia för sig, den tar inte, den tar inte, den får upp motorljudet och sen…WROOOM, så gasar den iväg som värsta dragracing bilen 🙂 Det är fjädern som går trögt. Nu har Åke bytt den och hävdar att den är mycket bättre. Vi åkte ju ut i förrgår och jag körde, borta vid rödljuset skulle jag då iväg då det slog över till grönt och den hoppade fram, två gånger innan jag fått kläm på pedalen. Mja, den kanske är bättre då man har lite rull, men jag tycker nog fortfarande att det är lite whiplash varning på gasen och alla man stå bredvid, vid ett rödljus, tror givetvis att man vill kapp dra med dom 🙂
 
Jag har nu skrivit en femte krönika till netdoktor.se, har inte skrivit den på datorn än, jag satt ute och klottrade ihop den i förrgår i ett vanligt block, så jag får ta och skriva om den i ett dokument men tror att jag ska vänta till en regning dag.
 
Vad jag däremot ska göra och det ganska så snart, innan den riktiga värmen slår till är att steka tunnpannkaka till Nicco och Åkes middag, sen sitter jag nog ganska så still, någonstans på gården…tror jag. Ni får ha en fin dag!
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten