Etikett: Olga

Minnen från en svunnen tid

Av , , Bli först att kommentera 16

Dom säljer arbetskläder, ny i förpackning på Galejan, och dom tar bara 40 kronor per del. Att kunna få en overall för det priset, är rätt otroligt så vägen bar dit, igår. Och vi köpte 2 overaller till, en till Åke och en till…Nicco kanske. Den var i mindre modell. Samt 2 par arbetsbyxor, även dom, små. Äsch då, Nicco och Sally kanske är arbets tagen nån gång.

Vi tog en omväg tillbaka, körde över Adak och där, mitt emellan Adak och Kuorbevare finns Saga Biografen. Jag hade precis sett ett inlägg därifrån, att dom har ett litet Café där. Och kaffe är ju aldrig fel, så vi stannade bussen.

2 tjejer som jobbar därnere, stod uppe vid vägen och jag noterade att dom skulle stänga inom 5 minuter, men vi var så välkomna ändå. Kaffe fanns och även fikabröd. Dom höll på arbeta inför idag och helgen, då dom ska ha filmfestival där. Klicka på översta bilden om ni vill läsa mer om det. Här är det 40 tals minnen, bevarade till oss som inte var med då, och till dom som vill minnas den tiden.


Fortsatte genom Kuorbevare, här körde vi förbi ett hus vi gästat i, long time ago. Fina minnen från en svunnen tid.


Sedan kom vi fram till Kokträsk. Åke kände igen tallen, som stått där i evigheter, och den har nog sett likadan ut, jääättelänge.


Från Kokträsk kan man ta en annan väg och kör man efter den, så hamnar man efter ett tag vid en annan avtagsväg, in i skogen, och sista biten blir det lite gräsmattestuk på vägen och då är man framme i mammas föräldrahem, Jokkmokk. Den vägen tog vi dock inte, denna gång.

I slutet av denna väg, har man plötsligt Lainejaursjön till vänster, och härifrån är den väldigt lång, på den här bilden vid röda krysset, åkte vi, och vid det blå krysset, har vi stugan. Sedan är Jokkmokk inringat.


Här framme skymtar min pappas föräldrahem, den röda västerbottenskåken, där jag hade min farmor och farfar sedan barnsben. Idag bor min farbror Matts där och hans fru Ingmarie. Den grå villan var för längesedan gul, och ägdes av min farfarsbror Elof och hans fru Olga.


Åke for ut i bärskogen för att lokalisera nåt hjortronfält, han kom tillbaka med lite grann i hinken. Nåt fält hade han inte ramlat över, men det är inte heller tvärlätt att veta exakt vart man ska hitta dessa eftertraktade bär. Och helst ska man ju hitta det, innan nån annan.

Konstaterade igår att jag måste ha åtminstone en grön fingertopp, eftersom hibiskusen överlevt resan hit, och den blommade igår.


Annelie trodde att jag bluffade, tygblommor är ju svårare att ta död på, haha…

Hade även änder på besök, ute på gräsmattan. Sally ville att det skulle sparas en insektsrundning av klöver då jag klippte, så där höll dom till. Insekterna käkar där och änderna har då dukat bord. Jojo!


Ha en fin fredag, allihop!

Ja jag tycker det är roligt i alla fall :D

Av , , Bli först att kommentera 13

Såg den här texten på pinterrest.se:

Screenshot 2019-01-23 07.29.48Och visst väckte det minnen. Min klasskompis, Annicas föräldrar, hade nämligen 2 telefoner, och där kunde vi ibland smyglyssna då nån av dom satt i luren. Nu gav väl inte det så mycket, och ibland blev vi avslöjade, då det knäppte till i luren, dels då man lyfte den och när man la på.

Vi använde även bägge lurarna då vi busringde, då kunde vi luras, bägge två, och det lät säkert jätteförvirrande med 2 talande röster som pratade i munnen på varandra.

Nu finns det en tjej som busringer på Radios Mix Megapol, ”lilla My”, kallar hon sig, och ja, jag tycker det är roligt, haha, och här kan ni lyssna på några av busringningarna, klicka på bilden och sedan kan ni scrolla ner på sidan och välja vilket bus ni vill lyssna på, älskar den med livsmedelsverket snö, och Försäkringskassan vaffa 😀d46xrhm44izup.cloudfront.netNär jag nu skriver detta så kommer jag ihåg den gången jag och kusin Anna, var hemma hos farmor och farfar, det var säkert i juletider, för det var snö ute. Deras granne var farfars bror, Elof och hans fru Olga.

Jag vet inte om det var vår farmor som tyckte att vi skulle klä ut oss och gå dit eller om det var vi själva som kom på det i brist på annat att göra. Vi fick på oss klackskor, nån kappa och hatt, samt en väska över armen, och så begav vi oss dit.

Vi gick efter bilvägen, för det skulle se ut som om vi hade kommit med bil. Knackade på och Olga kom och öppnade. Där sa vi på bruten tyska att vi fått problem med bilen och undrade om vi kunde få komma in och låna telefonen.

Jovisst, det skulle vi få göra. Jag kommer så väl ihåg Olgas misstänksamma min, hon såg verkligen frågande ut, men visade oss till telefonen, och där kunde vi inte hålla oss längre utan brast ut i gapskratt. Jo, hon trodde nog att det var något lurt, men inte så att hon tordes chansa på det…måste ha varit en bra förklädnad vi fått till 😀

Önskar er alla en fin onsdag!
a84d57da11cd063c0afa321563c5a100Även den bilden från pinterrest.se