Etikett: Olivia

En parisare utan korv…

Av , , 2 kommentarer 5

Jag satt på ”gammgården” igår och berättade för Kerstin, hur mycket vi skrattat åt henne i helgen. Ja, vi kunde ju inte annat, eftersom hon själv inte var med, för hade hon suttit med oss uppe i Piteå, hade vi inte skrattat åt henne, utan med henne.

Nå, det var när vi var hos Kerstin och Janne i Åheden som Kerstin skulle bjuda på middag, hon frågade mig om hon skulle laga till något annat till Nicco och Olivia, och jag svarade att jag inte tyckte att hon skulle skämma bort dom, dom får väl äta av det dom vill, sa jag. Men det tyckte inte Kerstin.
Hon tog ett litet middagsmöte med Nicco och Olivia och frågade om dom ville ha en parisare…utan korv. Ehhhh…ok? Svarade dom lite lätt frågande. Parisare utan korv hade dom inte hört talas om. Ja, eller så är det hamburgare, sa Kerstin, hon förklarade då att hon inte kunde skilja på dom två sakerna, därav den konstiga frågan.
När Nicco berättade detta uppe i Piteå lät det så knäppt att jag skrattade så jag fick ont i magen. På vägen hem, stannade vi, som så många andra på krysset i Skellefteå, hamburgare stod på matsedeln. Saga, som nu var med Niccolina, är vegetarian så jag kunde inte annat än säga, men du Saga, du kan ju ta en hamburgare utan kött!!! Haha…
Men nu Kerstin, vet du nog skillnaden på hamburgare och parisare, eller hur? Värre var det ju nu i helgen då du skulle bjuda på rabarberpaj med vaniljvisp (till hennes svägerska och svåger) och hon vispade så svetten lackade men det blev aldrig nåt fluff i byttan. Svägerskan tog då upp paketet från sophinken och kunde snabbt konstatera att vaniljvispen inte var något annat än mat grädde. Ja, Kerstin, det är tur att du kan roa oss alla 🙂 Men jag ska ju också villigt tala om att det hade lika gärna kunnat vara jag, och säkert en hel drös med andra.
Idag ska gipsskenan bort, guu´ se skönt, jag är så less på det här dyngpaketet och inte vart det vitare och fräschare efter en helg med bil och buss. Det ska bli så skönt att få tvätta av handen ordentligt och att få börja använda den på ett normalt sätt igen. Så får vi se efter någon vecka hur det börjar på att kännas. Mina fingrar ömmar fortfarande och det sliter inne i handflatan, men det kan ju gå relativt fort att det känns bättre när man fått ta bort det här.
Sen ska bussen fyllas igen, med sängkläder, lite mat, kaffe och dylikt för ikväll påbörjar vi vår resa till Järlåsa. Vi kör väl till närheten av Sundsvall och sover över längst vägen så har vi inte hela vägen kvar imorgon, Åke jobbar ju idag, och att sitta 60 mil i en buss, är inte att eftersträva, då är detta upplägget bättre.
Önskar er alla en fin dag!

Åheden i text och bild

Av , , 2 kommentarer 5

 

Åheden var det då, hm. Vi hämtade upp Jan A och Inge-Gerd strax efter halv tre på lördagen. Olivia, Niccos kompis hade då kommit till oss för vidare färd ut till havet. Janne har stugan längst ut efter en smal liten väg så det var tur att vi inte fick möte av plogbilen, det hade kunnat bli spännande.
Spännande var det också då han skulle parkera nere vid stugan, för det var inte bara rätt fram, utan han skulle också svänga 180 grader med stor bussen, men se, Åke fixar det mesta, och det tog inte lång stund så var vi installerad och klar, för en fika ute i det fria.
Nicco och Olivia började genast söka efter ett ställe där dom skulle sätta upp sitt nya lilla hem, tältet. Och givetvis skulle det vara så långt från oss som möjligt, ute vid stranden.
Efter kaffe, med tillhörande whiskey, alternativ likör så pratades det, en granne kom förbi och sa att hon träffat på två tjejer på stranden och hon hade frågat dom om dom var sugna på tårta, dom hade nämligen haft kalas så nu kom hon med tårta som räckte till oss allihop, fast vi sparade den till söndagen.
Sen var det plötsligt dags för middagen, det var en jättegod gryta med potatisgratäng till och sallad. Efter middagen förpassade vi oss utomhus igen, och där blev vi sittandes till mitt i natten. Det var mycket trevligt, här ser vi Jan, på en lätt censurerad bild:
Dagen efter gick lite mer i slow motion, solglasögon var tydligen ett måste 🙂
Janne plockade fram en båtmotor som han ville testa för att se att den funkar som den ska, sen ska han sälja den, hade han tänkt:
Frukost fick vi och lunch, snacka om att bli bortskämda, det är inte alltid man hälsar på folk och får helpension, inte tokigt alls. Janne plockade fram sin Brasilianska hängmatta och testade stunsen i den.
Sen var den helgen förbi och vi packade ihop våra pinaler, tackade för oss och begav oss hemåt. Kvar har jag nu en bukett från Kerstins alla blommor, ståendes på bordet.
och ja, jag och Kerstin fick ju en present var av Jan A och Inge-Gerd också, tre stycken solcells lampor. Jag diggar verkligen såna lampor, dom lyser upp rätt så bra nu på kvällarna, tack för dom!
Önskar er alla en fin dag!

Stora företags, olater, E90

Av , , 6 kommentarer 6

 

Ja nu har vi börjat se på Slas resa genom Sverige, och han är onekligen rätt så kul, med sina kommentarer. På svtplay.se hittar ni filmen eller följ länken som jag fick av Birgitta, http://blogg.vk.se/destinationumea, i mitt förra blogginlägg.
Mats ”Tigern” Boström, kom förbi på en kaffe igår kväll och som egen företagare berättade om större företags olater då det gäller fakturor, och man kan ju smälla av. Dom använder sig av något som så vackert kallas för E90, och E90 betyder att du som utför ett arbete åt det företaget får ligga ute med dina pengar, 1 betalningsfri månad samt…90 dagar. Alltså 4 månader totalt, och nu pratar vi om stora företag som förmodligen har pengar så det räcker och blir över.
Han har råkat på ett sånt företag, jag tänker inte nämna vilket, men han har sagt ifrån sig arbetet därifrån och se, vips så gick dom med på en månads frist istället, för jobbet kunde dom inte vara utan.
Idag blir det fest…gissar vi på 🙂 Vi, dvs jag, Åke, Nicco, Olivia (en kompis till Nicco, Jan A och Inge-Gerd, är bjudna ner till Jan B och Kerstins stuga i Åheden, och nu snackar vi övernattning. Vi tar bussen, Nicco och Olivia ska prova på att tälta och Jan A och Inge-Gerd ska få låna Jan B:s husvagn, själv sover dom i deras stuga, och vi sover ju förstås i bussen. Det ska bli trevligt och nu hoppas vi bara att vi har en tumme med vädret.
Avslutar dagens blogg med Birgitta J:n lilla utmaning, dom viktigaste sommarattiraljerna. För mig är detta sommar:
Mina tävlingsskor, tävla gör vi bara på sommaren 🙂
Uppvikta jeans, har jag haft snudd på varenda dag:
Och senaste fyra somrarna, mina egenhändigt gjorda vristlänkar. Det är mina sommarattiraljer det.
Önskar er alla en fin lördag!
 

Jag heter Hampus

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Jag och Kerstin var ju till Åkes moster Gunilla igår, och fick oss lite go´fika. Två och en halvtimme smäller bara till då man sitter och pratar om ditt och datt så eftermiddagen försvann i en hast. På vägen hem hade en grävmaskin, hittat av bron under Vännäsvägen, killen hade glömt att fälla ner skopan eller armen så den hakade fast uppe i bron, kan ju inte påstå att detta är första gången och förmodligen inte den sista heller. Fast det vanligaste fordonet är ju lastbilar:
 
En gång blev jag, Theresé och svärmor, ögonvittne till en sån olycka. Det var en container bil som smällde in i bron och det var en rejäl krasch då bilen studsade tillbaka en meter, ni kan ju tänka er ljudet. Det är ju ett under att bron står kvar.
 
Vi hade ett obligatoriskt föräldramöte igår, där alla elever också skulle vara med. Vi fick bland annat göra en del ”lekar”. Ganska intressant faktiskt, en av lekarna gick ut på att man först skulle ta i hand och presentera sig för sitt barn, då nu Nicco tog mig hand och sa sitt namn, så fick jag hennes namn, sedan skulle jag gå vidare och hälsa på alla vuxna, nästa jag hälsade på fick så Niccos namn och jag fick dennes namn. Så där skulle man fortsätta ett bra tag och i slutet skulle man gå runt tills man fick tillbaka sitt riktiga namn. Du, det var ganska kört, efter fem minuter hette halva gruppen Olivia, och den andra halvan förutom två stycken hette Hampus.
 
Det roliga var att Hampus och Olivia är tvillingar i klassen, men sedan, kontentan av det hela är väl att man inte lyssnar eller är ordentligt uppmärksam på vad andra säger. Hugos pappa, som höll i detta sa att när man kör den här leken så är det i princip aldrig så att det funkar som det ska, precis som när man fick leka den där leken då man skulle viska en mening eller ett ord till nästa person och när man gått varvet runt så fick man höra vad meningen då hade blivit till, exakt som rykten, egentligen.
 
Vi hann också åka upp till svärfar, nu har han fått flytta till den ursprungliga avdelningen, vilket vi inte fått veta innan, så det blev en del spring men det är ju tur att vi har rutin på det nu, och vi hittade med en gång.
 
Idag blir det en solo promenad då Kerstin och Janne ska åka upp och hälsa på Ritva och hennes man som bor i Innansjön, dom har bott på den här gården tidigare. Sen är resten av dagen oplanerad, så vi får se vad som händer. Önskar er alla en innehållsrik och spännande dag!

Maltträsk ligger inte i Polen

Man har fått en viss vana att dricka kaffe under bilfärd, kan ju ha att göra med alla bussresor vi åkt på och skulle man stanna varje gång man spillde upp en kopp kaffe så tog resan dubbelt så lång tid.

Nu sitter man, utan att faktiskt tänka på det, och parerar guppen med hela armen, ingen konst egentligen, inte för en lekman 🙂 sen avvaktar man med att hälla upp tills man vet att det kommer ett bättre vägavsnitt.
 
Bättre vägavsnitt efter Vindelnvägen, var svårare att hitta men vi fixade kaffet galant. Olivia, Niccos kompis som följde med upp till Maltträsk, funderade däremot hur stackarn det gick till.
 
Hon böjde sig fram och sa, du, hur kan kaffet stanna kvar i muggen? Ja svarade jag, man parerar ju när det blir knöligt ute på vägen. Aha sa hon, men om det hade varit mina föräldrar så hade kaffet flugit upp i taket. Hahaha, ja dom kanske inte har samma gymnastiska talang eller så har dom kanske inte för vana att dricka kaffe under bilfärd och hon gissade bara att detta skulle vara en för svår uppgift för dom.
 
Olivia undrade då och då om vi inte var framme snart, nänä, det tar nog en timme till, och hon suckade lätt. Sen frågade hon igen efter tio minuter och så fortsatte det. Åke frågade om hon såg fram emot att komma till världsmetropolen, Maltträsk? VA??? Sa hon…POLEN? Hon hörde inte riktigt början och det lät onekligen lite lustigt då hon trodde att Maltträsk låg i Polen.
 
Idag ska jag och Kerstin ut, Janne ska på en liten golftripp söderut så han kommer inte att gå med oss på några dagar. Ni får ha en bra söndag!
 

Maltträsk by valborgsmässoafton!

Gårdags kvällen gick i lugnets tecken. Vi började med att avnjuta handskalade räkor, rostade mackor, sallad, dill majonnäs och dylika tillbehör, även något drickbart till allt detta. Sedan var det dags för maj-brasa nere vid sjökanten. Åke hade kostat på sig några raketer och den här gången fick han iväg dom åt rätt håll 🙂 men vissa av dom kan man ju fundera om man inte skulle ha fått reklamera, dåligt med fjus, just sepass att dom lyfte från backen.

Det dök upp en del folk där, några kom körandes på skoter, då kan ni ju gissa hur det såg ut på marken. Brälla och Åke körde några varv innan vi åt middagen, fast mest bara på gårdsplanen. Vi var nog uppåt en tjugo pers som mest.
 
Jag försökte sms till Theresé flertalet gånger men i Maltträsk har det alltid varit dåligt med mottagning och för att vara riktigt säker så har det funkat bäst om man stått och hållit i kylskåpet i köket. Nu fick vi höra att dom kostat på en mast därute men den hjälper tydligen bara dom med telia som operatör, min telenor funkade icket. När vi passerade Vindeln på hemvägen, nu på eftermiddagen så fick jag två mms från Theresé, det ena hade hon skickat igår och det andra imorse.
 
Idag har det mest regnat och varit grått men inomhus har vi lyssnat på melodikrysset, läst tidningar, Åke och Brälla har legat på soffan, Lena har bjudit på våfflor och Nicco och Olivia har suttit i den lilla stugan och kollat på film. Själv tog jag fram kameran och tog några bilder på det som minner om Maltträsk. Dom kommer här:
Här sov vi, jag och Åke i den övre stugan och Nicco samt Olivia i den nedre.
På den här lilla altanen har vi suttit och avnjutit morgonens fösta kaffekopp, flertalet gånger, men inte till 1:maj utan vid midsommartider.
En gammal tapet.
 
Slut!!!
 

Ja huvva, vilket mysterium :-)

Av , , 2 kommentarer 4

Gårdagens swap meet på klubben drog en hel del folk. Jag, Kerstin och Janne dök ner dit så dom skulle få se vart vi brukar hålla till, ibland. Stor lokal, många bilar och några kända ansikten, fick dom se.

Åke fick in snudd på 1200:-, inte dåligt med tanke på att det var saker som bara står och dammar. Själv kom han hem med denna byggsats och sa att han tyckte jag skulle bygga ihop den. Nu tvivlar jag starkt på att det var hans riktiga tanke, men det låter ju fint. Det blir nog han som får sitta med limtuben och pyssla.
 
Jag skjutsade upp Nicco och hennes kompis Olivia, på Media Markt, en Salem Al Fakir skulle ju vara där och sjunga, jag vet inte vem han är men dom var snabb på att tala om att han blev tvåa i melodifestivalen. Kanske därför jag inte har koll på honom, jag ser ju icket på den smörjan. Det överlåter jag med glad min åt andra. Här är i alla fall en bild på honom som Nicco tog.
 
Kvällen blev lugn, vi såg på blåsningen, roliga klipp samt blåst, sen såg vi bara en kort stund på Jönsson innan vi beslutade oss för att gå i säng. Jag har den fula ovanan att vika bladet i boken jag läser så jag lätt ska se vart jag är, därför blev jag väldigt konfunderad när jag såg vikningen jag gjort i fredags, vad kan jag ha menat med detta?
Ett litet mysterium minsann, kan jag ha lämnat en hint om att det var något intressant på den föregående sidan som jag borde läsa ytterligare en gång, or what?
 
Åke påpekade också att han redan ställt fram sin klocka så då gjorde jag också det, men jag vet ändå att man är lika frågande på morgonen, om man verkligen ställt fram den eller vilken tid det är som verkligen gäller. Och mycket riktigt, jag steg upp 8,45, enligt min klocka, hann tänka flera gånger att det var konstigt att jag sovit så länge (länge för att vara jag) och sen kom jag på att jag vridit fram uret så det var ingen konstig tid, egentligen.
 
Pratade med Theresé igår, dom skulle på 50 års fest och hon berättade om vad dom skulle ge till killen, som förövrigt heter Roger och är ägaren till darten som Anders (svärsonen) kör super street med. Dom har verkligen tänkt ut ett riktigt spektakel och jag hoppas att hon både lägger ut bilder och berättelsen på hennes blogg, själv kan jag i alla fall inte skriva om det nu, för då kanske man avslöjar något som han inte fått veta än. Jag får återkomma med historien sedan.
 
Önskar er en bra dag!
 
 
Maria Lundmark Hällsten