Etikett: ombesikta

Kunde ha gått illa…

Av , , 2 kommentarer 6

 

Jag var en sväng till mamma igår, vi satt ute på deras gård och drack kaffe, kolla in jättetulpanerna som växer där:
Mitt i alltihop kommer Karin, mamman till min bästa kompis då vi gick i skolan, Annica, som blev mamma själv, för första gången ifjol, och det räckte inte med ett barn utan det blev två pojkar. Så hon har det hon gör på dagarna. Nå, Karin visade bilder på pojkarna och vi pratade om ditt och datt.
Hon var nyss hemkommen från Stockholm, där hon hälsat på sina barnbarn och dom hade varit ut och gungat osv. Och givetvis, apropå att gunga, så dök det upp ett litet minne hos mig som har med en gunga att göra.
Det var dessutom jag och Annica som var inblandade i den lilla happeningen på Mariehem, jag gissar att vi var runt 9-10 år, och vi hade förmodligen lite att göra, så vi parkerade oss i babygungan, ni vet dom där med dubbla däck, sedan pressade vi upp farten allt vad vi kunde och då det svängde som bäst, gick ena kedjan av, mitt ben fastnade i gungan så jag hängde kvar och Annica flög som en projektil och hamnade under en stock dom hade satt framför gungställningen.
Det hade ju kunnat sluta illa, men vi klarade oss fint och skrattade hela vägen till vaktmästaren, men där blev vi nog mer nervös, då vi skulle tala om vad vi lyckats göra. Nu var det ingen elaking till vaktmästare, men han muttrade någoting om att gungan var för småbarn och inte till oss… bara så vi skulle veta det.
När jag kom hem från M-hem så startade jag upp gräsklipparen och tog några varv med den, tur att vi inte har så mycket gräsmatta här. Däremot har vi många många bilar, så där vid fyratiden, då är det snudd på tjätt, ute på Vännäs vägen och i dom båda rondellerna. Det tog fem minuter för en bil att ta sig från vår infart och ut på Vännäs vägen… 200 meter bort (fågelvägen).
Sen håller kön i sig i ungefär 30-40 minuter och sedan blir det som vanligt igen. Vi har ju tur att dom flesta ändå fattar då man kommer körandes och stannar vid infarten att vi ska in här, så dom lämnar en lucka, så det värsta är ju när det då kommer folk som hittar på att dom ska gå över där, då blir det problem, ska man stå kvar och blockera trafiken eller ska man köra emot dom tills dom fattar att dom ska flytta på sig? Mjoå, jag vet då vad jag brukar göra, och det funkar i dom flesta fallen 🙂
Efter middagen rensade jag runt smultronbuskarna och tog rabatten runt hörnet också… Maria som inte vet vad som är ogräs eller inte, men jag rev upp lite saker så det kommer ner lite ljus där. Lena var lite förvånad då hon fick höra att jag satt silverek, ifjol, och den sitter där i år också, samma plantor, hon trodde nämligen att dom var ettåriga, och ska jag vara ärlig så trodde inte jag något annat heller, men dom lever och frodas i alla fall. Har man grön fingertopp eller har man 🙂
Och Åke kunde man hitta här:
Han tömde och plockade ner tanken (synd att jag precis fyllt tanken för 1200kr), och där upptäckte han i alla fall att någon strypt ett av returrören och nu var det återstående röret snudd på tätt. Han ska göra klart det ikväll. Han höll på ända till efter halvtolv igår kväll. Men nu ska det väl ändå bli bra då han får sakerna på plats igen.
Idag ska jag ta och ombesikta Camaron och hoppas att dom nöjer sig med vad Åke gjort med den, det svåraste är väl att få till ljudet så det duger i deras öron samt CO halten. Jaja, vi får se vad dom säger. Önskar er alla en fin torsdag!

Vild enbärssås eller var det så?

Av , , Bli först att kommentera 5

Vi blev tretton stycken som gick ut och åt igår, det var trevligt, god mat och framförallt inte så dyrt. Men om det vi åt skulle föreställa en ”äkta” oxfilé så tror jag att ni får kalla mig Bellman.

En oxfilé är i en del, inte en del som separeras av lite senor i mitten, men jag tänker inte argumentera, vi åt av den, alla som hade beställt just det och ingen tyckte att det var dåligt eller segt, så vi låter det få vara som det är.
 
Kerstin frågade nu vad en vild oxfilé var för något, ja, en större bit, typ 170 gram med en enbärssås. Så det var alltså enbären som räknades som vilda, alternativt att den som beställer den är lite vild för 170 gram kött är en hel del eller så begrep hon inte frågan. Vi kanske får fortsätta vara lyckligt ovetandes om vad det egentligen är.
 
Idag ska vi ut i kylan igen, Janne ballade ur då han insåg att det skulle vara lika kallt idag som igår, och det är inte speciellt skönt, men belöningen får man då man kommer hem. Man njuter av värmen som slår emot en redan nere i trapphuset och man begriper inte hur man kunde vara så korkad att man gick ut överhuvudtaget och man är jätteglad att man fortfarande lever, eller så kan man säga att det är när man går ut en sån här dag som verkligen får veta att man lever 🙂
 
Nä, ni får ha en lugn och skön söndag, imorgon är det arbetsvecka för dom som ha något att gå till, Åke har tagit ut en semesterdag för att bland annat få åka och om besikta Volvon, handbromsen tog inte som den ska och sedan får han njuta av ledigheten resten av måndagen. Jag har en vag känsla av att den här veckan kommer bara att hinna börja så är den slut igen. Theresé kommer på fredag och jag ska arbeta mina fyra dagar hos Annika. Tjopp så var den sjådd!
Maria Lundmark Hällsten