Etikett: operation

Hur är jag navlad egentligen?

Av Maria Lundmark Hällsten, 15 februari 2019 kl 07:25, Bli först att kommentera

Hamnade i mina vårdkontakter igår, och på skoj, loggade jag in i mina journaler. Det har jag gjort förut, men knappast läst allt som står där. Inte nu heller, men lite brottstycken ögnade jag igenom.

Finns ju ute på nätet, små texter om läkare som skrivit lite fel i anteckningar och så vidare, kan ju bli riktigt knäppt ibland 😀

En liten bokstav fel, kan betyda nåt helt annat, eller vad som sägs om följande skrift och jag citerar: ” har gått ner cirka 50 mg efter operation.” Wow, säger jag, 50 mg, jag skulle nog ha reklamerat den operationen, 50 kg blir nog mer korrekt 😀

Och vad menar dom här: ” Före detta rökare, 28 pack years.” Jo, jag är en gammal rökare, slutade för 12 år sedan, hade dock rökt i 28 år, men förstår inte vad pack years, betyder?

En annan frågeställning dom hade var om Överkänslighet, och svar: Hej. Haha…jo hej du!

Nu nåt annat som väcker lite frågor hos mig. Detta handlar om hålet jag hade i magen, enligt journalen 10 cm i radie och 10 cm djupt, detta hål är såvitt jag vet (är ju dessutom min kropp så jag bör ju veta) placerat 10 cm ovanför min navel. Men så här har dom skrivit vid fler tillfällen och av olika läkare: ”Varit omlagd ett flertal gånger med Vac-Pac med anledning av en sårhåla kring navelporten.” Slutcitat

Nej, min navel sitter inte där, den befinner sig 10 cm under??? Fast ok, jag ska inte dra det så långt, vet att min navel är lite felplacerad från början, sitter långt ner, men ändå, haha, dom borde väl ändå ha sett den under alla omläggningar och operationer jag gjorde. Jaja, värre saker har man väl varit med om.

Roligt eller snopet blir det kanske den dagen, och OM jag bestämmer mig för att operera bort överflödigt skinn, och dom läser journalen och tror att min navel är väck. Surprise, det är den inte 😀 Idag ser det dock ut som om jag har 2 stycken.

Ska iväg på provtagning om en timme, sen blir det nog broddar på då jag ska ut med Winstone. Kände hur halkigt det är ute på vår gård, när jag satte in motorvärmarsladden på morgonen. Ska göra klart det sista i en årsräkning som ska in, angående mitt god man uppdrag. Och efter lunch och en till prommis med hunden, blir det kaffe hos mamma. Låter som en bra fredags plan.

Fick förresten en hälsning från södern igår, det var Sally som skrivit ett litet brev och skickat med teckningar hon gjort.

Hon tackade för gawosen, som jag skickat ner till henne. När hon var liten och hade börjat prata så smått, så pekade hon på Lennart, ni vet, grabben/gubben vi hade här som blev kidnappad:

Och samtidigt som hon pekade sa hon med mörk röst: GAWOS…GAWOS!!! Och nej, vi vet inte vart hon fick det ifrån, men internt kallar vi döskallar för gawosar. Och där avslöjade jag vad hon fick av mig 😀 Fast det var en fin gawos, i guld och glitter som man kan hänga på jacka eller väska.

Önskar er alla en trevlig fredag! Och avslutar med lite härlig och ett annorlunda musik framförande, lyssna bara!!!

Så här ligger det till!

Av Maria Lundmark Hällsten, 14 november 2018 kl 07:57, Bli först att kommentera

Var till dietisten igår, som förklarade varför mitt socker gör som det gör. 90% beror på mitt namn, och dom andra 10, på operationen jag gjort:

Jaja, skoja lite då 😀

Nämen lite snabbt så får jag i mig för lite kolhydrater, och rent logiskt, låter ju det konstigt, för kolhydrater, är ju socker. Och sockret är ju vad jag reagerar på. Men alla behöver dessa kolhydrater för att hjärnan ska funka (precis som med fett).

Om man inte får i sig tillräckligt, så bryter kroppen ner proteinerna istället och omvandlar detta till kolhydrater, obra. För proteinerna behövs, dom med. Vet att det är ett evigt surr om att alla behöver proteiner, och så är det, men dom flesta som äter en normal kost, får i sig allt dom behöver. Men inte vi som opererat oss. I och med att magsäcken är bortkopplad så åker allt vi äter, direkt ner i tarmen och dessutom har man ett mindre upptag av olika saker.

Klicka på bilden så kan ni som är intresserade, läsa mer, om just det. Och dom som inte är intresserad, men som ständigt och jämnt säger att man MÅSTE äta kött för att få i sig det, ska nog läsa, dom också. Och med det menar jag inte att alla bör bli veganer eller vegetarianer, men sluta säg, att dom som valt den livsstilen, inte får i sig vad dom behöver. Jojo! Nu lät det som om jag är vegetarian, men nä, inte riktigt, men kanske lite drygt, halvveg. 😀

Jag ska få en blodsockermätare till låns, och sedan testa att få i mig en lagom mängd med långsamma kolhydrater, äta med 2-3 timmars mellanrum och det ska vara rejält med proteiner (rejält i förhållande till vad jag får i mig idag).

Så ska det sedan utvärderas på 2-3 veckor, om inte detta hjälper blir det medicinering av nåt slag. Men det hoppas jag väl att jag slipper.

Fick med mig en lista på bra bröd och flingor, som man ska välja, bra med lathundar ibland 😀

Härligt att vi får se solen igen, och enligt klart.se kommer det att hålla i sig ett tag framåt:

Läste till och med att dom som väntar på vintern, får vänta ett tag till, inte förrän i mitten av december, kommer snön att börja falla, och det låter bra, för min del.

Ingen av er läsare som vill ha dockvagnar, en sulky i felfritt skick och liggvagn, som dock saknar fästen så liggdelen är lös, men det kan man ju lätt åtgärda med silvertejp eller dylikt, samt en babysitter till dockor förstås:

Hör av er, på mejl: [email protected] håller dom till helgen sen åker dom all världens väg, till typ , PMU eller nåt sånt.

Nu frukost så jag önskar er alla en fin onsdag!

I röjartagen!

Av Maria Lundmark Hällsten, 5 september 2018 kl 09:50, Bli först att kommentera

3 års minnet poppade upp på Facebook, vilket innebär att för 3 år sedan, typ 2 veckor innan min gastric bypass operation, så satt vi på Golden Cave, med Tina och Christian:

Jag såg aningens rund ut i ansiktet, tycker jag. Idag har detta runda omvandlats till stretch hud och rynkor men hey, rynkor, har jag hört, vittnar om ett liv fyllt med skratt och annat 😀

Nicco fotade
Har till dags datum tappat 56 kilo, går fortfarande ner men väääldigt långsamt och jag kan säga att jag gör inget heller, för att tappa mer. Jag är rätt nöjd!

Fick ett fint kort från Tina och Christian igår, både jag och Åke var så tvärsäkra att det var från Theresé, så dom må ha rätt så lika handstil. Tack för hälsningen!

Apropå gårdagens inlägg om ljudeffekter, så fick Åke en flash back då han tuggade på en skorpa, för några dagar sedan…han sa att ljudet, påminde honom om kraschet i nacken då han föll från altanen…hurvas!

Nå, det går sakta men säkert framåt för honom också, det onda i axeln håller på att släppa och om 1 vecka får han svaret på sista röntgen.

Igår påbörjades projekt källarröj, och jag har hittills städat upp i tvättstugan, hängt upp duschdraperi för tvättmaskin och tumlare, gått igenom det som var i det rummet och ska nu sedan fortsätta till nästa rum.

Det kommer att åka en hel del saker. Gardiner och annat som jag aldrig kommer att använda, kommer nog att läggas ut i bortskänkes grupper, det jag tror, att någon kanske kan tänkas vilja ha. Resten slängs på återvinningen, om jag inte hittar guldkorn som kan säljas 😀

Ikväll blir det en tur med Camaron, vi ska träffas ute på Ikea vid 17.30 och sedan blir det gemensam färd ut till Klabböle energi centrum, där fiket kommer att hållas öppet, så till alla er, oavsett om ni har en bil eller inte, känner ni er hugade, kom dit!

Hoppas på en fin dag, för er alla!

Vore ju bra om man visste innan…

Av Maria Lundmark Hällsten, 4 maj 2018 kl 08:57, Bli först att kommentera

Jag hämtade ut flarran hos Bo-Lage igår, kolla bara:

Och imorgon då vi har middags gäster, så ska den provasmakas. Vad snopen jag blev då jag skulle betala och såg att dom hade påsar man kunde köpa som är gjorda av återvunnen plast, en sån la jag beslag på, eller nja, jag betalade den, jag snodde den inte, om ni trodde det. Jag tycker att det är en bra modell, lagom att bära till jobbet, med kaffe termos och matlåda, och den är ihop vikbar:

Då jag blev avbytt på jobbet, kände jag en släng av yrsel, då jag ställde mig upp, sedan kom kallsvetten och jag satte mig ner och vi surrade en stund. Symtomen är vad dom kallar dumping, nåt som vi som opererat magsäcken, kan uppleva, om vi äter för fort.

Man kan bli darrig, blek, svettig, hjärtklappning, trött och så vidare. Nå, det enda som inte stämde in riktigt, var att jag inte hade ny ätit. Så jag sa att jag tänker kolla blodsockret, då jag kommer hem bara för att jag kan. Det gjorde jag och jag låg på 4.3, för mig kändes det aningens lågt, så jag åt skorpor och drack en dricka och började känna mig bättre.

Så vaknar jag i natt, alldeles svettig och första tanken är att detta är väl klimakteriet, jag har nämligen upplevt det här förut, med lite jämna mellanrum, och jag håller väl på vara i den åldern, tänker jag. Men så får jag för mig att jag ska kolla sockret igen, jag går på ostadiga ben ut i köket och hämtar mätaren, får knappt in stickan, då jag är lite darrhänt, och visst var det lågt:

Jag har nu googlat runt och förstått, att dom som inte har diabetes, men som kan få lågt blodsocker, har antingen nån bakomliggande sjukdom, dom kan medvetet eller omedvetet ätit diabetes tabletter eller tagit insulin, med mera eller opererat bort magsäcken…oj, jag har ju kvar min magsäck, men den är till största del, bortkopplad.

Jag googlar vidare och hittar sidor där det står om just gastric bypass. En operation som har hjälpt många med diabetes att få sluta ta insulin, eftersom kroppen plötsligt börjat producera mera av den varan. Det knasiga blir då vi, som inte har haft diabetes, ändå producerar mer insulin, för då hamnar vi i ett läge med för lågt socker.

Jag tycker det är helt ok att det är så, men det hade varit jäkligt bra att veta detta, jag har inte hört en bokstav om det här. Det är ju lite lättare då man vet hur man ska tackla, eventuellt kommande, insulinkänningar, och att man fattar vad det är.

Jag ska ringa 1177 idag, bara för att fråga mer. Man kan ju knappast bli dummare av det, tänker jag. Och kanske veta vad man ska bära med sig, om uti fall att.
Hoppas på en fin dag, för er alla även om det regnar, vi håller en tumme för sol imorgon, vore härligt att få sitta ute lite, nu, tycker jag.

Blir det en annan dimension efter 50?

Av Maria Lundmark Hällsten, 5 januari 2018 kl 08:25, Bli först att kommentera

Nu jäklar är det besiktningar till höger och vänster, är 50 år, nån sorts bro över till en annan dimension, månntro? Och nu syftar jag lite till vad jag skrev om igår, ålder.

Min/vår Audi ska besiktas, nu i januari. Jag har besiktat mina bröst, mammografin jag var på för nån vecka sedan. Nästa vecka är det dags för cellprov och provtagning inför 2 års kontrollen som är veckan därefter. Kontroll efter gastric bypass operationen, jag gjorde.

Och HÄR kommer den bilden ifrån

Och igår, damp det plötsligt ner ett brev och en förfrågan, om jag ville delta i en studie vad gäller hjärta, kärl och lungor. Det är gratis och jag får en mycket grundlig hälsoundersökning av rubbet, bland annat skiktröntgen på hjärtat och lungorna, samt ultraljudsundersökning av halspulsådror.

HÄR lånade jag den bilden

Vidare kommer jag att ha 2 mätare som ska sitta fast på ben och mage under 1 veckas tid, och dessutom under en natt, ha nån utrustning som kommer att kolla om man har andningsuppehåll och hur jag syresätter mig. Kan ju bli intressant så jag tänker, why not…go for it!

Jag ska på NUS vid 3 tillfällen för detta projekt.

Vad får du för det, sa Nicco, då jag berättade om det. Inget, sa jag, fast jag får ju veta resultaten, och får ju givetvis behandling om nåt är galet. Min mormor, fick en ny hjärtklaff innan hon fyllde 60 år, och min mamma har gjort samma operation, för snart 2 år sedan, innan hon fyllde 70, så det kanske ligger nåt lurt i släkten.

I och med allt som ska göras och tider jag nu har att passa, så sa jag till mamma igår, då vi var ut på ärenden, att kommande vecka, tänker jag låta bilen stå. Jag jobbar 2 pass, onsdag och torsdag, då använder jag den, men annars ska jag bara hålla mig hemmavid. Vill nån träffa mig, får dom komma hit. Smart va? 😀 Och jag bokar inte upp mig på fler tider den veckan…skönt!

Hoppas på en bra dag för er alla och en trevlig fredagskväll!

Hällstenssyndromet…

Av Maria Lundmark Hällsten, 31 januari 2017 kl 09:29, 2 kommentarer

När jag flög ner till Kungsängen/Arlanda, så var det busväder eller busblåst, häruppe, och flygkaptenens sista ord, innan det bar iväg, var: Its going to be a bumpy ride!!! Ja, tänker jag nu, knöligt värre, hahaa…apropå knölar och sånt där.

Här finns den bilden

Jag kom mig till läkaren igår, hon tittade, kände, och frågade, sen ville hon se på mitt ben. Jag ligger på britsen och hon tar tag i det, en nanosekunds tystnad och sedan: ”Men, vad är det här?” Hm…ja jag vet inte, svarar jag, och tänker att det vet jag visst, det är ju mitt ben…hallå!!!

Det är knölar på ovansidan smalbenet, hon vill få en andra bedömning och hämtar en till läkare. Dom tycks i alla fall konstatera att knölarna inte sitter fast i själva skelettet utan man kan röra på dom. Kan vara knölar man kan få av benhinneinflammation, det kan vara åderbråck, fast dom inte syns, eller tumör, eller kanske bara en sån där åldersgrej, man blir gammal och knotig, eller, bara för att det är jag, Hällstenssyndrom, det finns bara en i världen som har det…typ jag 😀

Nåja, jag är inte så brydd, hon skickar en remiss så jag får komma och göra ett ultraljud på benet, och sedan ville hon att jag skulle på provtagningen, dit har jag hunnit vara nu på morgonen, så dom kan utesluta någon typ av brist. Det är sällsynt, sa hon att man har nån brist, så det var väl mest bara för att det ska vara kollat och avprickat.

Och nu har jag talat med sjukgymnasten, och fått en tid så får vi se om dom har nåt att tillföra. Och sedan återstår då väntan på svar och ultraljud. Jag blir hemma, veckan ut, fick utskrivet nåt muskelavslappnande, så jag kanske slipper kramperna som dyker upp, titt som tätt.

Min vän Ulla, skrev igår att hon varit så svårstucken och jag kommenterade hennes inlägg, och skrev att jag kände igen det där, ni vet, den gången jag skulle in och dom skulle testa att sy igen hålet på magen, och efter 7 provstickningar, gav dom upp och jag fick sövas innan dom satte nålen, och det såg ut som Stockholms blodbad efter deras försök.

Idag, var det en yngre förmåga som skulle sticka, jag kommer ihåg honom från förra gången och då gick det galant. Idag, inte lika bra, han letade, rotade och rev sönder ett kärl och sedan blev han så nervös, han ville inte få huvudvärk direkt på morgonen, sa han, och gick och hämtade en kollega.

Jomen här är kärlet, sa hon…fast även om hon försökte låta positiv, så slank kärlet iväg, och hon fick rota, hon med, fast i andra armen förstås. Och inte fick hon allt blod hon behövde heller, men det gick inte…ja jädrar i min lilla låda, vad besvärlig jag är, men fortfarande obrydd, nålstick gör mig ingenting…det är ju bara en känsla! 😀

Här hittade jag den bilden

Önskar er alla en trevlig tisdag!

Hur gör dom då?

Av Maria Lundmark Hällsten, 9 januari 2017 kl 09:34, Bli först att kommentera

Vi snackade om naglar och nagellack igår, och kom in på sjukhus historier och annat.

Om ni någon gång varit på lasarett, inför en operation, eller om man är inlagd, kanske på en vårdcentral och dom vill kolla syresättningen, så vet ni att dom brukar sätta en plopp på fingertoppen. Och då vill dom inte att man har nagellack på den nageln.

Hum, sa jag, med ett färsk minne av just det där. Då jag åkte in och dom skulle se om dom kunde sy igen hålet, då skulle jag sövas och dom ville låna mitt finger. Dom hade aceton, där, förmodligen för att dom flesta kanske inte vet om just detta. Men tänk om dom kommer hem till dig/mig/vi…

Ja, jag har aceton hemma och kanske dom har med sig en flarra i ambulansen, men tänk nu på alla som gör sina naglar på fixerier. Den lacken och uppbyggnaden av nageln, tar man inte bort med aceton…hur gör dom då?

Men du, sa jag, det skulle ju kunna vara ett nytt yrke…ambulerande nagelfixare, jobbar dag som natt, jour, ni vet, utryckning med nagelvårdsväskan. Jaa, men det är ju perfekt! 😀

Ja, min nagel sitter kvar…än…knepish!

Igår fick jag veta varför det stått uppställt, lite tält ute vid skridskobanan på Nolia, dom har ju haft matcher där i helgen. Jag som sa till Nicco att det kanske var glass stånd, ja, dom säljer skridskoisglass…skrapad direkt från isen…slush med järnsmak från oslipade grillor, (smaksättningen kom Nicco på, by the way). Fast, det kanske hade varit godare med nåt varmt 😀

Nä, man kanske skulle ha hett sig ut med vovven nu, lite gråmulet är det och nästan som om man kan vänta sig snö, 3 plusgrader, och man kan ju verkligen förundras över temperaturskillnaderna, att det kan gå så fort. Från -24 till +3 på ett kick.

Nu kommer jag inte ihåg vart jag hört detta, men någon berättade om en bekant eller vän, som arbetade nere i Afrika någonstans. Och han skulle förklara hur en vinter i Sverige, kunde vara. Dom förstod inte, men så hade dom en frys där, han öppnade den och sa att så här kallt blir det på vintrarna…nonono, det trodde dom inte på, man fryser ju ihjäl om man kryper ner där, ja…sant, om inte vi heller hade vetat så hade vi nog sagt samma sak.

Ha en fin måndag!

Det var det INTE…

Av Maria Lundmark Hällsten, 28 augusti 2016 kl 09:59, Bli först att kommentera

Ja då man ser ut som hundra år under isen, då måste man tvätta håret, tänkte jag. Hade precis legat och drömt att jag badade i sjön och det var underbart varmt…så glad i hågen letade jag fram schampo och handduk och klev ner i sjön, igår morse, (fortfarande i Malå).

Det var INTE varmt och behagligt, det var svinkallt, så där så det gör ont i skallen, då man häller på vattnet och man tackar någon däruppe att man inte hade balsam också. Tack för varmvattnet man har hemma i kranarna, säger jag.

På vägen upp till Malå, tog vi den ”gamla” vägen, som man alltid körde förut, den över Svartliden, och sedan hamnar man i Rökå. Den är närmare, än den vi kör idag, över Björksele och Kristineberg, men tidsmässigt tjänar man ingenting, då den här vägen är en gammal hederlig grusväg.

När jag var liten, fanns ett stycke mitt i alltihop, som vi kallade härliga guppen, ni fattar va? Vägen var som en naturligt berg och dalbana, och den bästa biten på hela resan, då pappa gasade på ordentligt 😀

Den fanns kvar då jag och Åke började köra dit upp, och ja…man kunde INTE, låta bli att gasa där, sen var det fortfarande en liten konst att hålla exakt rätt hastighet, körde man för fort, så försvann den där härliga känslan och det blev mer stötigt.

Nå, idag finns inga gupp kvar, och jag kan för mitt liv inte begripa, hur man kan ödsla tid och pengar på att plocka bort dom, men inte till att göra vägen i bättre skick. Dom vill ju inte ens att man ska köra den vägen eftersom dom plockat bort skylten som märker ut att man kan ta sig till Malå, den vägen. Slöseri med resurser, tänker jag.

Vi tog ännu en annan väg då vi körde hem igår. Nu över Norsjö och passade på att kika in till Christina, en tjej jag känner sedan min ungdom, då dom hade stuga på Udden, dom med. Hon och hennes kille bjöd på kaffe och gobulle och en trevlig pratstund, sen gasade vi iväg igen.

Så där lagom, till en senare lunch, så hamnade vi i, ja inte bokstavligt talat i, men…Mårdseleforsen, där dom fortfarande hade öppet sitt mathak, och vi tog oss en hamburgertallrik. Så kul med nåt annorlunda, ja, jag skämtar inte. Hamburgarna knådade kocken ihop själv och det var även annorlunda pommes frites, jättegott. Jag var tvungen att säga det till kocken då han passerade vårt bord, för att han skulle fatta att det inte var att för att det var dåligt, som jag lämnade en hel del på tallriken, utan jag orkade bara inte. Dom får mina varmaste rekommendationer, en vecka till, har dom öppet.

Läkaren ringde till Åke i fredags, och sa att en operation, kunde förvärra allting, utan det blir sjukskrivning på halvtid, i två veckor, inga tunga lyft och inte onödigt pratande. Sen blir han kontaktad av en logoped, han kanske måste lära om sig att få upp röstläget lite till.

Önskar er alla en trevlig söndag!

Vi får bygga ut!

Av Maria Lundmark Hällsten, 26 augusti 2016 kl 08:01, 2 kommentarer

Inget samtal till Åke igår, så vad som händer sedan är fortfarande ovisst, åtminstone vad det gäller en eventuell operation. Vad vi vet just nu, är att han besiktar bussen i detta nu, och sedan åker vi upp en sväng till Malå, bara så där, för att vi kan.

Men utan buss…det går aningens snabbare med bil, och jag är sååå less att sitta och åka buss efter Vindelvägen, snacka om dåligt skick på den. Tänk er sedan alla lösa delar det kan finnas i en buss och ljudet dom kan åstadkomma, nej, det räcker, jag får ju ont i huvudet bara jag tänker på det.

Fint väder får vi då, på resan och förhoppningsvis då vi är framme. Om det sedan börjar skvittra ikväll, må ju vara, vi har ju tak över våra huvuden.

Jag fick mig 2 bord från Norum, och nu undrar jag om vi måste bygga ut…för jag vet inte vart jag ska ha dom, men jag tycker dom är för fin för att göra sig av med. Detta i björk:

Och det här bordet med kopparskiva och mönster i relief:

Och här ska ni få ännu ett exempel på min pappas ”braochhaköp”, en kartong med mässing knoppar:

Vi undrade först vad han skulle ha dom där till, efter en del spekulerande, så kom någon på att han kanske hade tänkt sätta det på räcket, ute på altanen i Norum…ja, annars är det ingen som vet, och vi lär aldrig få veta heller.

Än värre…jag vet inte heller vad jag ska göra med dom 😀

Önskar er alla en trevlig fredag!

Det rullar på…

Av Maria Lundmark Hällsten, 25 augusti 2016 kl 08:30, Bli först att kommentera

Våran brödrost, har hängt med i säkert 15-20 år, och håller på att ha gjort sitt. En knapp är trasig (i plasten), ibland rostar den lite ojämnt, och den rymmer bara 2 bröd. Jag har rostat en febertermometer i den, och lite guldpengar och annat. Fast köpa brödrost…känns inte så där, YES, nu åker jag ut på brödrost shopping.

Det är nog lite så där, mentalt, den vi har, funkar ju än, men…

Sedan kan man ju kolla priser. Jag och mamma var in på Cervera, där kan du få betala upp till 3500:- för en brödrost, med plats för 2 bröd…WHAT??? Aldrig i livet, men där är nog priset satt efter modell och färg. Men jag tänker, vem bryr sig, jag har då inte vår apparat framme.

Vad jag skulle vilja ha, är en sån vi hade i stugan då jag var barn, ser ut ungefär så här:

Åke var upp en till sväng på öron igår, dom gick ner i halsen för att filma lite och sedan skulle dom då kolla filmen, konferera mera, och höra av sig idag eller imorgon om en eventuell operation till veckan.

En del av struphuvudet har åkt lite bakåt, och det är väl det som gör att han har svårt att höja rösten. Men dom är väl lite osäker på om detta kan vara nåt som går till sig, då svullnaden lägger sig. Ja, vi får se vad det blir.

Jag var så säker på att det var sista Gamlia igår, men jag har nog bedragit mig, augusti ut, säger dom ju, och då bör det ju vara en gång kvar. Nå, spelar ju ingen roll, det var fint väder och vi åkte upp dit. Och gissa vad som kommer nu…jo, tadaaa. bilder på bilar 😀