Etikett: pappa

Litet blev JÄTTETSORT

Av , , Bli först att kommentera 11

Det bjöds på fika hemma hos Georgos föräldrar igår. Det var trevligt och Nicco hade, dagen till ära, bakat en jättegod morotskaka tårta. Vi pratade om Holmön, en plats jag aldrig varit på. Men som hans föräldrar tillbringar väldigt mycket tid på.

Jag får verkligen fascineras av mig själv som hela mitt liv trott att Holmön, varit en lite ö i havet. Liten som i JÄTTELITEN 😁 Och jag förmodar att ni är många som redan vet, hur pass stort det är. Det är bara jag som är lite behind 🤣

När jag frågade Nicco för nåt år sedan, varför man ens har bilar därute, så fick jag en snabb lektion i hur stor, den lilla ön, egentligen är. När man ser kartan och jämför med Umeå, jo, det är stort.

Igår plockade Clarissa fram en karta över ön/öarna och med små prickar över fastigheterna som finns där, så förstår man att det inte är en ö, du tar en liten promenad runt, hahaa…wow!!!

Jo vi ska ut dit nån gång, varken jag eller Åke har varit där så vi får vidga våra vyer.

Teven stod på igår kväll, och det var nån som intervjuades om ett foto han tagit på Frank Zappa, som satt på toalettstolen. 

Så frågade Åke om Frank är död. Njaaeee, sa jag, det är han väl inte. Och som vanligt då såna där frågor poppar upp så tvärgooglar jag 🤓

Och visst tusan är han död, man skäms, ju, hur kunde inte vi veta, att han varit död i 27 år. Jag säger det till Åke som svara med en mmum. Och det lätet triggade igång ett skrattanfall hos mig.

Han lät nämligen som flickan i reklamen, som kommer in i köket där pappan har godis i munnen och hon frågar vad han äter på, då han svarar selleri, vill du ha, så mmum, hon lite så där, självsäkert fast frågande. Och titta här, jag hittade just den snutten 😉

Och nu apropå snuttar, kolla in det här klippet, fantastiskt, men hur ids man ens räkna ut nåt sånt här. Jag hade gett upp efter andra hindret, seriöst. Och tänk hemska tanke, efter allt detta arbete, och nån grej på vägen, plötsligt diffar nån centimeter och allt blir fel, nooo 😱

Hoppas på en fin måndag för er alla, vädret till trots!

Ja! Eller hm… Vet du? Kanske…

Av , , Bli först att kommentera 12

Apropå det jag skrivit om tidigare. Felanmälan som inte går iväg, misstags som görs, då man tar för givet att nån annan driver ärendet vidare. Och hur mycket som hade gått lite smidigare, om man fått bekräftelse, hela vägen, på vem som gör vad.

Så sa jag till Åke, en kväll då vi satt och pratade om just detta. Att det kan jämföras med sjukvården. Jag absolut hatar, då dom säger och jag citerar det allra vanligaste: ”-Vi hör av oss om det skulle vara nåt, eller -vi hör av oss om provsvaren visar nåt.”

Mjahaa…precis som om post aldrig kommer bort, eller att det där berömda brevet, plötsligt försvunnit i kulvertarna på NUS, bortblåst med en lätt bris som drog in. Eller, det kanske inte ens skrevs ut för nåt annat kom i vägen.

Hur ska man veta, om man inte får svar, oavsett? Ehh, då är man ju lika oviss som här…typ 😀

Och härom dagen, då jag letade efter annan information, så hittade jag detta. Nåt jag skrev 14 november, 2012, 22 dagar efter min pappas död, och jag citerar även här:

”Jo, dom ringde upp från kirurgen igår, nu var det en annan som satt i receptionen eller vad det nu kan heta. Jag förklarade återigen och för fjärde gången, vad jag var ute efter, och hon kollade vad som skrivits upp, och hon sa… typ, följande:

”Aha, här står det att Malin, kontaktat Frans, men det var inte bra, för Frans är i Afghanistan, så Sören tar över och skickar vidare till Gösta, Gösta undrar vad det är för intyg, ett med ett datum eller ett sjukintyg, Fredrik säger att dom ska kolla om dottern… Gösta skriver att det ska kollas så det inte blir dubbelt till dottern…och sen har det inte hänt nåt mer.”

Nu säger hon i receptionen att hon ska kontakta Malin, som hon vet, har haft hand om pappa, vi ligger på, säger hon, och jag kan ju inte annat än hoppas på det då. Men tillåter mig själv att tvivla på att detta var sista gången jag behövde ringa upp kirurgen.

Alltså hur ska någon kunna veta vad den andra gör, om dom bara skickar vidare och inte fullföljer vad som påbörjats? Kanske detta är en av anledningarna till varför, patienter försvinner mellan stolarna, dom slussas också vidare från ena stället till nästa, och ingen vet till slut, vart dom ligger… knappt dom själva.” slutcitat

Nåja, nu är det i alla fall lördag, och jag måste dela med mig av ett roligt klipp. Kan dock tänkas att jag gjort det förut, men den här är så rolig så den kan ses, fler gånger. 😀

Och nu mina vänner, får ni ha en fin lördag! Dags för frukost och saker som ska hinnas göras innan jobbet kallar.

RUUUN, eller FORE 🥏⛳️🤾‍♀️

Av , , Bli först att kommentera 11

Mera kalas igår, då vi firade brorsonen Jonathans, födelsedag. Han hade fixat både en chokladtårta och en prinsesstårta deluxe, jodå, han hade bakat själv med assistans från hans storebror. Gott!

Vi gav honom en frisbee/disc, som man kör frisbeegolf med, eller Discgolf, som det också heter. Jag tyckte att vi alla, skulle fixa disckorgar till stugan. Varje stuga har sin egna korg, så kan man köra turnering på sommaren.

 

Visst, man kan ju ta andra saker som mål, man behöver inte korgarna, men…

Jag påminde Sivert om lyx frisbeen, som vår pappa köpte åt oss. Vi fick varsin, dom var stor och svart, tyngre än vanliga, med guldemblem på. Den kom man långt med, och jag vet att pappa sa att dom var dom bästa av dom bästa. Guld värda!

Frisbee kastning är inget jag funderat över, vet dock att det är nåt jag gillar, även fast jag inte utövar det. Men, nu har jag ju fått upp ögonen och själv blivit påmind, så vi får se, till sommaren kanske man går där och skriker: RUUUUN!!!, eller så använder man det korrekta ordet: FORE!!!, så ingen blir halshuggen av en flygande disc.


Efter tårtätning, tog Åke och Winstone bussen och åkte iväg till vinterförvaringen. Själv tankade jag upp Audin och följde efter. Åke hade precis fått loss batterierna då jag kom körandes.
Åke öppnade skuffen för att lyfta in det som skulle hem, men det var nån som hann före allt annat:

Hahaa, vad trodde han, att vi skulle lämna honom där, stackaren

🤗😉

Nå, han älskar ju att åka bil, vår vovve, men inte behöver han åka därbak. Fick fler bilder på sista cruising svängen vi var på. Mats Alfredsson stod bakom kameran, roliga bilder, han får till. En man som kan sin sak:


Nu går jag in i jobbarveckan igen. Jisses man blir ju förskräckt, då detta blir det tredje varvet efter semestern. Med tanke på att jag bara jobbar var fjärde helg, så känns det sjukt längesedan, vi hade semester, och att det gått i superfart.

Men det har en förklaring, jag började ju efter semestern, med just denna vecka, så, lite lurad blir man ju av det 😀

Nu ska jag greja med Åkes middag, ta rätt på tvätten nere i källaren och lite sånt där. Ha en fin måndag, allihop!

Latsida…vad är det?

Av , , Bli först att kommentera 14

Min pappa, hade en liten förkärlek till båtar, såna där som tuffar, med ruff. Han har haft 2 stycken i sin ägo, och bägge två har varit sjösatta i Lainejaursjön, där vi har stugan. 

Har många minnen från dessa båtutflykter, flera gånger åkte vi till andra badstränder runt sjön och ibland ville han visa vart grynnan låg. Och nån gång hittade han av den så det skrapade under båten.

En av båtarna efterskänktes till Emma och Johans stuggranne, och den andra har stått under en presenning, mitt på backen. Den har en gång i tiden gått som taxibåt till och från Holmön. Nicco har fotat:

Det har länge varit prat om vad som skulle göras med den. Eldas upp, ges bort, eller varför inte fixa till den lite, och använda som solhängsplats eller nåt annat. Nu har den fått en lätt upp piffning, lite färg runt kanten och städning, samt förflyttning och ska nu vara som en bastulounge. Jo, det står en bastu där också, Nicco har fotat, här med:

Det är vad dom pysslat med, sedan vi åkte hem. Nicco, Georgo, storebror Sivert med fru, brorsdotter Camilla med sambo Joel, brors sönerna Daniel och Jonathan, samt lillsyrran Emma med sambo Johan. Jag skrev till Nicco att morfar min pappa gör säkert tumme upp, där han är, båten skulle ju aldrig hamna i vattnet igen, men den kommer att användas ändå <3

Nu är det inte enbart det dom gjort, fick nån bild på en nyskrapad stugsida, på instahändelse kunde jag se Georgo på stegen, men inte här då:

Gissar att Nicco gjort sin beskärda del, hon med. Det har sorterats i lådor och skåp, med risk att jag inte kommer att hitta nåt, nästa gång vi kommer dit. Men det var nog på tiden.

Här har man inte suttit på latsidan heller. Jag stod på skalle över grusgången och stenplattorna igår, i säkerligen 2-3 timmar, gissa om det var billig fylla. Och ont på baksida lår samt pekfinger, har man idag.

Man får det då man inte går ner på knä, utan står framåtböjd med raka ben, och sedan försöker man slita upp gräs och ogräs med nyporna. Men nu är jag på god väg.

Utmed kantstenen, på den sidan bussen står, har vi aldrig tagit bort nåt gräs, så det finns att arbeta med. Smyckade gården med 2 hjul, så nu börjar det nästan se ut som nåt cowboy camp, härute, hahaa… i lådan har vi vedförvaring:

Det var då skapligt väder igår, får se vad dagen kommer att erbjuda. Det bästa är ju om man bara ser vad som blir, allt kan förändras lika snabbt som en blindbrems hugger dig i hälsenan.

Hoppas på en fin måndag, för er alla!

Hur hade han gjort, och hur?

Tiden går och vi med den! Hade pappa levt så hade vi nog firat hans 74 års dag idag. Skriver som jag skrev förut nån gång, säger inte grattis, han blev ju inte äldre än 66. Däremot kan jag tacka nån, för att vi fick ha honom som vår pappa. Han kommer alltid att vara saknad, och det är ofta han finns i tankarna.

Theresé Hällsten fotade

Lite som, ja, vad hade han sagt om han sett detta, mm, jag VET vad pappa hade gjort om han hade levat, det där hade pappa säkert gillat…och så vidare. Han var en man med många järn i elden, ibland, alldeles för många, men han var en jäkel på att kunna hålla många bollar i luften. Dessutom avslutade han dom projekt han höll på med. Inte alla som fixar det.

Han jobbade hela sitt liv i skogen, och rallarrosor är nåt som brukar växa på kalhyggen, så den får idag symbolisera min…vår pappa <3

Igår var det en jobbardag utan dess like. Inte på mitt arbete, utan hemmavid, jisses, vad vi höll på. Åke med slipning av möblerna, bit för bit. Jag grundade, målade, tvättade penslar, målade igen, maskerade, mera färg.

Fixade madrassen eller madrasserna till bussen och nu jäklar ligger vi på höjden. Och jag svär, lägger nån en ärta i botten där och jag känner den, så är jag en prinsessa, på riktigt 😀 24 cm hög och jag får nästan hoppa för att komma upp:

Jag städade ur dynlådan, det var ju inte så kul att upptäcka att den inte är helt vattentät. Nu hade jag köpt trädgårdspåsar på Rusta, 40 kronor för 2 stycken, och 1, passade perfekt därnere, fick in 14 sittdynor i en påse och lite plats kvar vid sidan om:

Sen lägger jag bara en vaxduksbit över allt. Påsen kan man ju sedan, enkelt bära in, om man vill förvara dom inne då man åker på semester.

Fortsatte att städa i källaren, dammsög och torkade golv därnere, samt dammtorkade, fortsatte uppe hos oss och däruppe. Städade även balkongen på övervåningen. Bar in en trasig kruka och precis innanför balkongdörren, krakelerade krukan och small i golvet. Det flög bitar tvärsöver teverumsgolvet, över hallen och in i sovrummet, jodå, när det smäller, då smäller det, och då smäller det rejält.

Fixade nät till pallkragen med jordgubbar, slog in presenter, gick långpromenad med Winstone, handlade och stekte grillkorv till middag, kolla bara…grillkorv, ehhh :O

Jag var tvungen att plocka fram paketet jag köpt på Kvantum, och det står faktisk bara Boden grillare på det. Men jag skulle ju gissa på varmkorv, eller vad tror ni. Åke trodde det var isterband då han kikade ner i stekpannan…mycket konstigt. Nå, det var inget fel på smaken fast den såg inte så aptitlig ut.

Idag tror jag att vi tar ledigt, åtminstone några timmar…eller nån timme. Idag för 7 år sedan, låg Nicco kvaletta på tävlingen i Piteå, inte illa, och även om det är en väldig massa jobb att komma sig på plats, så saknar jag tävlingarna. Man får hoppas på nästa år istället:

Även Winstone, införlivades i dragracing livet, då var han 7 månader och rätt så novis, men en tuffing ändå.

Blev en sen kväll, åtminstone innan jag somnade, men jag hann fota himlen, som lovade regn, och regn blev det idag. Eller nu på morgonen, det kan ju ändras under dagen:

Jag önskar er alla en fin måndag!

Är man konstig, eller…kanske inte :)

Av , , Bli först att kommentera 13

Fick en sommarpresent, 500 kronor på Avion, så i det mindre bra vädret igår, gjorde jag mig en snabb sväng, dit ut. Ville kika på nya stolsdynor till stolarna härute. Hittade och köpte 6 stycken på Hemtex, tror dom gör sig bra mot färgen som kommer att hamna på möbeln:

Och lite matjord hade jag också, dom var nedsatta med 60 kronor per dyna, så det blev en gratis handling!

Detta fick jag uppleva på hemvägen och jag la ut min lilla fundering, på FB:

Visst är man konstig (eller kanske inte), då man gör skillnad på ljud och ljud och bil och bil. Kommer fram till trafiklyset, korsningen Storgatan och gamla E4 an. Hör att det är ett jäkla liv på nån bil. Tittar åt vänster och tänker fiii faaan, vad den bilen lever om. Så kastar jag ett getöga åt höger, haha, nämen, det är ju Jitte, jäkla cool bil han har, och vilket ljud, sen 😍🤣

Lite som då grannbarnet skriker Det var en jäkla unge att skrika högt! Eller är det vår lilla älskling som gråter?

Pratade med en överlycklig Sally, som fått sig en värsting studsmatta i present. Den väger 200 kilo, så dom har placerat den på sidan om huset, där inget gräs ska klippas. Hon skickade en bild på den:

Ja sa hon, då pappa hoppar på den så ser han in i sovrummet. Och till saken hör ju att sovrummet ligger på övervåningen. Nå, lite fusk är det väl, då mattan står på en platå och studsmattan får man ju klättra upp i, sen är Anders lite längre än Sally, fast jag fattar, det är en supercool matta.

Hon fick även nåt spel på mobilen som kopplas till mattan, där man får olika uppdrag. Hoppa högre än tornet i Pisa etc. Jag kunde inte låta bli att tänka på Nicco, hon föddes ju med fjädring i knäskålarna. Hon kunde aldrig vara still, utan det skulle hoppas hela tiden. Hon hade förmodligen älskat en sån där sak, hon med.

Jag passade på att städa inne, sånt där ligger på spar, då det är varmt ute. Dammsög, tvättade golv, tog ett fönster. Kändes skönt att få göra bort lite och ställa undan sånt som hamnat framme på bord och bänkar. Fortsatte däruppe, då jag räknar med att Theresé och Sally kommer att inkvarteras där, några dagar, innan dom åker hem.

Och idag, funderar jag på om man skulle tagit och åkt på Jysk och köpt madrass till vår säng i bussen. Den vi har, är aningens för tunn. Jag får ont i höfterna efter 2 nätter i den sängen, och sen sprider det sig ner till knäna. Tyvärr är det inga standardmått på sängen, så jag lär få skära sönder madrassen. Hm… fast det blir nog bra ändå.

Hoppas på en fin dag, för er alla!

Inom loppet av 10 år

Av , , 2 kommentarer 11

För idag är det Sallys födelsedag, och då hurrar vi HURRA!!!

10 år sedan man blev mormor, och å ena sidan känns det som det inte var så längesedan, samtidigt som det känns som en evighet sen.

Kan vara för att det hänt så mycket på dom åren. Vi har flyttat från lägenhet till hus. Vi skaffade Winstone, bara så där, för att:

Vi har inom loppet av dom tio åren, förlorat Åkes pappa, min pappa, min moster och ingifte morbror, och min ingifta faster, samt 2 farbröder. Så tiderna förändras konstant, människor dör och föds. Nya människor kommer in i la familia. Man knyter ju även nya kontakter och vänner.

Så vi är i ständig förändring och förnyelse. Men det är väl det, som gör livet spännande, på både gott och ont, och det sätter krydda på tillvaron.

Sally ska vi alla fall fira då hon och Theresé kommer upp om 10-12 dagar. Så jag har lite tid att fixa present på. Här har ni Sallys, egenhändigt gjorda önskelista:

Hm…undrar just vad jag ska hitta på att köpa, av allt detta. En ren, kan ju bli tufft, undrar om dom rymmer den i skuffen på bilen. Hahaa, ja jag vet, man må få önska vad man vill, önska kostar ingenting, och rätt var det är, slår en önskning in, det vet man aldrig.

Jag agerade kontaktperson igår, och personen jag träffar, hade hittat denna aktivitet. Vi åkte till Berga, mot Obbola, där det var öppet hus för Tusen trädgårdar.
En dag, vartannat år, öppnar en privat familj upp sin tomt och trädgård, för besökare. Vilket ställe dom har. Jag tänker att bilderna får tala för sig:

Den här sista bilden, tror jag, är en ”jord”gubbe, eftersom det är jordgubbsplantor i lådan 😀

Vilket otroligt jobb dom lägger ner och tänk att man öppnar upp så vem som helst får komma och titta runt. Det fanns bänkar och altaner, sittplatser och utsikter, överallt.

En tjej satt där och hade ett litet loppisbord. Hon hörde inte till huset, men berättade att hon bodde alldeles bredvid och hon var ofta där och hälsade på. Jag trivs så mycket här, sa hon, och vi brukar ta flotten och åka ut på vattnet för att bada. Och ja, att hon trivs där, det förstår jag, alla gånger.

Åke roade sig kungligt igår med att slipa bordet som jag ska göra ommålning på. Och sen fortsatte han med soffan vi har härute. Nu ska även dom möblerna få ny färg. Jag tänker att dom får matcha den orangea möbeln, men utan det svarta runt om, det blev lite väl mycket jobb. Kanske jag hittar på nåt annat streck med svart, man vet aldrig med mig.

Avslutade söndagen med en liten sväng med Camaron, och här kommer en bild som Mats Alfredsson tog, då jag svängde ut från ÖK:

Förstår ni vad dåligt lokalsinne jag har. Fick nämligen fråga Åke, efter 5 minuters funderingar om vart detta var taget, om han visste. För han tog det 1 sekund. I min skalle var detta nåt helt annat men det stämde ändå inte. Hahaa…jaja, huvudsaken är att jag vet vart jag bor, tänker jag 😀

Ha en underbar dag, allihop!

Kände mig kränkt, nå se hemskt!

Det är nu det händer saker. Fotat nederst på vårt trappsteg, den 21 maj:


Och detta, 2 dagar efteråt:


Bästa tiden, framför oss!

Nicco röjde lite däruppe igår, och jag kände mig kränkt av vinden, heeela dagen. Såg så härligt ut i solen, men det gick ju fasen inte att sitta ute. Jo, vi drack eftermiddagskaffet där, men det var jussepass.

Kaffet kokades förövrigt i denna kaffepanna, som jag införskaffade nån timme innan fikatajm, på Rosendahls antik ute på Västerslätt. Jag och Nicco gjorde oss en tvärtur, dit ut.


Fick en sån här, med samma mönster, av mina föräldrar, deras gamla då, nån gång på slutet av 80 talet. Med medföljande spislock. Pannan följde med oss x antal år, men till slut, hade den gjort sitt och fick gå i graven.

Hittade en likadan fast en storlek mindre, och den har vi i bussen. Tyvärr håller även den på vara färdig för skroten, tror att användning på gasolplatta, nöter mer än en vanlig spisplatta, så det är inte så konstigt. Men nu är vi ju räddade, med ännu en till som vi kan nöta på.

Jag tycker personligen, att kaffet blir aningens godare i denna typ av panna!


Undrar om jag ska tillbringa lite tid nere i källaren idag, vädret säger i alla fall det. Och det vore ju bra att göra nåt, i alla fall, så man kan skönja ett ljus i slutet av tunneln.

Det värsta är att man måste göra plats för saker man tömmer ut från ett skåp, sedan komma fram till om det ska sparas och i så fall, vart. Och där man sedan vill ha det, finns det plats därinne eller måste man göra en till rockad.

Ommöbleringar eller ombyggnationer i alla ära, men vissa tar verkligen priset. Fick en bild skickad till mig från Anna Markström som hade denna bild i sina samlingar av foton, denna från Thailand:


Jag får huvudvärk då jag verkligen försöker fatta, hur det ser ut i huvudet på en hantverkare som gör nåt sånt här.

Är det dusch med inbyggt fotbad, för nog tusan får då fötterna sitt innan man kommer upp i nån nivå då det rinner ut, men hur tusan får man ut det andra vattnet:


Ja ett eller två, är då säkert, jag är superglad att det inte ser ut så där i våra duschar och man får då skratta åt eländet också:


Jerry from over there, la upp den här bilden på min tidslinje, apropå Åkes tandembygge, han undrade om detta kunde vara ett annat projekt till Åke:


Haha…ja, man kan aldrig så noga veta vad han kan hitta på.

Hoppas på en bra dag för er alla, ut och hoppa i nån vattenpöl, eller kryp ner i soffhörnet och läs en bok, planera för soliga dagar som komma skall eller gör absolut ingenting. Det kommer en ny dag imorgon med.

Hur har ni det med minnet?

Av , , 2 kommentarer 12

Energin försvinner snabbt då man klattrar sig och får ont i ländryggen. Inte så jag kan säga vad jag gjort, på exakten, men jag har mina aningar. Högg till 30 minuter innan jag slutade jobba igår och varje steg och rörelse, känns ordentligt.

Ska fundera ett tag, på vad jag ska göra åt detta. Försöka strunta i och negligera problemet, eller försöka ta det lugnt. Jag vill inte vara hemma, men jag gruvar att åka också. Nå, jag ska fundera och känna efter.

Dom pratar om drömmar på Radio Västerbotten, drömmar man vanligtvis har på natten, inte drömmar om framtiden. Jag kommenterade förstås 😀 Jag som är smått fascinerad av mina egna drömmar vart får jag liksom, allt ifrån?

Så kom jag att fundera över en fråga jag fått förut, hur jag tänker eller ser på minnen. Tydligen kan man göra det på olika sätt, jag som alltid trott att vi alla varit likadan, i det fallet. Inte konstigt att jag ibland funderat på hur nån ibland, inte alls kan framkalla ett minne genom att se bilden framför sig.

Fick nämligen veta att alla inte kommer ihåg just i bilder, vilket jag då gör. Jag ser ju vägen framför mig, kullen, cykeln, ja allt vad det nu kan vara i den händelsen jag ska plocka fram. Och detta ska då innebära att man kanske har ett bättre minne än andra. Mja, eller man kanske kommer ihåg fler detaljer.

Det kan jag köpa, för detaljer har alltid varit en stor del av det jag ser, fråga mig inte varför, eller jo, fråga 😀 Här är en detalj, för att ta ett exempel:

Kom just på att en fördel med att vara ansiktsblind, är att man kan vara en hejare på just detaljer, haha. Vad bra, att det många gånger går att få ut nåt positivt, av grejer som är lite åt det negativa hållet.

Ni som inte ser bilder i era minnen, hur kommer ni ihåg saker då?

Minnen kan ju också väckas av dofter, platser eller musik. Lite coolt ändå. Jag och Nicco pratade om just det här, för ett tag sedan. Och jag tyckte väl att det ändå är konstigt att man inte gör sig av med sånt man inte behöver veta…lite som värdelöst vetande.

Och nej, hon sa att har egentligen allt i huvudet, men man lägger det åt sidan, och sen kan det då förhoppningsvis, poppa upp då man behöver det.

Fast jag undrar fortfarande varför jag behöver komma ihåg att jag tyckte det var tragiskt då pappa varit ner och handlat en back med dricka, på sommarlovet och man skulle få välja en flaska men där fanns bara Grape tonic. Fy tusan, haha, och jag och kusin Anna tvingade i oss drickan genom att blunda och låtsas som om det smakade nåt helt annat.

Då jag nu skriver om det så ser jag oss framför mig, vi går uppe vid gungorna i stugan, fnittrar och delar flaskan mellan oss, och säger att jomen, nu, smakar det ju annorlunda. Fast egentligen, gjorde det inte det, utan vi sa så, för att vi ville att det skulle göra det.

Här kommer nu 3 bilder som pappa tog på en av våra båtturer över till andra sidan sjön, och vad håller jag i näven, på riktigt, haha… här en Coca-Cola i alla fall:

Och tadaa… nu nåt helt annat:

Kusin Anna sa då hon såg dessa bilder förut, att det kommer du väl ihåg, det skulle skämtas och skojas hela tiden, så nog är det din pappa som satt ölflaskan i handen, för att det skulle se ut som om det var det du drack. Ja, förmodligen 😀

Theresé skickade just två bilder på Sally och Evert så dom får pryda sin plats här i slutet på inlägget, Det finns ju små detaljer och det finns stora, Evert får representera den större detaljen 😀

Och nu har jag funderat och känt efter, och nej, jag stannar hemma, det här är inte kul, alls, nu ska jag ta mig en värktablett, tror jag har nån på lager, som kan funka, i hope.

Ni får ha en fin onsdag, allihop!

Han fäktade oss i ansiktet med svärdet :O

Av , , Bli först att kommentera 16

Sist jag satt hos mamma och drack kaffe tog hon fram 2 album med sparade vykort. Jag hade bland annat skickat detta:


Och visst kommer jag ihåg Stockholms resan, ny T-shirt hade jag köpt, Lacoste, dyyyr, och den hade jag sedan på mig då vi senare på dagen, åkte till Gröna Lund.

Där hände det sedan saker i trappan på väg upp i lustiga huset och sedan i den rullande tunneln man skulle ta sig igenom, så min tröja var varken ren eller hel, efter den upplevelsen 😀

Min pappa fick sedermera ärva T-shirten, mamma lagade hålet och sedan levde de tröjan rätt så länge. Skulle inte ens förvåna mig om den ligger i nån garderob uppe i stugan eller i källaren hos mamma.

Kommer dock inte ihåg om vi gick och såg på den filmen, hm. Fast jag tror det, men är inte hundra.

Vi, jag och Urban, satt på slotts trappen och tog igen oss, då en vakt i full mundering kom fram med draget svärd och viftade framför våra ansikten och sa att vi inte fick sitta där :O

Jisses! Undrar vad han trodde att vi kunde utgöra för hot mot Sveriges konung, oh my lord! Eller så gick han på nåt, drogliknande eller så var han en helt grön novis, ej torr bakom öronen och jättenervös för att inte göra sitt arbete korrekt. Jag vet inte, men jag lär aldrig glömma bort det där.

Mja, kanske var bra då, vi lärde oss i alla fall att man sitter inte på trappen till kungahuset, för då djävlar!!! 😀

Ett av minnen på FB var denna bild, som kommer från tidningen Kommunalarbetaren och ritas av Berglins, och så här är det på fredagarna hemma i vår soffa:

Jag lovar, vi ifrågasätter hela tiden vem f-n som kan veta det där, och varför skulle nån ens veta det???

Ja, med facit i hand så kan jag säga att om en kunglig vakt, med långt svärd, hade varit med på lektionerna i skolan, så kanske jag hade vetat ”det där”, haha, faktiskt!

Fick ett paket från TorrelivingTina igår, dom fantastiskt underbara kryddorna, och ja, jag vet, salladskryddan är Niccos 😀

Och enligt medföljande kort är det bara att sätta igång kaffepannan, för snart har hon tjänat ihop sina första miljoner och tänker köpa ett privatflyg 😀

Tack för paketet, Tina <3

Ha en fin torsdag, allihop!