Etikett: pepparkakor

Det var trevligt!

Av , , 4 kommentarer 8

Jag hade ett trevligt samtal igår, med en Ulla, söderöver. Vi pratade om både dåtid och nutid, mycket som ligger i dagen just nu, är SD och vad man tycker om just dom eller politik i största allmänhet. Vi kom in på julen och det ramaskriet, då Lucia helt plötsligt inte skulle vara den traditionella, låt oss ha kvar Lucia, låt oss ha våra pepparkakor, rör inte this and that, men hallå, har ni tänkt på hur mycket av alla saker som verkligen, är svenskt med julen???

009

007

Granen, nä, den kommer från Tyskland, Lucian, nopp, Italien, pepparkakorna, hm…nä, sitt ursprung anses pepparkakan ha i den tyska staden Nürnberg och de Lebkuchen som tillverkades där redan under medeltiden. Men tomten då???

10847783_10152920316096585_5602609996113421329_n

140193_178556Bild tagen av Theresé Hällsten

Gissa vad, han importerades som tradition till Sverige från USA under 1800 talet.

Inte heller adventsstaken är något svenskt, adventsljusstaken (med fyra ljus) – och traditionen med att tända ett ljus i adventsljusstaken varje söndag, fyra söndagar innan julafton – kommer ursprungligen från Tyskland. Där hade man för sed att varje söndag i advent tända sju ljus, ett för varje veckodag som gått. De här ljusen placerade man sedan i en liten inomhusgran som stod på ett bord. Sista söndagen i advent var den alltså fylld med 28 tända ljus.

008

Nu kan det ju vara som Ulla sa, eftersom det är x antal år sedan vi införde vissa saker här så räknas det som svensk tradition, fast den skulle snarare kallas för kulturell tradition. Med tanke på alla olika kulturella saker vi har för oss 😀 Huvudsaken är väl att vi firar jul som vi själv väljer att göra det på, eller hur?

Att det snart är julafton är då inget som kan gå, obemärkt förbi. Jag tänkte göra en liten tur ut på Expo igår, jag hade varit upp på Djurmagazinet och julhandlat till djuren. Kommer ÖK ner och ska passera blå vägen och där är det stopp. Detta var ju värre än under den spontana cruisingen som brukar inträffa i samband med Wheels.

get_image.php

Och det skulle aldrig vara något problem om bilisterna stannade då det blev rött, och inte försöker klämma sig emellan ändå, med det resultatet att dom stoppar upp övrig trafik då dom får grönt. Innan jag tagit mig ut på Teg så hade jag gett upp och gasade hem istället, iddes liksom inte.

Önskar er alla en fin lördag!

Bör finnas i var mans hem…

Av , , Bli först att kommentera 7

Nu ska alla pepparkaks älskare få sig ett tips:

Foto0862

Dessa skorpor bör finnas i var mans hem…. Jättegoda, hårda, pepparkakssmakande skorpor som man inte bara kan bjuda på i brist på annat, man kan ta en själv, till kvällskaffet, jag lovar 🙂

Vi fick faktiskt oväntat besök igår och vilken tur att hemma hos oss har det alltid funnits och finns än idag, Gevalia i kaffeburken. Det var Monika och Björn, från ”gammgården” som susade förbi och Åke råkade vara ute just då så han bjöd in dom på kaffe.

Och en högpoängare till… jag hade ju en påse med dessa skorpor hemma så dom slapp en slät kopp kaffe, dom fick något till.

Jag var ut en sväng och handlade annars var det bara Winstone jag rastade med jämna mellanrum. Kallt så det räckte till men blåsten lugnade då ner sig till kvällen.

Nicco och en kompis till henne tog moppen och åkte upp på Umedalen till en annan kompis, när dom sedan skulle hem, så startade inte moppen, kul, kul… samma sak var det i fredags då hon skulle hem från skolan. Batteriet måste ju vara slut, och kylan suger ut det där sista i batteriet.

Hon kör ju dessutom inte så långa sträckor åt gången så den hinner väl aldrig laddas upp ordentligt. Jaja, vi får se, jag vet inte om hon tänkt köra moppe hela vintern eller om den ska ställas undan och hon börjar ta bussen istället, det jobbiga där är att härifrån går den bara en gång i timmen, obra om man missar en buss då. Fast om man går en bit så finns det andra bussar att åka med, även om dom oftast är fullproppade.

Nåja, nu är det väl bara att ta sig an den här dagen och se vad den har att bjuda på, önskar er alla en toppen söndag!

Foto0864

1.53… sitter fastbränt

Av , , 4 kommentarer 8

 

1.53, dom siffrorna har suttit som fastbrända under ögonlocken, hela natten. Jag vaknade nämligen då av att ett jetplan svepte förbi en centimeter ovanför taknocken för att sekunden därefter landa på taket… typ.
Det var snön som rasade från taket. Ni vet ju hur det kan låta. Jag tvärsatte mig upp och slängde ut en arm mot Åke, som tur var låg han utom räckhåll för annars hade jag väckt upp honom också. Det tog en kort stund innan jag begrep vad som faktiskt hade hänt. Jojo, så kan det gå, om man har livlig fantasi och man ligger och drömmer samtidigt som det händer något i verkliga livet.
Apropå verkliga livet så fortsatte jag att tänka på mormor och morfar, då jag skrev om dom igår. Min morfar som gillade att arbeta med händerna. Han snickrade skålar, kåsor och slevar av alla de olika slag, små sockerskedar osv. När man kom in hos honom kände man trädoften och på bordet i tv rummet hade han sina alster liggandes.
Han virkade även fiskenät, gjorde mjärdar (vi barnbarn fick varsin av mindre modell) och han stickade sockar så det stod härliga till. En rätt så händig karl, med andra ord.
Han hade diabetes, och det skötte han också om, enbart via maten han åt. När vi kom dit hade han den sedvanliga flaskan med vichyvatten på bänken. Inget jag tyckte var speciellt gott. Men han kunde trolla, han hade en saftflaska på lut i skafferiet och den blandade han med just vichyvattnet och det blev ju hur gott som helst. Och till det fick man doppa pepparkakor.
Glasen var speciella, små runda saker, och den dagen han gick bort och hans saker skulle städas ur, fick vi allihop välja något som vi ville ha kvar efter honom, jag tog dom tre små runda glasen som fanns kvar, och bara genom att titta på dom så känner jag smaken efter hans lilla specialblandning.
Lustigt, men samma sak är det med ett par grejer man kan sätta på en vanlig elvisp, som man använder för att göra äppelmos. Mamma har ett par sådana uppe i stugan och det var en gång i tiden min mormors. Hon gjorde ofta äppelmos och det luktade så gott, den doften känner jag också då jag ser dom där sakerna ligga i lådan däruppe. Vilka minnen man har, knepigt.
Jag sa vid något tillfälle, då jag pratade med en person som känner en som håller på att bli blind, och reser väldigt mycket för att hinna se så mycket som möjligt innan det är försent. Att just doftminnen vore kanske något att ta till sig. Det behövde ju inte vara något man köpte (en liten doft av Italien) i en påse, man kunde ju kanske plocka till sig något själv och lägga ner i en tygpåse och knyta igen.
Sedan plockar man fram den då man sitter och minns sina resor, och samma sak blir det ju givetvis med musik. Oftast drömmer man sig bort till saker man gjorde då man lyssnade som mest till just en låt eller ett band. Vi har ett band med Proclaimers, och just dom tvillingbrorsorna och det bandet för mig tillbaka till början av 90-talet och vi sitter i folkabussen på väg ner till Småland, jo så är det. Jag kommer till och med ihåg spöregnet då vi passerat Nordmaling.
Och med den lilla beskrivningen av en del av mina doftminnen så avslutar jag morgonens lilla blogginlägg. Ha en jättefin fredag, allihop!
 

Bbbee, nä, Chh…nä…

Av , , 2 kommentarer 4

 

Bbbbbettty, nä… Ccch… nä, det är nåt på C, säger Åke, nä, säger jag,  jag tror att det är D, och det är kort. *lägger pannan i djupa veck* men inget poppar upp. Så här är det precis varje gång då vi ser Bette Middler på tv. Vi vet vad hon heter, även fast det började nog med att vi inte visste det utan hade två namn att välja mellan, den andra, som vi blandar ihop med henne, visste vi bara hur hon såg ut, men inget namn.
Sen får vi sitta så där i någon timme, ibland ger jag upp och letar på datorn och någon gång, om än ytterst sällan, så kommer någon av oss på det. Igår kväll var det Åke som fick briljera efter en timmes, hög tankeverksamhet. Han gick ut på bron för att röka och öppnade dörren efter en sekund och ropade: Barbara Streisand!
Nå, det började inte på Ch, inte heller på D men jag hade varit inne på det där med B men fick det inte att gå ihop med ett kort namn, vilket hon inte heller har. Det roliga är dessutom att sist, vi inte kom på vad hon hette och tog reda på det, så sa vi, att det där kommer vi aldrig att glömma nästa gång. Men oh ja, det var inte svårt att göra, men visst är det konstigt att vi, bägge två, ska drabbas av denna minnesförlust? Om och om igen.
Idag kommer bastugänget hit på fika, så jag ska väl städa lite och putsa upp kaffekopparna… nä där överdrev jag allt, lite. Jag har i alla fall bakat en kaka som jag kan bjuda på sen blir det nog dom sedvanliga pepparkakorna som serveras från höger till vänster under denna månad. Fast jag kan bjuda på dom med en liten tvist, man rör ner någon matsked lingonsylt i Philadelphia ost och sedan brer man det på pepparkakorna, gott så det förslår.
Theresé skickade en bild på hamburgarbordsdammsugaren som Melissa skickat till dom och dom fick mer i paketet, nämligen en senap och ketchup flaska med ögon som blundar om man lägger ner flaskorna:
Det finns då allt… men inte den där hunden jag skrev om igår 🙂
Önskar er alla en fin dag!

Nästan en miljonaffär

Av , , 2 kommentarer 4

 

Så fick vi göra…nästan en miljonaffär igår, det är minsann inte varje dag man får göra det. Killen ville ha lägenheten och för priset han betalar så slipper vi göra någonting åt den, vi lämnar den i befintligt skick, vilket känns rätt så skönt, att bara slippa bry sig om att anlita folk till att styla om den, som ni vet har våra katter dessutom gått ganska så hårt åt våra väggar. Golven har vi aldrig gjort något åt, och nu går vi in på det artonde året, som vi bor här, så han har en del jobb innan den är i toppskick, men vi vet också att han gör en bra affär, liksom vi.
 
Hittade en kul grej i köksskåpet, som jag aldrig sett förut, snacka om att rationalisera arbetet med att baka pepparkakor 🙂
 
Ja, Nicco, jag vet att det är du som fotograferat, men ingen annan vet så nu säger jag det.
 
Mötet på jobbet igår, gick bra och det kommer att ske vissa förändringar. När jag kom hem så städade jag, samt satt och ringde runt till Vk, Radiotjänst, Telia etc., för att säga upp hela rasket. Inte för vår del, utan givetvis för svärfars. Det är inte bara ett, man ska tänka på.
 
Nu ska jag boka in en tid på banken, och sedan prata med Bredbandsbolaget, för vi vill ju ha en uppkoppling dit vi flyttar. Hål i väggen, eller rättare sagt kabel, finns redan, men hur man får Internet därifrån och vidare, det vet jag inte. Även om det inte är aktuellt precis nu, på sekunden, så kan man ju ta rätt på hur man ska göra, innan vi är där.
 
Jag jobbar eftermiddag, idag och imorgon, sen är jag ledig lördag och jobbar igen på söndag. Känns som om det kommer att bli två dryga veckor framöver, med inte bara jobb under veckan utan även på helgerna. Jag ska ju jobba in nyårshelgen som jag bytte bort. Så jag har bara mig själv att skylla, att schemat ser ut som det gör. Ni får ha en bra torsdag, allihop!

Hårfön i avloppet?

Av , , 4 kommentarer 3

Ventilationen är inte kollad än, men…nu vet vi hur vi ska göra för att det inte ska storma i lägenheten, öppna hela vädringsluckan i sovrummet. Då funkar det som det ska, även fast det faktiskt sitter en liten ventil i själva luckan. Det innebär också att vi kommer att frysa ihjäl den dagen det är minus 20 grader ute och jag står och steker något.

 
Dessutom, och läs nu detta noga och försök komma med en förklaring på det. Vi hade ett smärre stopp i handfatet i badrummet som Åke skulle åtgärda igår kväll. Han skruvade lös röret under handfatet och där vill jag lova att det var som att sätta på hårfönen på järnet. Det blåste rätt ut genom röret. Varför och vem har stoppat en femkrona i det röret så det fick luft? *suck* Fast det visslade mindre i stora ventilen uppe i taket, då jag gick och öppnade vädringsluckan, men det blåste inte mindre i avloppet för det. Ett fall för televerket?
 
Idag tror jag att jag ska ta en sväng på stan, det finns något litet jag har tänkt inhandla så tror jag att julklapparna får vara avklarade sen. Men innan dess ska vi ut och gå, sen är det matleverans igen och idag erbjuder köket råstekt potatis med fläskotlett och brunsås, till efterrätt ska hon få några sirapsbröd som jag bakade igår eftersom jag ska vara värdinna för ett Avera party ikväll. Då vill dom inbjudna få lite kaffe med tilltugg efter visningen av produkterna. Birgitta har också bakat, för meningen var att även hon skulle vara värdinna men arbetet kom i vägen, den här gången.
 
Sen kokade jag knäck igår också, men jag tror inte att jag tar med dom, dom blev så hård och då finns det ju en viss risk att någon tuggar sönder sina tänder och det vill inte jag vara orsaken till, så dom får bli kvar här hemma. Däremot köpte jag en påse med pepparnötter i förrgår. Det hade jag aldrig hört talas om förut och nyfiken som man är så köpte jag dom i alla fall. Dom ser ut som mandelbiskvier men smakar precis som pepparkakor så dom kan jag ta med ikväll, lite annorlunda mot för vanliga pepparkakor. Ni får ha en bra dag, jag ska försöka med det, jag också.

Kommer ihåg…

Av , , 4 kommentarer 4

Tänk när man var liten…jag och min kusin badade i diket efter ett varmt sommarregn, för det var så varmt och skönt där (huvva säger jag idag), jag hoppade bland isflaken då sjön höll på riva uppe i stugan i Malå, ville förmodligen vara årets första badare, och när man åkte bob uppifrån vattentornet längst med cykelbanan och när man kom ner till grinden så stod någon där och höll upp den för att man skulle kunna fortsätta åka över vägen, inga eftertankar där inte.
Kom ihåg den där sommaren då farsan köpte en back med dricka, det gjorde våra föräldrar bara på sommarlovet och då skulle det dessutom snålas så drickan skulle räcka länge. Just den här gången hade "smartskaftet" (ursäkta uttrycket pappa), köpt en hel back med enbart grapetonic. Jag vet idag av vilken anledning, han skulle givtevis ha det som groggvirke, och grapetonic är nog inga barns favorit dryck. Men vad gjorde väl det, jag och kusinen öppnade varsin dricka, tog en stor klunk, blundade och låtsades att det smakade pepparkakor, och se…då var det precis det det gjorde, vilken fantasi.
 
En stormdag/natt, gjorde så att plåtar från vattentornet lossnade och flög iväg, vi hittade en sån och åkte pulka med den i skogen. Inti fasen tänkte vi på att kanterna var vass och att det egentligen var förenat med livsfara. Nä, livet lekte!
 
Det gör det nu också, livet alltså, att det leker. Ibland katt och råtta, andra gånger kurragömma och en tredje gång den retfulla leken som man får tåla för att man gett sig in i den. Men för det mesta flyter det på även fast dagarna hemma hos oss, aldrig är sig lika. Och vi kan aldrig ta för givet att nästkommande dag kommer att vara smärtfri. Och egentligen, om man vill träna upp sin kreativitet så ska man göra saker annorlunda. Tror att jag skrivit det förut, men so what. Prova att stiga upp ur sängen med det andra benet imorgon, eller ta lunch en halvtimme tidigare, håll i koppen med vänstra handen istället för den högra eller varför inte heja på en människa du aldrig sett förut. Genom att förändra, invanda saker så kan du också förändra utloppet av dagen, du kanske råkar säga hej, till en väldigt ensam människa, som i sin tur inser att mänskligheten inte är så grym så att personen ifråga donerar hela sitt livs arv till ett behövande barn som när den växer upp kommer att bidra med en lösning till världsfreden. Jojomensan! Och bara för det så ska jag inte gå min promenad åt samma håll som jag gjorde igår 😀

 Ha en bra fredag!

 

Maria Lundmark Hällsten