Etikett: plånboken

Tänker ni som jag, eller 🤔😜

Av , , Bli först att kommentera 11

Åke bjöd på lunch igår. Han deklarerade redan på fredags kvällen att han minsann, kunde bjuda mig på Ullas. Dom har inte bara goda lunchmackor utan även öppet på lördagar igen. Kom dit och vem tror ni, hade plånboken hemma…mm. Selektivt minne eller utstuderat och planerat in i minsta detalj?

Jag bjöd med andra ord, Åke på en lunchmacka på Ullas kondis igår. Till Åkes försvar, jo jag vet att han hade travat hem igen och hämtat pengar ifall jag hade insisterat, men det gjorde jag faktiskt inte. Så jag får väl lov att skylla mig själv 😁

Jag och Nicco åkte iväg på Returbutiken som ligger bakom Ica Maxi. Dom hade man som glömt bort. Kan inte påstå att jag var så imponerad över deras sortiment, men det beror förstås på vad man är intresserad av. Jag köpte med mig ett kombinerad kyl och värmeprylskåp som man även kan ha i bilen. Onödigt nanting, jo jag vet…fast ibland bryr jag mig inte om att jag är onödig.

Vi åkte in på Blomsterlandet. Nu vet jag inte om det är jag som påverkat henne. Jag har i alla fall blivit påverkad av en mycket klok kvinna som sa till en vän till mig, att man ska INTE ha nånting i fönstren som gör en deprimerad, läs: döda blommor. Så det har jag sagt till Nicco då jag slängde en av hennes döda blommor. Hon tyckte inte alls att det var död, fast jag anser att dom är på god väg då inget håller fast i bladen längre.

Nå, hon hade kommit på att kaktusar, kanske var hennes style. Kaktusar brukar överleva det mest förutom för mycket vatten. Hon fick tips på blomaffären hur hon skulle packa ner kaktusarna i påsen för att sedan kunna få upp dom utan för många stick i händerna. Hon sa sedan att hon hellre handskas med kaktusar dagligen dags än brottas med Sambo. Hahaa… jo jag förstår det. Sambo besitter inte skillsen att ”veta” när nog är nog.

På Blomsterlandet har dom anställt ett gäng som käkar ohyra. Nicco undrade om hon skulle fråga ifall dom fått korrekta anställningsavtal, haha

Jag köpte med mig en Dr Westerlunds pelargon. Googlade då jag kom hem och ser att dom egentligen borde ha vintervila till mars, så jag ska ta ner den i källaren tills mars månad är kommen. Då blir det omplantering och mera ljus och värme. Får se om jag kan få den att överleva och kanske blomma. Och att den blommar för att den trivs och inte är på väg att dö.

Såg den här bilden på nån sida nån gång ifjol. Sparade den för att jag skulle skriva något om den. Glömde bort men hittade den nu då jag tog bort en massa strunt.

 

Jag vet varför jag sparade den. Undrar om ni tänker som jag då jag ser sånt här? Min första tanke blir, ok, är det nån som brukar sätta fast fejkhår under armarna eller?? Och sen, givetvis, vem f-n bryr sig, om du inte vill ha hår så tar du bort det och bryr du dig inte så ha kvar det. Det är väl upp till var och en.

Vi har väldigt lätt att påpeka att saker ska se ut på ett visst sätt, men ingen tänker på hur vi föds. Ta det ett steg längre, och tänk dig en bild på dig själv, 40 år framåt från födseln. Inga rakhyvlar, pincetter, skönhetsoperationer, peelingar, utan pure nature. Hur ser din bild ut?

Du må ju få bestämma själv, och ingen i hela världen har rätten att tala om för dig vad du borde göra. Det är så synd att vi faller för mode, andras synpunkter och vad som är inne eller ute. Dom bästa och mest intressanta människorna är dom som gör som dom själva vill och tycker.

Missförstå mig rätt nu. Det handlar inte håret under armarna. Man kan ju ta bort det för att det känns mer hygieniskt, inte för att vinna en skönhetstävling med lenaste armhålan. Det handlar mer om vad du har i ditt huvud. Fall inte för det där som i längden, kommer att bli något du ångrar men som inte går att få ogjort.

Gör det du tycker känns rätt för dig och stå för det! Det är det absolut bästa du kan göra.

Nu släpper jag det innan jag trasslar in mig i förklaringar som ingen alls begriper sig på. Ni som vet, vet och ni som inte förstår, fråga eller låt det passera.

Ha en fin söndag, allihop!

Mitt mellannamn är Typiskt

Av , , Bli först att kommentera 16

Jag hittade ett gammalt inlägg från januari 2013, i sökandet efter en bild av Capricen, och detta inlägg, beskriver mina dagar så bra att jag inte kan låta bli att sätta ut den igen, även fast jag ser ut att ha berättat delar av den, ännu tidigare. Alltså, googlar man ordet typiskt, så borde det sitta en bild på mig där, eller som man ibland säger, mitt mellan namn kunde har varit detsamma. Maria Typiskt Hällsten

Framsida2Bild lånad HÄR

”Kommer ni ihåg våran gamla Chevrolet Caprice, den som alltid hade något fuffens för sig, bland annat så ville ju dörrarna, under vintertid, inte gå igen, utan hade det varit plusgrader och sedan blev det minus så studsade dörren bara upp igen.

Jag vet att jag berättat om den där julaftonen när vi packat bilen, Nicco hade placerat sig i baksätet och vi skulle bege oss 21 mil norrut, upp till Malå, där vi skulle fira jul, för oss själva.

Allt gick ju som på räls tills vi skulle stänga Niccos dörr, den ville icket, Åke tog dörren och stod och slog den fram och tillbaka mot dörrkarmen, men inte hände något för det. Då tog han olja och annan smet och hällde ner i låsanordningen och överallt han kom åt.

Sen tipsade Maria (Maria Typiskt Hällsten) om att han kanske skulle testa att elda lite med tändaren, på den där grunkan som inte ville funka, och det gjorde han, med den följden att bildörren började brinna, invändigt och plötsligt var det rena cirkusen därinne på gården.

Nicco som hade spänt fast sig fick ju panik och ville ut, om nu någon granne stått och sett på hela scenariot så måste dom ha undrat vad tusan vi höll på med… döda bilen, eller vad? Först smäller man i dörren som om man ville ha ihjäl någon och sen ledsnar man och tuttar eld på den istället.

Nu var det ju inte mer dramatiskt än så, det som brann slutade ju att brinna och se… sen funkade dörren som vanligt igen och vi kunde ge oss av för ett helt normalt julfirande. När vi pratade om det igår, vid middagen, så tyckte Nicco synd om sig själv och sin tuffa uppväxt och hon undrade också hur sjutton pappas lastbil egentligen kan rulla, den borde ju vara lika misshandlad som bilen hade blivit, mja, sa jag, nu var det ju inte pappas idé, att tutta eld på dörren, det var ju egentligen min… moahaha!!!

Varför vi ens kom in på den berättelsen var att samma fenomen inträffade igår, då jag och Nicco hade bråttom till en läkartid vi hade att passa. Förardörren på Jeepen, ville först inte gå upp, jag bankade på knappen och plopp så lossnade isen och den gick att trycka in, men sen… ja då ville den inte stängas.

Ringde in till Åke som kom ut och provade både det ena och det andra, men det ville sig inte, till slut höll han bara in dörren och jag låste, så då satt då dörren fast i alla fall så vi kunde åka. Samma sak då vi kom fram och jag skulle låsa, dörren studsade så jag höll emot och låste.

Fick be om ursäkt att vi var sena, men sa jag, bildörren gick inte att stänga så det tog sin lilla tid. Nu till en något bisarr upplevelse därinne. Nicco skulle undersökas och när vi sedan pratade så skulle läkaren skriva ut medicin, han vände sig till mig och frågade om vi var fattiga? Ehhh, nä sa jag, det är vi inte. Är det säkert, sa han, hur ser det ut i plånboken? Det är lugnt sa jag, vi har pengar.

Han sa att medicinen han ville skriva ut, var dyrare än andra mediciner, den kommer att kosta ungefär 150:-, kommer inte det att kännas av, frågade han återigen. Nä, sa jag för tredje gången, det är INGA problem.

När vi sedan åkte hem skrattade vi då vi satt i bilen och Nicco undrade hur han ens kunde ställa en sån fråga, man borde väl kanske rimligtvis ha ställt frågan på ett annorlunda sätt, kanske frågat om man hade något emot en lite dyrare medicin, eller nåt sånt.

Nu berättade dock Nicco, att eftersom hon hade haft så bråttom då vi skulle iväg så hade hon inte haft tid att sätta på sig sockar så hon gick alltså barfota med sina Converse skor, och när han skulle kolla hennes längd fick hon ju ta av sig skorna så han hade ju sett hennes bara fötter. Jaha du, inte så konstigt då att han trodde att vi var fattiga, sa jag.

Först får han höra att vi har en skitbil där dörrarna inte gå att stänga och sedan ser han att du går barfota i ett par tunna tygskor mitt i vintern. Så vad skulle den stackaren tro… jaja, nu vet vi ju det i alla fall 🙂

16708538_10154980840331585_5559933414539730045_nTur också att man är vig, jag fick hoppa in och ut genom passagerare dörren, två gånger, men sen så funkade dörren, får se hur illa det är idag, då vi ska på begravningen, ser ju inte så seriöst ut att måsta ta sig in på den sidan av bilen.”

Önskar er alla en fin dag!
 

Jag blev lätt impad!

Av , , 2 kommentarer 12

Vi gjorde en liten utflykt igår, satsade på Sala men hann inte dit eftersom Sally skulle hämtas innan två, men Heby, dög. Vi käkade på det berömda mathaket där Åke i somras, misstogs för att vara gitarristen i Lasse Stefanz, jodå 😀

Var in på ett loppis och avslutade med Karlssons i Morgongåva, där fyndade jag (rejält, eftersom Åke hade plånboken, ajdå :D), två kuddar och en skalle:

14358706_10154515308716585_821156016465646565_n 14440903_10154515308351585_2712650104399099930_nTheresé har en ny bil…Volvo:

14370441_10154517669416585_8946030780217845866_nOch den tillhör den intelligenta hybrid rasen, som nästan, men bara nästan, kan köra sig själv. Jag blev mäkta imponerad, en kort sekund, då jag faktiskt trodde att den till och med kunde fixa kaffe:

14359265_10154517670206585_7260848937842285549_nMen den indikerar bara att det kan vara dags för en kafferast om du börjar vingla lite väl mycket över vägen. Den kan till och med larma om du är med i en bilolycka, om du inte svarar på tillrop, så kontaktas ambulans som i sin tur vet exakt vart du befinner dig…lite coolt är det ju.

Ikväll kommer lillebror Lars med familj, hit och ska äta middag med oss, och jag tog med mig vinflaskan jag fick av ”gammbossen” då jag fyllde år, jo nu jäklar ska den korkas upp, och jag ska testa…fast jag ryser lätt, med bara tanken på hur det kommer att lukta då man öppnar den.

Men dessförinnan, ska annat fixas och kanske vi åker iväg och tar en kaffe, nånstans en bit efter vägen. Önskar er alla en trevlig lördag!
14449001_10154514851376585_6541769714630775244_n

Nu har jag försmäktat…

Av , , 5 kommentarer 11

Ja nu har jag i dagarna 4, (femte dagen, blir det idag) försmäktat i denna kalla värld, utan en enda Läkerol… jösses vilket drama. Men jag har överlevt, och jag har dessutom enbart ätit mina tre mål mat om dagen, inga eller väldigt få, kolhydrater, och jag kan inte påstå att jag har varit speciellt sugen på någonting, förutom frukt. Ingen hunger, överhuvudtaget, så detta kan ju inte vara helt fel. Jag ser med spänning fram emot hur man tycker och känner om en månad.

Tina, min vän, skjutsade ut mig på jobbet igår, hon hade andra ärenden åt det hållet (jädrans tur för mig 🙂 Så jag behövde inte gå hemifrån en timme tidigare. Och Åke hämtade hem mig med Jeepen, då jag slutade klockan nio.
Nu är den fixad, inget mer sjung där bakifrån, men det kan jag ju berätta att det blev ett stort hål i plånboken efter det verkstadsbesöket, så nu kan vi aldrig sälja den bilen. Fast å andra sidan, nu vet vi ju vad vi har, och det är en väldigt bra vinterbil, det hjälps inte.
Det blev lite dramatik på jobbet igår, då vi var ute och gick, av hänsyn till min chef så kan jag av naturliga skäl, inte avslöja vad, men jag vill tacka dom som var runt omkring och som kom till vår hjälp, jag hade aldrig fixat detta ensam, och nu ska det bli ändring på torpet, så detta aldrig mer kan inträffa. Tack, ni snälla människor som ställer upp för dom som behöver det!
Jag ska tillägga här, för att avdramatisera lite, på vägen hem, så skrattade vi gott åt allt som hände och skämtade vilt om hur det hade kunnat gå, så… värre än så var det inte. Och det var väl för väl.
Nu ska jag göra mig en frukost omelett, och sedan knatar jag iväg på träningen, känns ju nästan över ambitiöst då man ställer väckarklockan för att komma sig iväg och träna, men…ska jag få in detta med mitt schema så är jag så illa tvungen, men å andra sidan, så gjorde det inte speciellt ont att stiga upp heller 🙂  Önskar er alla en fin fredag!
Maria Lundmark Hällsten