Etikett: Pro et

Jag är som vanligt lost 😜

Av , , Bli först att kommentera 13

Från Nelins fick 4 blommor följa med hem. 3 lila, likadana plantor och en outsider.

Nu ska jag bara se till att numero 1, jag kommer ihåg att packa med dom hem. Numero 2, ställa dom på en plats i bilen där dom kommer att stå heeela vägen hem.

Nelins tillhör btw något som heter matrebellerna. Det är ett 70-tal butiker med stark lokal förankring som gått samman i en gemensam
inköpsorganisation. Dom utmanar dom stora blocken i handeln, med gemensamma kampanjprodukter, en bättre prisbild och ett brett sortiment.

Inte göra som jag gjorde igår. Då jag propsade på att ta med mindre förvaringskärl för glasflaskor. NI vet, såna där, en för genomskinligt glas och en för färgat, som man tar med till återvinningen. Theresé sa nej, 3 gånger, hon skulle ta dom idag då dom återigen kommer att köra in till Uppsala för träning.

Men mamma sa jo, och tryckte in dom där, längst bak i bilen. Fick höra att man inte svänger in på återvinningen på väg mot Uppsala för då tar man sig knappt ut på vägen. Man försöker undvika vänstersvängar så långt det går. Jag kontrade med att då tar vi dom på hemvägen.

På Erikshjälpen började Theresé med att lasta av gåvor som hon hade där, längst bak i bilen. Vi parkerade och gick in i själva butiken. Hittade porslin som jag vet att Nicco fått av min mamma. Dessa delar trodde jag inte att hon hade så jag slog till.

Hittade även 2 kaffefat till Blå ranka. Dom har vi ju hemma och jag tror att vi har ett fat som ser sämre ut, så, why not. Dom tog jag också.

Vi hann sedan ut från parkeringen och upp på vägen mot Nelins så tippade en av glaskärlen och då kan ni gissa att det lät som bryggeri bilen hela vägen fram. Dom plingade på där bak så folk på gatorna måste ha hört oss komma.

Jodå, jag fick minsann veta att jag var en tjurskalle som inte velat lyssna på Theresé, haha. Fast…var det inte hon som framförde bilen och man ska inte köra som en biltjuv…

Nåväl, vi blev av med flaskorna och allihop var intakt. Då vi kom hem var Åke och Anders tillbaka.

Dom hade träffat på Ola Åbergh med fru (eller om det är sambo) Eva Robertsson, i Spånga. Kul att man kan träffa dom man känner, så långt hemifrån. Ola är en av få av Åkes bekanta som jag har lite koll på. Han kör nämligen Pro Et klassen, precis som jag. Har till och med nåt tidkort från den tiden

Såg ju lovande ut där, fast jag körde för fort och den tävlingen slutade faktiskt med vinst för Ola.

Anders grillade hamburgare, med assistans av Sally, som fick hålla i paraplyet. Det råkade komma en störtskur, precis då. Han invigde ostsmältare han och Theresé fick av oss i present. Måste ju säga att den funkade ypperligt bra. Osten smälte perfekt där under locket. Tog ingen bild på den men den ser ut så här.

Sen hoppade Theresé på en förfrågan hon fått av en vän till mig. Om hon möjligtvis, kunde lokalisera lite släktingar bakåt i tiden. Här var det inte alls så lätt. Om man är adopterad, antingen själv eller i nåt led bakåt i tiden. Så finns inte uppgifter att tillgå ifall den adopterade inte hunnit bli 70 år.

Och har man flyttat runt så är risken stor att man måste in i olika kyrkoarkiv. Man måste nästan få tag i en tråd man kan följa. Gissa att hon arbetade på högvarv.

Men så, äntligen, en breakthrough, hon hittade början till en tråd, i alla fall.

Så här lägger hon sedan ut lappar och påbörjar ett typ av träd.

Jag är som vanligt lost redan i starten. -Men men…är det dennes farfar eller var det pappa, eller va??

Nopp, jag ska inte hålla på med sånt. Inte idag i alla fall och inte i någon närtid. Kanske sen, då jag blivit pensionär och ska sitta ute i en hammock, i trädgården, och drick sherry och äta frukt. JAG VET, jag spårar igen.

Idag åker vi hem. Vi har ätit god mat, det har grillats och tillverkats glass. Vi har bakat blåbärskladdkaka, och vi har pratat gamla minnen. En bra resa söderut. Får se då det blir av, nästa gång. Flyg…eller kanske till och med tåg, hehee…och vi hamnar i Karesuando istället.

Ha en fin söndag, allihop!

Jag körde sönder…

Av , , 2 kommentarer 11

Vi kom fram till ett daggigt, småkallt Fällfors, strax efter 12, på torsdag natt. Det var inte mer att göra än att kasta ut sakerna som stod i vägen för sängarna, så man fick gå och lägga sig och be en liten…till vädergudarna, att det skulle bli fint, på fredagen.

Dåligt med sömnen, då jag vaknade efter någon timme av att bussen hade som slagsida och jag tyckte att jag fick kravla mig upp till huvudkudden, lade mig på tvärsan, och sov väl nån timme åt gången. Och visst hade bussen stark lutning åt ena hållet, man fick ta i, för att ta sig upp 😀

Det var lite blåsigt, småkallt på morgontimmen, bussen klossades upp, lossade Camaron, ut med markisen, och medan Åke gjorde i ordning bilen för besiktning, så gick jag på förarmötet. Solen böt igenom och vädret blev verkligen toppen, om än blåsigt, men det var medvind 😀

Jag började med en tid på 13.98, körde för fort, ändrade till 13.58, körde för fort igen, nämligen 13.48, och sen vände det, det har varit ett enda gissande på tider. Och jag tycker inte jag kan göra annat än gasa järnet. Sen är det upp till väder, vind, bilen, you name it.

Nå, jag blev då inkvalad och det är huvudsaken. Vi var även på Roger Andersson om detta med hans färg på sin crooccs, nu var det en grå färg han hade på sig. 4 kval körde vi på fredagen och näst sista kvalrunden, då hände det…jag hade kommit över mål, rundat kurvan på retursträckan, och skulle veva ner rutan för att få in lite luft, pang, så knäckte jag fönsterveven, och det, mina vänner, var det enda haveriet för vår del. Inte en enda gång, lyfte vi på huven…bra bil, va 😀

Sedan avslutades kvällen i gott sällskap med våra grannar Ola Åbergh med sitt sällskap Eva.

Lördagen bjöd på ännu bättre väder och jag hade redan kvällen innan, skrivit 13.62 på rutan. Jag gick ner på förarmötet, och döm om min förvåning, då Roger pekade på sina skor, han hade bytt, så nu satt det ett par blå crooccs på fötterna, vilken lycka, nu skulle väl turen komma tillbaka.

11758874_897077300381126_1111160259_n

Nicco följde inte med till starten, utan låg kvar i bussen och lyssnade på speakern. Jag kör och tycker det känns toppen, kommer in under markisen, efter avslutad runda, Nicco kommer ut ur bussen med ett stort smile, jag hade kört på 13.63 och var kvaletta med 1200 tusendelar fel marginal. Och därmed var det bevisat, man ska aldrig byta ett vinnande koncept, Roger måste fortsätta med sina blå 😀

Och där åkte också Ola Åbergh ner från sin andra plats till en tredje, och skulle ta ett allvarligt snack med Roger, om dessa skor, han lät inte god 😀

Lyckan blev dock kortvarig, då Pata Söderberg, en jäkel på att sätta tider, slog min med 2 tusendelar och jag åkte därmed ner ett pinnhål, och blev kvaltvåa. Sen var det dags för eliminering och jag tog mig till sista rundan, innan finalen, då jag mötte Pata, och vi gjorde bägge två, samma misstag, körde för fort, jag körde dock mer, för fort än han, och jag var ute.

Och efter det fick han Möta Kim Månsson och den rundan blev han vinnare i och segrare för denna tävling. Vi pratade efteråt, och jag sa till honom, att det absolut roligaste av allt, var att jag hade ett handikapp på exakt 4 sekunder, jag fick alltså starta 4 sekunder innan, och han, kom aldrig ikapp, och det är sällan, detta har hänt, jag fick också nöjet att möta Ola i ett kval, då han startade med handikapp, jag körde ikapp, och passerade, vilken känsla 😀

Sammanfattningsvis, en toppen tävling, bra väder och där hade vi också tumme med någon, då vi nästan hade packat ihop allt, så kom regnet och det var inte nådigt vad mycket vatten det fanns däruppe. Middag på X:et och hemma vid halvnio tiden igår, och nu får man njuta lite sol igen, härligt! Hoppas på en fin dag, för er alla!

Foto2751

 

 

007 014 015 019 024 025 026 030 032 034 055 056 058 060 061 063 064 067 068 069 072

 

 

Inte så snygg…men

Av , , Bli först att kommentera 17

Japp, då sitter fönstret på plats igen, uppe i stugan, den är låst och vinterklar, allt såg ut som vanligt däruppe, men att det är höst på gång, märker man i bilderna, vassen börjar förlora sin gröna färg och vattnet ser inte lika lockande ut, längre:

001 002 008 020Winstone passade i alla fall på att spurta runt, från ena sidan till den andra, han njuter av att få ge järnet:

003 005 006 013 016

Vi gjorde en sväng förbi Norsjö också, och tokiga som vi är, så shoppade vi loss och köpte en bil

Vad säger du matte…vadå bil???

023

Ja, men ser du inte bakom dig, Winstone…Va, vadå bakom, ska jag vända mig om?

022

Huuu, det står ju en bil där, en Camaro…JAAA bästa som finns 😀

021027

Jo, seriöst, vi har pratat en del och Nicco får ju börja tävla i samma klass som jag, Pro et, som det så vackert heter idag, men för att göra det så krävs det en bil, och det fanns en däruppe. Nu ljuger bilderna en hel del, för den ser ju rätt så ok ut, här:

Foto0775_001

Men kanske inte framifrån och på nära håll:

Foto0777 Foto0778 Foto0779

Den är tom och innehålls lös, ingen motor, ingen låda, inget innertak, inga säten på plats, dock följer det mesta av inredningen med, samt fronten och sånt där, men det är lite pyssel, kan man lugnt säga. Så Åke har en del jobb att se fram emot, men rätt kul att få bygga ihop, kanske, den dagen man är klar.

Lite roligt var det också att det stod ett namn på dörren, och vi gissade på en tjej som kört kanske just dragracing med den. Jag sökte på FB och hittade en med samma namn, skickade ett meddelande och frågade om hon var rätt person, och se, det var det. Hon hade fått bilen av sin man, -95, men bara kört på gatan med den. Hon tyckte det lät kul att bilen kommer till användning igen.

Idag är det Lycksele på schemat, jag har en tid hos läkaren, och jag får sällskap, Tina hakar på, så då går säkert tiden fort 😀

Önskar er alla en fin dag, regnet till trots!

 Foto0776_001

 

Maria Lundmark Hällsten