Etikett: promenad

Såg ut som tandpetstillverkning

Av , , 2 kommentarer 13

På håll såg det ut som tandpetstillverkning vid Tvärån. Bävlingen (kan inte låta bli att kalla den för det) har haft en jobbarvecka. Trädfällning står på schemat!!


Kan inte skriva att jag inte gjorde något igår, även om det är så man tänker själv, om man inte lämnat huset, annat än vid promenader. Jag kokade högrev som fick bli en middag bestående av köttsoppa. Gott!

Hade en hel del arbetsrelaterade telefonsamtal, 4 timmar totalt 👀 Gjorde en punktlista över saker vi ska ta upp på dagens arbetsplats träff. Städade 2 klädgarderober och gjorde mig av med 2 påsar. Avrundade middag och kaffe med en promenad på 3.65 kilometer, utan att tappa bort mig, wohoo…

Jag tog nämligen samma promenad som jag och Mr W Tjikka, då vi missade den väg vi skulle ha tagit och hamnade längst ner på industriområdet. Skillnaden igår kväll, var att jag tog yttersvängen, och gick längst med 363:an ner till Spedition och vek sedan in på Kontaktvägen.


Förundrades över att därute, höll dom faktiskt på att sopa asfalten, 19-30 på kvällen. Underbart med den ljusa himlen.

Däremellan pysslade jag mest på att göra saker mellan det jag faktiskt skulle göra, precis som vanligt. Jag har fortfarande inte greppat hur jag är funtad.


Går ner i källaren för att ta upp en större bytta från frysen. På väg ner, tar jag med lite kläder som skulle dit. Går in i ett av rummen för att leta efter skor. In i det andra rummet för att se om vi hade kvar hushållspapper, tar med tvättkorgen och går upp. Enbart för att komma ihåg att jag glömde byttan.

Jag tror, att jag effektiviserar mina göromål, med att fylla ut tomrum med saker som ändå ska göras. Men i slutändan, glömmer jag ändå bort själva huvudsaken, ”the mission”, och då är det lika ogjort. Ingen win win, där inte!

Tänker också på att det är precis som när jag sätter igång och pratar, eller skriver, det är mest, ordbajseri, på riktigt. Jag tvingade mig själv till att skriva upp en del av det jag ska ta upp på mötet, enbart för att jag vill hålla mig till ämnet. Annars VET jag, att jag kommer att dribbla bort mig själ, tappa tråd, och spåra iväg på nåt annat ämne.

Men visst är det bra att jag faktiskt är medveten om det. Då borde jag också kunna arbeta med det och förbättra mig själv…hoppas vi…😂

Ha en fin fredag, allihop!

Följ ”bara” storvägen…fast näää…

Av , , Bli först att kommentera 15

Började gårdagen att reka området med Winstone. Det är inte alls så svårt. häruppe. En stor väg rätt igenom, och den mesta bebyggelsen på ena sidan, upp mot slalombackarna till. Så det gick bra. Lägenhets komplexet är svårt att ta miste på, det syns bra, där det står och tornar upp sig.


Jag och Theresé åkte ner på Ica Hemavan igår. Måste ha varit lite folk i slalombacken, alla var inne och trängdes på Ica, jösses!! Men lätt att hitta, även dit. Man följer bara storvägen…*nickar*

Innan middag hade det beställts irish cofee, så jag bakade en toscakaka, och bryggde kaffe, sen körde vi hårt på en varm kaffedrink.


Efter den tyckte vi att det var en bra idé att gå på en promenad. Sally och Theresé vände om efter en stund, medan jag, Nicco och Winstone fortsatte…rätt fram…efter storvägen. Hittade ett fjällbävlings bygge.


Och en liten blomma.


Vände och gick tillbaka, efter storvägen… vi ser huset, men så hittar jag på att vi ska fortsätta rakt fram, för av nån anledning tror jag att det var precis där jag och Winstone gått på morgonen. Fast…nopp, det gjorde vi inte alls. Och vi blev tvärt vill, fast vi såg huset, hahaa…

Irrade runt…

Men hittade en snöig väg ner så det löste sig, minsann. Fast det tog nästan 20 minuter längre innan vi var tillbaka.

Middag, sen bjöd jag på en Lennart. En drink med päronkonjak, lime och 7UP.

Har skrivit tidigare om att livet verkar gå runt runt och ibland, med snudd på, samma cykel. Igår var det mycket som kom tillbaka. Kaffedrinken, för att att ta ett exempel.


Och tadaa…Lennart!

Inte Lennart som i drink, men ändock 😁

Och ja, jag kan ju inte låta bli, då vi ändå är inne i likheter. Ifjol la jag ut dessa ägg, hehe..

Och dom kan ju nästan, men bara nästan kopplas ihop med det fina erbjudandet jag fick, härom dagen, från Netonnets lagerhylla 🙃

Avslutade kvällen med ett Quis spel Theresé hade med sig. Rätt kul ändå.


Nicco körde ett musikquis hon haft, men där var jag helt lost. Låtar från 80. 90 tal är eller var inte riktigt min grej.

Hoppas på en fin dag, för er alla!

Glädjande nyheter, strålande…

Av , , 2 kommentarer 11

Glädjande nyheter, strålande nyheter, det är ju den internationella Glädjedagen, just idag!!


Glädje är inte nödvändigtvis något man skrattar åt, däremot kan det vara någon, man skrattar med. Glädje och lycka, går väl hand i hand. Fast skratt, kan absolut vara en glädje höjare, det med.

Jag såg Farmen finalen igår efter jag kommit hem från jobbet. Och jag blev så glad att Nebil vann. Men ännu gladare av hans lycka och samtal till hans fru. Det blev så äkta, så det var nästan svårt att inte ryckas med. Man kan glädjas åt andra med ☺️

Den här filmsnutten är en bra, kort beskrivning på ren och skär glädje…+ Lycka! Klicka på bilden.

Jag och Mr Rosa (Winstone), gick en sväng förbi VK huset och under järnvägen, igår. Då vi står under järnvägsbron, började det plötsligt låta som om det kom ett JAS plan på låg höjd. Haha, så skumt, det var ett tåg, det lustiga var att man hörde ingenting innan den passerade bron. Kan ju ha varit för att vi stod under, men ändå.

Fotade träd o himmel, tyckte absolut att molnet där bakom, visade ett ansikte. Fast då jag kom hem och kollade bilderna, så såg jag nada.

Kom dock ihåg då jag gick den där svängen, long time ago.

Det enda jag vet, tidsmässigt, är att det var efter, oktober 2012. Eftersom min pappa hade vandrat vidare till andra dimensioner. Tror att det var rätt nybyggt, just den gång och cykelbanan. I vart fall, rätt ny för min del. Det var eftermiddag och skymningen började göra sig påmind. Gatlyktorna var tända. När jag kommer upp på höjden, innan man går över bilvägen, så slocknar plötsligt en gatlykta, precis framför mig. Och då jag passerat, tänds den igen.

Jag lyfter på ena ögonbrynet men tänker inte mer på det, förrän jag kommer fram till nästa gatlykta, och samma sak händer…igen. Då rynkar jag säkerligen på dom där ögonbrynen och tittar bakåt. Och vet ni vad, det fortsätter ända fram till bron. Då började jag istället fnissa för mig själv och jag tänkte på min pappa.

Vem vet? Antingen är det så här vi gör då vi inte kan förklara saker, och minnen av dom vi en gång haft oss nära, gör sig påminda på lustiga sätt. Jag kan inte heller svara på varför jag kom att tänka på honom, just i det ögonblicket, men nånting var det. Det vet vi ju också, att vi ofta säger då oförklarliga saker sker, att det är en hälsning.

Så kan det vara! Det kan också vara att vi vill bli påminda om saker för att hålla dom vid liv. Vår hjärna är ju mer komplex, än vad vi vill erkänna, och tro. Jag hade väl aldrig heller förr, förknippat Winstone, med min pappa. Winstone kom ju till oss, först 2013, så min pappa fick aldrig träffa honom.

Men här minns jag att Winstone kom till mig, jag kom honom väldigt nära då han ville bli omklappad. Och hela han, luktar pappa. Haha, ja, det låter ju jätte dumt, men.. Winstone luktade skog, barr, och kåda. Jag minns att jag sa det högt till Åke. Min pappa jobbade ju hela sitt liv, i skogen, så att jag förknippade doften med honom, var inte alls så konstigt. Det luriga var, vart Winstone kunde ha fått den doften ifrån. Ingen skogsvandring i alla fall. För vi var här hemma.

Oförklarligt, men hjärtligt och glädjande att människor lever kvar, oavsett, vart dom, eller vi, befinner oss.

Ha en underbar, glädjefylld måndag, mina vänner!

Vart kommer den att hamna, snön alltså ❄️

Av , , Bli först att kommentera 10

Idag blev det ett sent inlägg. Fick rycka ut och ta ett oplanerat morgonpass på jobbet. Det värsta, såna gånger är att ställ om sig. Man har ju sina grejer man gör och tider att förhålla sig till. Men så blir det plötsligt andra saker man gör på andra tider.

Nå, jag överlevde och det gick faktiskt bra ändå. Även om min frukost blev ovanligt tidig och min lunch, jätte sen. En promenad fick vi då, och vi njöt av solljuset och atmosfären runt omkring oss.

Tänker inte skriva så mycket mer idag. Men visa bilder jag tog igår, på en promenad i omgivningarna. Den här togs bakom vårt Ica Nära här på Västerslätt. Den rönnen har inga bär.


Men 3 november 2019, för 3 år sedan, då var det en rätt så stor mängd, av dom.


Och här fotade jag rönnen nere på lekparken här på Västerslätt. Inga bär här heller.


Fast 9 december, ifjol, då var det en stor mängd av dom, under ett snötäcke.


Kristina Risberg heter en kvinna som bor i Vilhelmina, och hon skrev att det inte fanns några rönnbär där heller. Fast på Berghem, finns det, enligt Roland Strandberg. Så nu mina vänner, återstår det att se, vart i hela…norden, alla snö kommer att hamna, eller vart den kommer att lysa med sin frånvaro.

Ha en fortsatt fin kväll, allihop!

 

Problemlösningar

Av , , Bli först att kommentera 14

Försökte fånga kajan på bild, då den hängde i fågelmataren och försökte hålla sig, något så när upprätt, för att få tag i maten. Men det blev suddigt av all rörelse. Så kom skatan, dagen efter. Inte perfekt bild, fast man ser vad det är och jag VET ju vad den gör.


Jag som trott att det räckt med en sån där fågelmatare för att dom inte ska kunna sno fröna. Men där bedrog man sig. Fåglar är finurliga. Hinder och problem, är till för att lösas.

Undrar vad bävern tycker att problemet med flödet i Tvärån är Snacka om flismaskin.


Här har dom hunnit plocka bort ett litet träd den hade kapat för några dagar sedan.


Och nu ska tydligen dom mer dyrbara träden räddas.


Jag räddade en kastanjenöt som låg på backen nedanför ett av träden. Tog med den hem och har nu preparerat den för att eventuellt i framtiden kunna växa till sig och bli ett riktigt träd. Jo jag VET, jag med mina gröna fingrar…not 🤙😅


Winstone tyckte att det luktade bäver, eller…

Fin dag ser det då ut att bli. I skrivande stund så tittar även solen fram. Det gjorde den inte under morgonpromenaden men det var ändå behagligt ute.


Apropå på problemlösning. Mina nya brillor är ett problem. Utan båge under glaset, och förmodligen med den storleken på själva glaset, så bländar dom mig då sol eller annat ljus, reflekteras i mina ögon. Tog ett tag innan jag fattade vad det var för fel. Först tänkte jag att det var en vanesak, men näpp. Dom irriterar mig.

Kollade upp villkoren för glasögonköpet igår kväll och guess what, man har 3 månaders missnöjes byte. Och med 2 veckor kvar så kan ni gissa vilka jag kommer att besöka. Förhoppningsvis, problemet löst.


Camaron ska rastas också, vi går in i dom sista dagarna innan det blir alldeles för kallt. Så vi passar på. Ha en fin lördag, allihop!

Kanske byter inriktning och satsar på mello…🎤

Av , , 4 kommentarer 14

Jag har inte hört talas om att det finns en samisk melodifestival. Ej hört eller, möjligtvis har det svävat förbi men inte fastnat. För mitt intresse, av melodifestivalen, rent generellt, är inget som lockar mig.

Men, så dök den här bilden upp på vk.se i lördags. Klicka på bilden för att läsa mer om den samiska melodifestivalen, som hör och häpna, funnits sedan 1990.


Jörgen Stenberg, varför kände jag igen namnet…skrivskrivskriv, skicka till Theresé, som återkom med ett, ja, ni är förmodligen släkt, fast på långt håll…typ , kan vara femmänningar.

JAAA, svarade jag, i know it, det är därifrån min fantastiska sångröst kommer ifrån. Han och Pontare, vad kan liksom bli fel 🤩 Och där plockade Theresé ner mig på jorden igen och tyckte att jag skulle chilla, inte byta yrkesbana eller på nåt annat sätt äventyra, det jag redan har.

Jaja, joo, jag vet att jag inte presterar skönsång, men man hade ju kunnat drömma om det. Hahaa…


Så var det kul att Renbärs Annelie ringde igår. Och började samtalet med en sång, som jag sedan skulle gissa vilka det var. Och jag gissade rätt och fick en fullpottare av henne. Hon påstod att ingen annan brukade höra vad hon sjunger för nåt. Så… vad säger du Annelie, vi kanske skulle starta upp ett litet rockband 🎤🥁🎸

En till utedag igår. Krattan byttes ut mot sopkvasten.


Det är nämligen, enligt Umeå Kommun, fastighetsägarnas ansvar att sopa utanför tomtgräns så att folket kan passera, obehindrat. JÖSSES 😮

Man ska också se till att växtligheten håller sig utom risk för andra och helst inom tomten. Fast… deras ogräs får tydligen växa in på våra tomter, snacka om översittarfasoner.

Jag tvärbrände iväg och köpte nya gympadojor, dessa med lite grövre sula, men så sköna att gå i, verkligen välbehövliga. Man går ju ändå en del.

Vi passerade pilträden på lite närmare håll igår, och visst ser det ut som om det är nåt på gång.


Så snabbt gick då 2 lediga dagar och det är dags för jobbet i eftermiddag. Men vi hinner nog med lite uteliv innan dess. Det fina vädret verkar hålla i sig. Ha en fin dag, allihop!

Skola för maskotar 🧸😲

Av , , Bli först att kommentera 14

Såg en bit av nåt som heter Jorden runt med tåg. Denna gång var Tony Robinson i Japan. Rätt så intressant land, eller kejsardöme, i Östasien. Japan består av 6852 öar.


Där hade dom maskot skola, där man alltså lär sig hur man ska vara en maskot. Och sedan kan man då vandra runt på stan och roa människor, eller ansöka om jobb på nöjesfält, eller att man åker runt till olika institutioner.


Vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till den informationen. Fast man kanske ska tänka, att så länge man kan försörja sig på det, samtidigt som andra känner glädje att få möta en maskot, så är det väl inget ont i det, heller. Bara knepigt 🧐

Det sas att människorna i Japan, bryr sig om andra människor och tänker ett steg längre- Inne på tågstationen hördes fågelkvitter. Men nej, det var inte riktiga pippisar, utan ett inspelat ljud. Detta för att blinda människor skulle kunna hitta utgången.

Min hjärna bromsade och stoppade bandet direkt. Nämen vad händer om det kommer in riktiga fåglar då Varför just fågelsång, man kanske hade kunnat välja ett annat ljud. Tänk om en blind person, från Japan, kommer hit på besök och är inne på till exempel Ica Maxi. Därinne vet ni väl, att det kan kvittra en hel del, då det kommit in småfåglar som håller till under taket. Jösses, den personen som följer det ljudet kan verkligen gå vill.

Nåja, oddsen för just det, är tämligen liten, men… haha. Jag får upplevelsen av att Japan, är lättsamt, glättigt, lite små barnsligt, fast ändå roligt på nåt sätt. Fast efter 15 minuters presentation, så har man inte ens skrapat på ytan, så jag ska inte säga nåt mer om det.

Förutom ett stycke, saxat från tidigare inlägg, och här handlade det just om Japan, och att Nicco skulle flytta dit.

”Jag upprepade vad jag nyss sagt och betonade, ”du ska lära dig kulturen och språket, har du tänkt bo där i flera år, och det är inte en shoppingresa du ska ut på. Att lära sig Thailändska är nog inte tvärgjort.”

Aha, sa hon, då väljer jag Japan. Och sedan kom värsta utlägget om hur bra det var där. Hon hade hört genom någon som varit där att det fanns dom som klädde ut sig till seriefiguren och gick runt på stan.

Jamen Hallå, sa jag, du ska väl inte åka dit för att bli en seriefigur heller. Då skrattade hon och sa att det kanske vore kul. Jaha, men språket då sa jag. Japanska är säkert inte så mycket lättare att lära sig än Thailändska.
Det oroade inte henne ett dugg. Jag kan redan Japanska, sa hon. Ehhh, ok? Ja, sa hon, jag kan säga Hej, Skit, Tack och Vi ses.”slutsaxat ✂️

Jag och Winstone tog en prommis på 3 kilometer innan frukost. Det var aningens småkallt, om benen. Men jag gissar på samma väder som igår, och då kunde man faktiskt, tro det eller ej, känna värmen från solen, om man stod stilla. Winstone är, på tal om Japan…faktiskt en japansk spets, så det så…

Nu funderar jag på att rulla lite köttbullar, så är middagen påbörjad. Ha en fin tisdag, allihop!

👻 Spökslott med spindlar 🕷 och spindelväv 🕸

Av , , 2 kommentarer 13

Fotade ett litet träd igår, brukar kolla på bilderna då jag kommer hem, för att kunna se hur dom blev. Här upptäckte jag nåt… ser ni vad jag såg?

Det här, vad är det, för nåt? Betyder det att jag måste gå dit idag med och kolla. Förmodligen nåt skräp, men jag är av nyfiken natur, så…

Nu på morgonpromenaden sågs återigen, skockvis med fåglar uppe i trädtopparna. Så surt att bilderna inte visar det jag ser. För mig så såg det jätte coolt ut, alldeles svarta toppar med kvistar som hängde under. Påminde om spökslott med spindlar i spindelväv.

Jag fattar inte ens hur dom kan sitta där utan att kvistarna bågnar eller knäcks.


Snö, snö och återigen snö. Kom hem igår kväll och Åke hade skottat det han kunde. Det låg lite klumpar och så men inget kan inte kunde sladda över. Sen kom traktorn, och man blir ju glad i själen då han kör in och tar allt i sin skopa, som ligger i vår in och utfart. Ni vet ju att vi får 3 strängar av snö, då dom plogar bilvägen och sedan gång och cykelbanan. Det är fruktansvärt jobbigt att skotta den snön, för det blir så packat.

Men säg den glädje som består. Dom har skottat vägen, och tyvärr, det verkar inte som om alla bryr sig om skiten vi får ta rätt på. Man kan ju önska att dom åtminstone, lyfte på bladet då dom passerar.

Efter att nu har stått där och hackat snö och försökt kasta upp den på befintlig snöhög. Så var jag såpass elak att jag bestämde mig för att min nästa bil, kommer, tyvärr, att bli en Jeep igen. Då kommer jag bara att gasa rätt igenom, inga problem.


En annan lösning hade varit att köpa barnsparkar åt en hel förskola och utrusta dom med små röda plogar framtill. Sen kunde man bjuda på mellis härute efter utfört uppdrag. Uppdraget är givetvis, att skotta åt oss.

Emma har återigen lyckats med att måla en fin tavla, nu, ett självporträtt. Och som jag skrev på fejjan, jag må vara ansiktsblind, men det där, vet jag är hon, det går inte att ta miste på.


Önskar er alla en fin onsdag!

Förändringarnas tid är inte förbi..

Av , , Bli först att kommentera 12

Vilka snabba förändringar det kan bli på himlen. Det är bara 15 minuter mellan dessa bilder som jag tog igår.


Man blir lätt hänförd, och har svårt att slita sig från utsikterna, då man inte vet hur den kommer att se ut, efter några sekunder.

Fast det gäller inte allt, här i världen. I trapphuset där jag jobbar, finns ju en bokbytarvagn. Jättebra initiativ, till och med jag har bidragit men inte tagit nåt istället. Jag är ingen storläsare och just nu håller jag ju på med boken jag fick av Tina.
Nå, den här lappen satt ovanför bokvagnen igår, haha…undrar om det är något internt tips eller avslöjande.


Jättekul om man i början av varje bok, satte in en lapp om vem som är mördaren eller vad nu frågeställningen i en bok kan vara. Eller nää, snacka om partypooper, om man nu gjorde så.


Nu backar vi bandet till första meningen i inlägget, där jag skrev om förändringar. Det kommer det att bli här också. Motorn i Camaron, är uttagen, och ska nu vidare till en Jan Andersson, längre ner på vår gata i schtaan. Han ska gå igenom den helt och hållet. Gissa om jag ser fram emot, nästa säsong…😍


Kanske det kan bli förändring med mig också, med start idag. Jag har nämligen en tid ute på Röbäck, hos en som kallar sig för Mirakelqvinnan. Hon ska få ta sig en titt på min rygg, nacke och armar. Visst förstår man ju att åldern tar ut sin rätt, men det är lätt obehagligt med knasterljud i nacken, pilar som skjuter upp i skallen och armar som inte tål belastning under längre stunder.
Ska bli kul att se om hon kan utföra mirakel på mig. Klicka på bild för att läsa om hennes behandlingar.

Har varit ute med Winstone på morgonen, fotade lite, och med dom bilderna önskar jag er alla en toppen torsdag!

Fyndade på soptippen 🤑😅

Av , , Bli först att kommentera 17

P4 i Västerbotten, undrade om man nån gång hittat något av värde, i soporna. Mja, det har vi ju faktiskt. Jag la ut denna kommentar på deras FB sida, i förrgår kväll.


Igår förmiddag, fick jag ett meddelande på messenger. Dom ville ha en bild på mig och gäddan 😲

Och sedan undrade om dom fick ringa upp. Gissa om jag bannade mig själv…igen. Jag försäkrade mig först om att dom inte skulle ringa på en stund, eftersom jag skulle ner med händerna i ett brödbak.

Dom ville ringa på eftermiddagen så det gick ju bra. Klicka på bilden för att komma till den sändningen. Jag kan höras cirka 1 timme och 13 sekunder in i sändningen.


Brödet gick fint att göra, dom såg riktigt bra ut, och som nybakade, mums. Sen är det väl inget speciell smak på dom, vanlig fralla, men enkel att göra och man skulle säkert kunna smaksätta dom med nån brödkrydda om man vill.


Jag struntade högaktningsfullt i att duscha Winstone igår, och lika glad är jag för det, idag. Det får bli då regnet upphör under några dagar.

Åke och Winstone träffade på en trevlig kvinna igår på promenaden. Hon tyckte att Winstone såg så vit och ren ut, Sedan undrade hon om han bytte färg på pälsen, under sommaren. Hm… ja, frågan är kanske inte helt konstig. Har hört från fler än en person att dom tycker att han påminner om en fjällräv.
Och fjällräven, kan ju faktiskt byta färg från vit till vintern, till brun på sommaren, eller så är dom blågrå, året runt.


För Winstones del hade det i så fall varit bättre att få vara brun på vintern, vit på sommaren. Då det vita stänger ute solens värmande strålar, åtminstone till viss del.

Näpp, nu är det bara att klä på sig och he sig ut i det blöta. Skrev hon och då klädde Åke på sig och frågade Winstone om dom skulle gå ut…så… Hoppas på en fin dag, för er alla!

Maria Lundmark Hällsten