Magnus Ämting, var en av killarna som kommenterade inlägget om Raggartorpet på Umeå Cruising sidan på FB. Han skickade en bättre karta på stället där det så kallade torpet låg, en gång i tiden. Och med hans tillåtelse får jag dela den med er här.
Här citerar jag vad han skrev på messenger. ”Norra delen av I20 skjutfält, med Östra Tjälamark köptes in av staten runt 1970, enligt kollegor från I20 fanns där bara rester av att det legat en gård, men platsen benämns fortfarande Raggartorpet.” Slutcitat Tack för bild och text, Magnus 
Och det där borde rimligtvis stämma rätt så bra. Lennart Fredriksson, pappa till Larry, har själv varit I20 hängiven under sitt yrkesverksamma liv. Och han ska då ha fått detta torp om han i gengäld, forslade bort det. Gissningsvis för att staten köpte upp området.
När vi ändå är inne på ämnet raggartor…raggare, så skickade en gammal kompis till Åke, Tony Lundström, en bild som gav Åke fina och roliga vibbar från tider i sin ungdom. Nämligen denna Willys Jeep.
Ska vi gissa hej vilt att dom hade jättekul med den, i ungdomens dagar. Bilden är tagen på Häradshövdingegatan där Tony bodde, det var förövrigt han, som ägde Jeepen också.
Han skrev också att denna kultmaskin kördes hela vintern..utan tak…haha, ja jösses. Nog är det skillnader på ungdom och äldre. Själv sitter man här och vill ut, men då det bär iväg så drar man sig ändå. Det sitter nog mindre fast, ju yngre man är. Kul med minnen som väcker ännu mer minnen. Jeepen lever förövrigt än idag, och finns i Nusnäs. Nej Åke, du kan inte köra den året om, jisses…
Ta bara vår folkbuss som vi kajkade runt med. Theresé var 6-8 år vilket innebär att det är 30 år sedan.
Inte var vi så planerande eller förutseende, vi drog bara iväg på turer runt Sverige. Idag kan jag knappast tänka mig en mindre buss än den vi har. Lite bekvämligheter vill man väl ändå ha, hahaa… ja, man har nog blivit lite till åren…kanske.
Idag är det Samernas nationaldag. Min kära vän och före detta chef, Annika Collén. Skickade ett mms med lite info från Vilhelmina och vad man kan göra om man är där i närheten.
Det fanns även med info om den samiska flaggan som är för alla samer.
Den godkändes den 15 augusti 1986 av den Nordiska Samekonferensen (Samerådet) i Åre och är formgiven av Astrid Båhl från Skibotn i Troms i Norge.
Samt samefolkets sång, skriven av sjösamen, Isak Saba, som var född i nordnorska Nesseby.
På den samiska nationaldagen ska den dock sjungas på samiska. Vers 1, 2 och 5 sjungs på nordsamiska, lulesamiska resp. sydsamiska.
Här är den nordsamiska texten
Sámi Soga Lavlla (NORDSAMISKA)
Guhkkin davvin Dávggáid vuolde
sabmá suolggai Sámieanan.
Duottar leabbá duoddar duohkin,
jávri seabbá jávrri lahka.
Čohkat čilggin, čorut čearuin
allanaddet almmi vuostái.
Šávvet jogat, šuvvet vuovddit,
cáhket ceakko stállenjárggat
máraideaddji mearaide.
Dálvit dáppe buolašbiekkat,
muohtaborggat meariheamit.
Sámisohka sieluin mielain
eahccá datte eatnamiiddis:
Mátkálažžii mánuheabit,
giđđodeaddji guovssahasat –
ruoškkas, ruovggas rođuin gullo,
juhca jávrriin, jalgadasain,
geresskálla máđiid miel.
Ja go geassibeaivváš gollut
mehciid, mearaid, mearragáttiid,
golli siste guollebivdit
suilot mearain, suilot jávrriin.
Gollin čuvget čáhcelottit,
silban šovvot sámieanut,
šelgot čuoimmit, šleđgot áirrut,
luitet olbmát lávllodemiin
geavgŋáid, guoikkaid, goatniliid.
Sámieatnan sohkagoddi –
dat lea gierdan doddjokeahttá
goddi čuđiid, garrogávppiid,
viehkes vearre-vearroválddiid.
Dearvva dutnje, sitkes sohka!
Dearvva dutnje, ráfi ruohtas!
Eai leat doarut dorrojuvvon,
eai leat vieljain varat vardán
sámi siivo soga sis.
Máttarádját mis leat dovle
vuoitán vearredahkkiid badjel.
Vuostálastot, vieljat, miige
sitkatvuođain soardiideamet!
Beaivvi bártniid nana nálli!
Eai du vuoitte vašálaččat,
jos fal gáhttet gollegielat,
muittát máttarmáttuid sáni:
Sámieatnan sámiide!
Och här, den engelska versionen
Sami People’s Song (ENGLISH)
Far up North ’neath Ursa Major
Gently rises Samiland.
Mountain upon mountain.
Lake upon lake.
Peaks, ridges and plateaus
Rising up to the skies.
Gurgling rivers, sighing forests.
Iron capes pointing sharp
Out towards the stormy sea.
Winter time with storm and cold
Fierce blizzards.
Sami kin, with hearts and souls
Their lands do love.
Moonlight for the traveller,
Living Aurora flickering,
Grunt of reindeer heard in groves of birch,
Voices over lakes and open grounds,
Swish of sled on winter road.
Summer’s sun casts golden hues
On forests, seas and shores.
Fishermen in gold, swaying
With the golden seas, golden lakes.
Silver Sami rivers gurgling
’round sparkling poles, shining oars.
Singing, men float down
Rapids, great and small,
And waters calm.
Samiland’s people
With unbending strength
Defeated killing enemies, bad trades,
Sly and evil thieves.
Hail thee, tough Sami kin!
Hail thee, root of freedom!
Never was there battle,
Never brother’s blood was spilled
Amongst the peaceful Sami kin.
Our ancestors long ago
Trouble makers did defeat.
Let us, brothers, also resist
Staunchly our oppressors.
Oh, tough kin of the sun’s sons,
Never shall you he subdued
If you heed your golden Sami tongue,
Remember the ancestors’ word.
Samiland for Sami!
Och inget kan väl passa bättre än att få avsluta med två bilder på min otroligt vackra faster Gunvor, iklädd hennes samedräkt, och önska er alla en fin måndag!
Senaste kommentarerna