Ullas Kondis och vårt Ica Nära på Västerslätt, bygger ut, står att läsa på vk.se. Seriöst, sa jag då Åke läste överskriften. Bygger Ullas ut, det har dom ju nyss gjort, samt stänger numer, 1 timme tidigare

Läste igenom artikeln och dom har skaffat ett utlämningsskåp, till alla som slutar samtidigt som Ullas stänger, det vill säga 16.00. Så nu förlorar dom inga tårtkunder i alla fall. Jag som tänkte att äntligen händer det. Nu kommer after work med en öl och räkmacka…NOT Maria, du dricker ju inte ens öl på riktigt. *Smäller mig själv på fingrarna*

Ica Nära får lite större sortiment, och jag tror att det kommer att bli bra därinne. Jag handlar ändå där med jämna mellanrum och är glad att dom finns rätt över vägen, från oss.

Apropå handla så shoppade jag loss igår på en soffa till lägenheten häruppe. Nicco harju tagit hennes soffa som stod däruppe och det är väl najs att det står en soffa där. Hade inte tänkt kika efter en nu, som i nu, men då den dök upp i FB flödet och jag föll för färgen, så lade jag ett bud och fick ta den.
Största oron i detta nu, är ifall vi får upp den för trappen Ska hämtas idag, så vi får väl se.

Här kommer lite tänkvärt. Vad dom flesta, ångrar att dom inte gjorde, medan dom kunde. Sköterskor och vårdare, har frågat människor i livets slutskede, vad dom önskat att dom hade gjort. Och sedan sammanställde dom svaren. Jag ger mig på en fri tolkning, och min spontana tanke efter deras ord.

Nummer 5

”Jag önskar att jag hade tillåtit mig själv att vara lyckligare”

Det kan vara så att väldigt många lever via andra, och ger sig själv inte chansen att visa vem dom själva är. Lyckligast är man väl om man bara får vara den man är, utan påverkan från omgivningen.

Nummer 4

”Hållit kontakt med mina vänner. Många har blivit så upptagna med sina liv, jag måste göra detta jag ska bara, jag hinner inte… Och då har dom där guldvänner hamnat ute i periferin.”

Detta är säkert något som vi alla känner igen. Men det behöver inte bara vara negativt. Utan man sållar bort, dom man kanske inte behöver lägga så mycket energi på. Och behåller dom verkliga guldkornen. Fast även dom, ska givetvis underhållas.

Nummer 3

”Önskar att jag haft modet att visa känslor.”

Tänker spontant, att det kommer med åldern. Fast med det sagt betyder det inte att det gäller alla. Det kan vara något man får lära sig, och varför inte börja med att säga ett ärligt, gott ord, om någon. Törs du det så kommer det sedan att bli lättare att uttrycka sig själv. Känslorna kommer med det.

Nummer 2

”Önskat att jag inte arbetat så hårt, då man förlorat tid med familj och vänner.”

Sant för väldigt många kan jag tänka mig. Min första tanke är dock, och nu utgår jag från mig själv. Man klarar sig på mindre jobb, frågan är vad man själv är villig att offra. Saker är fortfarande bara materiella ting. Är dom värda mer, än tiden du kan spendera med familj och vänner. Fast jag vet naturligtvis också, att pengar kan verkligen behövas. Och lever du i ett förhållande där en kanske inte kan arbeta, så läggs det mer på den som faktiskt kan. Svår balansgång kan jag tänka mig.

Nummer 1

”Önskar att jag hade haft modet att leva ett sant liv gentemot mig själv. Inte leva mitt liv som andra förväntat sig, av mig.”

Här kommer vi tillbaka till att vara lycklig. Lycka må ju inte vara svaret på allt. Det är inte alla förunnat att känna lycka. Men lever du ditt liv som du verkligen vill ha det, så är du, där du vill vara.

Och med det, mina vänner, avrundar jag dagens inlägg och hoppas på en fin måndag, och en trevlig Halloween. Kan ni gissa vem detta är…