Etikett: Renbergsvattnet

Till ett paradis över dagen…

Av , , 4 kommentarer 12

Spruttagningen gick som på räls. In och ut på 20 minuter. Inga konstigheter förutom en ond arm. Såpass att jag inte kunnat sova på den sidan. Känns ungefär som en träningsvärk, typ lyft med 3 kilos hantel under 10 minuter utan att ha gjort det förut.

Och det kom inte med en gång utan efter 10 timmar, ungefär. Nå, jag är nöjd och ser fram emot nästa tillfälle, och hoppas att det går lika smidigt.

Sen åkte jag till Renbergsvattnet på en mini utflykt. Och nej, ni kan vara lugna, detta var ingen random resa och träff med 20 okända personer. Utan planerad och säker tripp för möte med Annelie, och sedan fick jag träffa hennes fina familj, då vi åt middag ihop.

Ni kan vara lugna för att jag hade vägbeskrivningen med mig.

Trots detta, så passerar jag deras hus, men kör inte så långt innan jag ringer upp henne och undrar om jag kört för långt. Detta var en miss i beskrivningen, jag gjorde en feltolkning.
Annelie missade också en sak, och skrev högersida då det skulle vara vänster, men där klurade jag ut att hon hade fel.

Fick lunch med deras specialare, en biff, som får mosas ut på ett stekt bröd. Och på den läggs en ananasskiva och sedan valfritt tillbehör, typ ketchup eller nån starkare sås. Det enkla är det godaste, på riktigt. Och att dom kan laga mat i det huset, det förstår jag. Inte alla som kan göra en biff, till perfektion!

Till middag, fick vi underbart goda renbergsburgare, som jag och Annelie åkte och införskaffade på Lill Einars.

Haha, coolt place. Ingen personal, en frys i rummet, med burgare och annat. Ett swishnummer, papper och penna. Och dom har till och med en öl jour, hur cool är inte det, jämarns!

Och vilket drömställe dom har. Svårt att beskriva, ett foto kan inte, i det här fallet, visa hälften, utan man måste uppleva det.

Jag fotade i alla fall lite av den världen. Nåt djur, här och där.

Nej, Mattis morrar inte, han var så himla go, och ville helst sitta som en knähund. Lite jobbig mot dom andra hundarna, han ville nämligen ha all uppmärksamhet för sig själv.

Deras hus som ligger på bättersia, och deras spahus, nedanför.

Bägge husen med utsikt över vattnet. Här undrar jag varför jag inte knäppte en endaste bild från den vinkeln Altan har dom förstås, så jag fattar att sommaren kan man inte annat än älska på den platsen.

Huset, invändigt…wow. Dom bor verkligen på ett ställe som överträffar många andra. Här tog jag inte mer än 2 bilder, lite privacy, kan dom få ha… tänker jag, hahaa…

Kollade in orrarna som spelade ute på isen. Dom har ett rikt djurliv inpå knuten här också, precis som familjen Söderberg- Hällsten i Järlåsa. Tackar Annelie för en dag som gick alldeles för fort, jag fattar nada. Lika snabbt som ett överljudsplan flyger, så hade 8 timmar passerat.

Hemvägen hade jag 100% säker, i min skalle. Jag visste exakt hur det såg ut efter vägen. Sitter och tänker på just det, och läser skyltar lite så där, random. Susar förbi en sjö på högersida, läser Ånäset i 80 kilometer/timmen. Ånäset, upprepar jag…hm, ÅNÄSET, what the…, Jo, det var ju där jag skulle svänga, haha.

Jaja, 2 missar får jag ju vara nöjd med, jag räknade kallt med en timmes försening för att jag skulle ha hamnat i Skellefteå på gamla grusvägar. Men det gjorde jag inte. Dock var det grusigt och dammigt efter E4:an då jag inte slapp vägomläggningen.

Här kommer en liten sång om specifika bilister, haha. Jo, det finns såna, också.

Nu ska ni få höra, nåt helt annat. Min gammboss, Annika Collén, har brödförsäljning imorgon, på tunnbrödets dag, i Hissjö. Så bege er dit, ni som är sugna på tunnbröd, får se om jag tar mig en tripp dit också.

Nu får ni ha en underbar fredag, allihop. Här ska vi ut på morgonprommis inom kort.

Mixad eller kanske, justerad 🙃

Av , , 6 kommentarer 14

Ibland är man lite mixad i huvudet, i think. Brukar oftast skriva matsedel för en eller flera veckor, med utrymme för justeringar.

Förra veckan stod det kalops på sedeln. Rätt så lätt och gott. Gjorde i ordning den införskaffade högreven, läste vissa instruktioner, leta rätt på ditten och datten och sedan var det klart.

Åke fick det till middag och sedan i matlådan. Dagen efter gick jag in på matsedeln för att kolla att planeringen stämde. KALOPS, oj, var det kalops jag skulle ha gjort. Undrade om jag skulle fråga Åke om han tyckte att dillköttet smakade kalops fast…nä, han vet nog inte ens vad som står på den där listan.

Uppenbarligen inte jag heller 🙃😆

 


I torsdags skulle jag sno ihop en sån där enkel glass. Öppnade en burk med kondenserad mjölk…trodde jag ja. I hastigheten hade jag öppnat en karamelliserad mjölk istället. Och vad skulle jag nu göra med den 🤨

Jag har aldrig använt nåt sånt så det är ju tur att Google finns. Det fick bli en variant på Dumlekakor. Mixade receptet med kolakakor och Dumlekakor och jodå, jag gillade degen, men kakan i sig är ju tyvärr, rätt så söt. Men…nästa gång ska jag lägga ner en nöt eller nåt, sånt, istället.

Ja det är precis så där man kan förklara, att det ena ger det andra med det tredje. Det var som inte tänkt från början, men det reder sig till slut, i alla fall.

Apropå kakor så är det en alldeles speciell dag, idag, nämligen, tadaa…

Jag gillar mazariner fast äter kanske en, vart tredje år. Dom ska ju vara pinfärska och för mig får dom gärna skilja sig lite från originalet. Roligare topping eller nåt sånt.

Ska ordna ihop lite svenska saker och skicka till Mary och Jerry i Duluth. Bara för skoj skull. Polkagrisar är väl svenskt så det förslår. Och då det gäller polkagrisar eller godis i andra former, så ligger nog Monkey Business, mig, närmast till hands.

Titta vad jag hittade, hahaa…

Med några bitar kvar av pusslet så slänger Åke in handduken. Det är nog första gången i världshistorien, men jag förstår. Till och med jag har stått där, 10 minuter utan att hitta en enda bit som passar. Och nu tycker jag att det känns som om jag skulle vilja slänga duken i tvättmaskinen. Då måste nog pusslet bort.

Kanske skulle ha investerat i en sån där pusselduk, är det nån här, som testat en sån? Är dom bra eller faller bitarna ur ändå, månntro.

Min återfunna vän, Annelie, eller Renbärs Annelie som jag skriver, la en kommentar igår och jag svarade att jag skulle lägga ut den idag. Så ni som inte vet, får veta.

”Jag förstår att du gärna kallar det för Renbärs för som du sa, du skriver som man säger. Renbergsvattnet är ju det rätta namnet och på vårt bondska mål heter det Remmers. Lite roligt ändå att det från begynnelsen hette Rönnbärsvattnet men om de som skulle skriva ner alla bya namn inte hörde eller inte förstod bondska vet jag ej men Renbergsvattnet blev det på pränt.” Slutcitat

Ja Remmers låter väldigt likt renbärs, så jag kan tänka mig att skriva och säga så, istället ☺️

Ha en fin lördag, allihop!

 

En annan metod att stöldsäkra 😅

Av , , Bli först att kommentera 15

Apropå dom där stöldsäkrade cyklarna, jag la ut bild på, för några dagar sedan. Så skickade Theresé en annan metod, man kan stöldsäkra saker på, eller…


Fotnot, Theresé o Anders har INGEN Ford, det är Chevrolet som gäller för dom med⚜️🤘

Apropå Järlåsa borna, så skickade Theresé en filmsnutt i morse. Livet på landet, typ, då dom har 2 älgar som traskade runt deras uterum. Rätt så trevligt ändå, med djurliv in på knuten. Men älgar är ju inget man leker med, direkt.

Det vet Renbärs Annelie, som ofta drar iväg på skotern, med sina hundar som visar väg, eller tvärsom.
Nu snor jag hennes text, rakt av, från fejjan.

”När vi hade 200 m kvar till huset, hundarna bakom eftersom vi ska passera vägen så…. SHIT, tokfärska älgspår. Hundarna ser dem samtidigt. En ko med två kalvar stannar på vägen och undrar om de ska springa eller.. . Eh… jooo… tre GALNA lapphundar lägger in överväxeln.

Driver älgarna på varsin sida. Jag tvärnitar och lägger in snabbväxeln på skotern och jädrar anamma vad de kan springa snabbt! Mattis är ju värst. Det är han alltid, så järnet fram och ryter till, ser i ögonvrån Torven som ett sträck över isen. Sladdar runt och kommer ifatt honom.

Jösses, hela byn må ha hört mig! Summa sumarum, taskigt grabbar men matte springer man inte ifrån när hon sitter på skotern. Nu är det luuuuuungt och stilla i huset.” slutcitat

Och hennes hundar är ju underbart fina…och kycklingar har dom också. Kolla vilken magiskt, fin bild.


Från fina, magiska underbara platser, till en stor besvikelse. Hahaa…fick veta av vännen Elisabeth, igår, att det faktiskt finns en ö som heter Disapointment island. Här hittar ni den.


Disapointment island Puka-Puka är en atoll i Stilla havet som tillhör ögruppen Tuamotuöarna i Franska Polynesien. Den är en av de öar som kallades Disapointment Islands (Besvikelsens öar) när de besöktes av John Byron 1765.[2] Den har en total yta på fem kvadratkilometer och en lagun som är nästan fylld med silt, som är en finkornig jordart.

Jag läste lite om ett fartyg som kapsejsade därute. Dom överlevande fick stanna på ön i 7 månader innan hjälp kom. Tragiskt, och besvikelsen måste ha varit stor, för ön gav nog inte så mycket.

Hm, där, mina vänner, skulle dom ha Robinson. Dom som knappt överlever 6 veckor, och ändå har tv team och back up, om något händer. Jojo 😛 Apropå Robinson, så lär jag hänga med denna omgång, som spelats in i Sverige. Kul att dom nästan stal min idé, hahaa…

Har köpt 2 litografier som Hanna Ekeberg målat. Jag var inte säker på om jag skulle behålla dom själv, eller ge bort som present. Men nej, jag älskar dom, så dom får stanna här. Det är dom 2 tavlorna längst till höger, på tavellisten.


Hoppas på en fin fredag, för er alla!

Åke fick present till sin bil och jag fick nåt annat

Av , , Bli först att kommentera 11

Idag är det brorsdotter Camillas, födelsedag, så vi skickar ett grattis från oss, till henne. Bild tagen nedanför deras stuga på Lainejaurudden, i höstas.


Fick en specialleverans igår, hemmagjorda ägg, kanske inte är det rätta ordet, haha, men dom kommer i alla fall från ett lyckligt gäng hönor, som är bosatta i Renbergsvattnet.


Med äggen, följde en bok, och den var signerad, inte av författaren, men av givaren. Och det var så fina ord, att om boken inte faller mig i smaken, så lär jag ju spara den för evigt, i alla fall 🥰 Tack Annelie, för den och för alla skratt du bjussar på.


Även om vi blandar upp våra samtal med både allvar, dagliga göromål, minnen och teorier. så slutar ändå allt med skratt. Den, i särklass, bästa medicinen som täcker alla diagnoser. Och jag är lika glad som du, att vi, av nån outgrundlig anledning, hittade tillbaka, fast bara till det gamla, utan det väntar även nya saker.

La ut detta på instagram och FB igår.


Mary från Duluth, förstod inte riktigt, vad det var jag hade skrivit. Och det är väl förståeligt, Tror inte google translate fixar allt. Men jag förklarade och polletten föll ner. Och jag förstår också att det finns dom som kanske inte alls fattar, men det är ju så, att om det är väldigt kallt ute, så kan man täcka kylaren med en bit kartong.

Då får man upp värmen. Men kom ihåg att ta bort den då de blir varmt igen. Och eftersom Åke lät lite kritisk till mitt inköp, så ändrade han sig kanske då han fick veta att det var han jag tänkte på… hehee.

Fast jag började egentligen med att säga, att jag hade köpt en soffa, ni vet, det är ju också ett knep. För då blir ju en sån här sak, inte så märkvärdigt. Sen fortsatte jag med att även han, kunde ju få 300 i rabatt om han blir medlem. Och då, sa jag, kan ju du, köpa en ny soffa åt oss.

Jag handlade på Kvantum i början av veckan, och hittade nåt nytt, nämligen denna.


Jättegod, enligt mig, men jag vet ju att det är svårt att ge bra betyg utifrån ens egna smak. Nån annan kan ju tycka absolut tvärsemot. Men men… här går den an.

Åt en hårdmacka med dillkaviar på, igår. Plötsligt kände jag att kaviar är ju för fasen inte gott. Utan jag sa till Åke, inte är det konstigt att människor från andra länder, får kräkkänsla då dom testar kaviar… isch då, och jag som ätit det ända sedan barnsben. Där ser man, man kan ändra sig, bara så där.

Hoppas på en fin fredag, för er alla!

Så mycket fränt!!!

Av , , Bli först att kommentera 15

Så mycket häftigt det finns, bilder och filmer. Första bilden jag lägger ut, är det coolaste jag sett i år. En gammal vän, Annelie Wallmark, som på väg ut på den nylagda isen uppe i Renbergsvattnet, får syn på ett djur, under isskorpan, kolla bara:

23551305_10213296832449436_4650672625574240198_oVad är oddsen för att man ska stöta på nåt sånt? 😀

Sen sitter jag och kollar FB och plötsligt dyker det upp en bild i gruppen, Umeå stad – gamla fotografier, med en fråga om någon vet vart denna bild är tagen. Jag gluttar, tycker det ser bekant ut, men för tusan…det är ju vårt hus därnere i högra hörnet 😀 Och ”runda Konsum” som kyrkan idag, kallades för, på andra sidan vägen, en liten kiosk, som Åke kommer ihåg, lite så där i periferin:

23622060_1956717541211272_9069503964833044944_nJag kommenterar bilden, och det ser ju onekligen lite eljest ut idag. Dels är det inte träfasad längre, utan tegel, och tallarna har tagit över tomten, men kolla, grusgången ser ut som då, även fast den inte gjorde det då vi flyttade hit, då var det smalare mellan grindstolparna.

Så skickade administratören för gruppen, Mikael Björkman, en till bild till mig, fast tagen ur annan vinkel, den här, och nu är ju huset uppe i hörnet.

23666502_1956736241209402_904430127_nUte på gården, bredvid syrenbusken, så skymtas Elsies moppe, en Cresent med saxmotor…så kul 😀

Och nu på morgonen…så lägger gammbossen ut en film på en drakflygare, och han tar verkligen, flygning till högre (eller lägre) höjder…fränt!!!

Och med det önskar jag er alla en trevlig lördag!

23621474_10155812386881585_6698317175003606319_n

Magnetisk fart

Av , , 4 kommentarer 6

 

Åke har i alla fall kommit på felet med våran gamla dator, varför den bara blev svart då man startade den. Det gäller bara om ”pinnen” det mobila bredbandet sitter i då man sätter igång den, då ”kraschar” den, men inte annars. Kan det ha varit ”pinnen” som gjorde att vår nya dator, havererade? Ja, inte en omöjlighet, Tack för den Telia (televerket, brukar vi ju annars tacka).
 
Den sista Maj, ska vi tydligen ha Internet i huset, så inte tycker jag då att Umeå energi kunde påskynda det hela, så det blev störande bra. Jaja, snart ska det väl vara färdigt och då får man förhoppningsvis vara nöjd och glad. Men nog är det en smärre djungel att veta vad man ska välja för bredbands leverantör, jag tror att vi satsar på T3, så får vi se vad dom kan leverera, annars går det väl alltid att byta, men jag ska inte ropa Hej förrän vi sitter där…uppkopplad och klar.
 
Jag åkte upp till morsan igår, innan jobbet, hon skulle nämligen ha celebert besök från Renbergsvattnet. En gammal kompis till mig och hennes fostermamma, hade varit hit en sväng och tog tillfället i akt att hälsa på. Det var evigheter sedan jag träffade Annelie, och hon var snabb på att berätta om en av gångerna vi camperat ihop. Hon hade kommit upp till stugan i Malå och bodde givetvis med mig.
 
Hon hade fått över 300 myggbett, då vi varit ute under dagen och nu ville hon att jag skulle rita något på hennes rygg. Hon hade förväntat sig ett mästerverk men jag hade ringat in alla myggbett och sedan skrivit bredvid dom, vad det var för något…typ, myggbett, kvissla, finne osv. Haha…jaja, så kan det gå om inte haspen är på. Och tur var det väl att det gick att tvätta bort.
 
På jobbet fick vi besök av chefens svåger och hans dotter. Vi fick äran att gå bort med henne till en lekpark som dom har på gården bredvid, med en jättegunga. Hon hoppade genast upp på den och försökte få ordentlig fart och snurr på den. Då hon äntligen lyckades, så låg hon där och tittade ner genom nätet och sa: -Vilken magnetisk fart jag har!
 
Jodu, sa jag till chefen, det har du aldrig varit med om va, en magnetisk fart, det lät lite små mystiskt så där. Fast i själva verket kanske hon egentligen menade magisk, men det må då vara hänt, det lät då roligt. Annars kan man ju fundera hur en sån fart skulle fungera. Det skulle kunna vara då man försöker sätta ihop två magneter med varandra och man har fel sida uppe, det kan man kalla magnetisk fart det, det är ju stört omöjligt att få dom att hålla ihop, och dom gör allt för att komma ifrån varandra. Jag undrar till och med om jag inte har hört någon gång, på tv, att dom använder sig av något magnetiskt i berg och dalbanorna, hm…ja, jag ska inte svära på det, men inte brukar ju vara omöjligt.
 
Nu önskar jag er alla en fin dag, själv ska jag ha över några ”gamm” grannar på grill lunch, (gamla med viss modifikation) jag ska stå för kol, sittplatser och kaffe, så får dom ta med det dom vill lägga på grillen, det blir säkert trevligt.