Etikett: Rickard

En pizza utan deg… och ost

Av Maria Lundmark Hällsten, 11 augusti 2012 kl 06:14, 4 kommentarer

Så var det lördag igen… snopet, hur en vecka kan försvinna så där. Jag träffade ju Anna igår, vi tog en kaffe på strömpilen och pratade om livet i allmänhet. Hon och hennes sambo piper iväg till utlandet om några dagar och har tänkt vara borta i två veckor… vilket lyx, och det är inte mer än att man kan vara lite avundsjuk. Fast å andra sidan så är man väl alltid det på dom som har kvar av sin semester.

När vi var på väg till Kubbe, satt Nicco och Rickard och spelade ett spel. En massa kort som skulle dras och vissa saker skulle dom väl bara svara på och andra kort var saker som skulle göras. Givetvis såna saker som är lite skämmiga och som tar emot att göra.

Nå, nu är jag egentligen emot att man ska busringa till folk, fast just det här samtalet, som inte heller gick till en privatperson utan till ett företag, var inte annat är hysteriskt roligt, jag ber så hemskt mycket ursäkt för att jag satt och garvade.

Rickard fick nämligen i uppdrag att ringa till en pizzeria, där bad han att få beställa en pizza… utan ost… och utan deg, dessutom undrade han om han kunde få den hemkörd.

Nu fick vi ju inte höra svaren han fick men Rickard sa att killen först lät frågande (inte så underligt) och jag ser framför mig hur han sänker sina ögonbryn och grunnar. När Rickard så upprepar sin fråga och ber om hemkörning får han en lätt utskällning, det begriper han väl, att han INTE kan få en pizza utan deg… det är ju ingen pizza heller, och sedan slängs luren på.

Jag kommer ju ihåg då vi höll på med busringningar i yngre år, då slog man ju bara ett nummer i luften och babblade på, för det mesta satt vi nog hemma hos min bästis Annica, dels för att hon var ensam på dagarna, och för att dom hade dubbla telefoner. Så en av oss började ringa, när vi sedan fick svar så lyfte nästa på luren och då var vi tre på tråden. Enbart för att göra folk ännu mer förvirrade.

Till vårat försvar skulle jag vilja påstå att vi nog var rätt så snälla ändå, inga skrik, svordomar eller dumförklaranden, utan bara…babbel.

Önskar er alla en fin lördag!

Kör så det ryker… typ

Av Maria Lundmark Hällsten, 6 augusti 2012 kl 06:15, 2 kommentarer

På söndagen hoppade jag upp ur sängen, solen sken in genom takluckan och jag trodde att det var jättefint ute… skenet bedrog men det regnade i alla fall inte. Vi fick köra igång ganska så omgående så det kändes bra, något det var värre med, var fästet på banan.

Emilie Jonsson var ut i första par efter gatbilar och juniorare och jag hann se hur hon fick sladd och kast på den sladden, jag vet att jag undrade om man verkligen skulle kunna ge järnet, men när man sen sitter där, då gör man det ändå 🙂

Fotograf: Niccolina Lundmark Hällsten

Jag hann se att dom rullade bort Nicco från starten, men hann aldrig fråga vad som hänt innan det var min tur. Jag var långt ifrån dial in, men blev kvalsjua av tolv tävlande.

Tillbaka i depån fick jag veta att det small till i junior dragster efter Niccos burnout och sedan noterade Rickard… inte räddningsmanskapet eller någon annan, att det brann i luftfiltret. Rickard påkallade Åkes uppmärksamhet så dom sprang bägge två fram dit och som tur var hade det slutat brinna då. Vilken tur, men så mycket kan jag säga att Nicco INTE var imponerad av räddningspersonalens arbete, det skulle ju ändå ha varit dom som skulle ha varit på hugget och noterat vad som hände.

Sedan var det färdigkört för hennes del, kamaxeln har gått sönder och så här glad kan man vara då:

Får se nu om vi hinner fixa fram en ny innan fredag, då det är sista anmälningsdag till Tierp.

För mig gick andra kvalet ännu bättre, jag hade en reaktion på 6 tusendelar, 0.006 (synd att vi inte kvalade på reaktion) och kom kvaltrea, sedan gick det troll i bilen, tredje och sista kvalomgången han jag ut 200 meter, sedan small det till, bilen vrålade men drog ingenting, så jag fick rulla över mållinjen och bort till dom anda väntande förarna (vi fick köra tillbaka på banan). Snabb check under bilen, kom fram till att det var neutralen som hoppat in så jag körde tillbaka (ingen bärgning här inte).

Eliminering, jag som då hoppat ner till kvalfemma fick möta kvaltian, samma fenomen, jag gasade iväg, slängde in driven efter 200 meter, bilen vrålade till efter en sekund och slutade dra… se guuu´förb—– killen jag mötte svepte förbi någon meter innan målgång (jag trodde han skulle blåst förbi långt tidigare), alla, hade dåligt fäste, många många slirade bort sig och det såg verkligen inte roligt ut.

Vi stod och surrade där borta, i väntan på tillbaka färd och jag sa att om jag skulle vara ärlig så hoppades jag att killen jag mötte skulle få gå vidare, det är inte kul då grejerna inte funkar och man går knappast till final med en bil som har eget liv. Åke var dessutom febrig och absolut inte i topptrim så att fixa till och felsöka, var det inte ens frågan om. Och ja, han gick vidare så vi fick börja packa ihop… då kom regnet. Dom hann bara köra en final i en klass, sedan bröts tävlandet, synd om alla som stod där i startgroparna men vad gör man… man får acceptera att ingen styr över regn och rusk, och det är lika för oss alla.

Inte ens kotten bestämmer, den här väderstationen hade dom satt upp inne i depån:

Älskar i alla fall att dom har depåvärdar där, och alla är på tå och på g, precis som det ska vara, utan just vid det där tillfället då Nicco stod där men hon hade ju en med sig som stod på tå (Rickard) och det var ju bra.

Vi var hemma kvart över nio och innan man somnade var väl klockan snudd på tolv, så i morse då larmet gick igång önskade man att man hade varit ledig… men nä, det är man inte, så nu är det frukostdags för min del. Ha en fin måndag, allihop!

Spridda åldrar, olika frågor och svar

Av Maria Lundmark Hällsten, 24 juli 2012 kl 07:35, Bli först att kommentera

Ibland pratar man ju om sånt som var då man var liten och är man i en grupp med spridda åldrar så blir både frågorna och svaren olika. Jag har till exempel aldrig sett eller läst om Pelle Svanslös, men jag vet ju att han hör hemma här i trakterna så han har varit uppe på tapeten. Rickard hörs då i alla fall kunna sin Pelle Svanslös, och Theresé har nu visat honom vart han kom ifrån.

Theresé såg på något som hette DJ Kat show, då hon var liten… före barnkanalens tid och detta visades på en typ av barnkanal fast enbart med engelskt tal. Konstigt, även fast det är så längesedan så kommer man ihåg jinglarna.

Jag tror att hon av den anledningen, att det var på engelska, så är hon också duktig på just engelska. Jag vet att hon vid ett tillfälle (hon var ca 3-4 år) satt och tittade på ett av dessa program då hon plötsligt skrattade och jag var tvungen att fråga vad det var som var roligt.

Hon pekade och förklarade handlingen för mig och jag blev verkligen jätte snopen, för ingen hade suttit och förklarat för henne. Men där ser man också, man kan göra sig förstådd med kroppsspråk, bilder och gester.

Rasmus på luffen har jag heller aldrig sett, utan bara hört talas om, det måste ju vara såna gånger då man varit i en viss ålder så dessa program eller filmer ramlat mellan stolarna för att sedan dyka upp men då har man varit för gammal.

Nåt man aldrig växer ifrån är väl Emil i Lönneberga och Saltkråkan, det hjälps inte, dom är bra och underhållande. Idag följer man inte alls med i vad som visas däremot har vi ju sett alla Ice Age, förutom den som kom nu sist och även om dom är tecknade så är dom filmerna helt underbart roliga. Så fyran måste vi ju se, på ett eller annat vis.

Idag ser det ut att bli perfekt bussväder, grått och inte så varmt. Än så länge är det nog bara jag och Åke som är vaken men det dröjer nog inte så länge innan dom andra stiger upp, Sally har ju en inbyggd klocka, och igår blev den klockan nog lite störd då hon inte hann sova så länge på eftermiddagen. Då kom tjurskallen fram och allt skulle göras på hennes sätt.

Kommer ihåg vad min morfar sa om Theresé, det är bra att hon har en egen vilja! Och visst är det så, dom blir ju mer självgående och oberoende på det sättet, men jag kommer också ihåg att jag tänkte att den viljan hade det också varit skönt att slippa…ibland.

Sally är då för det mesta rätt så lättsam, pratar oavbrutet och petar på med allt som ligger i hennes väg, upprepar allt du säger och lär sig nya saker hela tiden. Nu blir det förhoppningsvis inte så länge innan vi ses nästa gång, en månad så är det dags för Tierp, men å andra sidan, när nu allt går så fort i hennes ålder så är en månad mycket.

Jag önskar er alla en fin dag, vi kommer då i alla fall att få se mycket väg, och många bilar.

Spökskiten

Av Maria Lundmark Hällsten, 23 juli 2012 kl 08:05, 4 kommentarer

Dagarna flyger fram, svårt att tänka sig att vi varit här sedan i torsdags och detta blir sedan sista natten innan hemfärd. Vi hann inte komma på vad vi skulle göra för nåt idag, kanske det blir Ikea eller om Theresé har nåt bättre förslag. Åke har i alla fall planerat att fixa och dona med DKW:n, och Anders har ju redan haft sin semester så han är på jobbet.

Igår eftermiddag åkte vi, jag, Theresé, Nicco och Rickard till Sala. Där dom har en rätt rejäl antikaffär och loppis. Det var roligt att gå där och mycket saker hade dom. Nicco drog öronen åt sig redan i dörren, och sa att hon minsann inte skulle gå in där:

Inga kyrkligheter tyckte hon att det skulle vara och dom skulle inte försöka pådyvla henne om att det finns någon däruppe. Men… hon gick in ändå, om än något motvilligt 🙂

Många fina porslins saker, men jag köpte inget sånt, porslin har vi så vi kan använda dom som engångssaker, däremot hittade jag en annan sak, och jag kunde inte låta bli:

Plus en tavla jag ska sätta på buss toadörren, ”toalettencyklopedin”, och här ska ni få en av dom 10 alternativa skitarna.

1. Spökskiten.

Du vet att du skitit. Det finns skit på papperet men inget i muggen. Ibland kallas den för torpedskiten av de som hört plasket.

Jag gick och höll tavlan krampaktigt i handen och skrattade så folk där trodde väl att det brunnit någonstans, vilken tur att man kan roa sig, va?

Efter middagen fixade Åke och Rickard med Rickards nyinskaffade pocketbike och han såg mäkta glad ut då han äntligen fick igång den:

Och Nicco gjorde sig klar för deras utflykt med vespan:

Så var den dagen slut och nu har en ny börjat, så jag hoppas att ni alla får en bra sådan!

Vattenpölarnas häxmästare

Av Maria Lundmark Hällsten, 22 juli 2012 kl 07:55, 2 kommentarer

Igår vart det Bahco i Enköping, jag ville ha en sax och Åke investerade i ett nytt bälte och några verktyg (fråga mig inte vad dom heter). Billigt var det, betydligt billigare än ute i andra affärer, men rätt så osynligt, kanske inte många som vet av det där stället.

När vi kommer ut från Bahco, ser Sally den minsta vattenpölen i Enköping… gör en tjurrusning dit och hoppar i den så det stänker om fötterna. Vad är det med barn och vattenpölar?

Jag, Theresé och Sally rullade vidare till Maxi medan Åke och Anders skulle besöka Bo-Lage, jo, det finns såna gubbar här också 🙂 In på parkeringen rullar en inte så snygg raggarbil, med två yngre killar i samt en något äldre… herre. Ölburken lämnas framme på instrumentbrädan och dom går till uttagsautomaten.

Och vem tror ni uppmärksammar bilen, jomen Sally förstås. –En gaggabil!!! Säger hon, ger mamma ”shoppingvagnsnyckeln” och hoppar glatt iväg och ska kolla in gaggabilen. Näää, stopp, säger Theresé, jag tror inte dom är så sugna på att prata bilar med dig Sally, vi åker hem istället och ser om Bompanina är vaken, och det går hon med på.

Sedan blir det lunch, Nicco och Rickard åker in till Uppsala, vi dricker kaffe ute vid huset och ställer iordning bord, ljus, etc, Sally ramlar utför den tillfälliga trappan och lyckas hitta av en ännu mindre vattenpöl, så hon blir blöt på hela benet, hon hoppar upp och hinner göra tre hopp i den pölen också, bara för att. Sen åker tillbaka och fixar till oss och sedan ut dit igen.

Efter det kommer en efter en dit ut, grillen är i full gång och det är även Theresé som sköter grillandet. Maten var jättegod och även jordgubbspajen som värmdes på ute på grillens eftervärme. Det serverades välkomstdrink, öl i kvadrat, whiskey för dom hugade och päroncognac (några såna slinker ju lätt ner). Vi började dra oss till bussen vid halvtolv tiden, då var vi trötta, men festen fortsatte och vi vet inte än, hur länge.

Nu är det kaffe ute i solen, jag har kokat en kanna och Åke har precis spillt upp termosen. Önskar er alla en fin dag!

Jag körde för fort, men åkte inte dit :)

Av Maria Lundmark Hällsten, 16 juli 2012 kl 10:04, 2 kommentarer

Elimineringarna körde igång vid elva tiden igår… Niccos klass var först ut, jag sitter vid bussen och håller min tumme och hör på speakern… och där kör dom iväg… men Nicco ser ut att ha problem och verkar bryta.

Jaha, så sitter man där och väntar, ställer sig i depån och ser om hon börjar på komma, ingen Nicco och ingen Åke, till slut kommer Åke på moppen och jag pekar att hon inte kommit än så han sticker iväg till deras retursträcka, då kommer Rickard och han berättar att kedjan på dragstern, hoppade, fem meter efter start, och rullade iväg så pass att en brandman fick koppla fast henne och köra hon bort till retursträckan.

Vilken otur, och om det då inte hade varit för att dom precis diskuterat kedjan med en annan som stod där och Åke berättade att han beställt en ny, men den hann aldrig komma. Nå, nu får vi kolla igenom dragstern, justera och dubbelchecka innan Kubbe.

Själv mötte jag ju Anna Nygaard som jag sopade banan med och gick vidare, och inför sista racet innan finalen, lajnade vi upp, jag hade min tid satt på 13.68, burnade, körde fram och då… började det att regna. *psykbryt*

Vi fick backa tillbaka och vänta, som tur var gick det över rätt så snabbt och vi blev frammatade igen. Jag skulle få starta 1½ sekund före min motståndare, jag gav verkligen järnet, tyvärr, jag var först över mållinjen, vilket alla säger att man ska vara, men man får ju inte köra fortare än den tid man satt och jag körde 0.05 sekunder för fort och gjorde en så kallad break out, så min motståndare gick till final… jojo så kan det gå om man har för bråttom, tur att man inte får böter bara 🙂

Det har varit en hektiskt men kul helg i Fällfors, vi var framme i stugan vid åtta så det blev en sen middag, sedan bjöd syrran och hennes sambo Johan, på kaffe, och då dök kusin André, kusin Robin och deras pappa Sam, upp, så även dom fick kaffe.

Sam berättade då att han sett mig i Norran, så vi ska se om vi får tag i lördagens tidning… kan ju var kul… eller ja, det får vi väl se hur kul det blir 🙂 Lillbrorsan Lars, med familj kom hit sent igår kväll, vi hann gå och lägga oss och morsan och farsan hörs ska komma idag, så då blir vi några stycken här. Fast vi åker ju hem imorgon så det blir inte så länge vi ses, sen drar vi ju ner till Järlåsa på torsdag. Ha det gott, allihop, det ska vi ha nu, i solen!

Mycket grymt… jag vet, men håller inte med

Av Maria Lundmark Hällsten, 12 juli 2012 kl 08:59, Bli först att kommentera

Vaknade upp till ännu en solig dag i stugan… bra, det behövs. Vi åkte ju till Arvidsjaur igår, och då var det rätt så mulet här, men solen började skina däruppe och sedan blev det sol för hela slanten, även här. Jag följde med Nicco ner till badstranden, hon ville bada, och jag höll på dö av värmeslag, solglittret på sjön kändes som ugnsfolie… typ, och då var klockan ändå över sju på kvällen.

Vi satt ute och visst är det konstigt, är det varmt och soligt, sitter man på altanen för att slippa myggen, men då kommer bromsen istället. Om man går ner på gräset och speciellt på kvällen, då blir man överbelamrad av knott och svidare, men i samma sekund som solen försvinner, så försvinner även dessa småkryp… hu, vart då, faller dom ner i gräset och somnar eller vad händer? För det går som i ett trollsslag.

Konstigt är det också, även om det är tacksamt, att broms, svidare och knott, inte bits inomhus, varför? Är det för att dom är som små vampyrer men tvärtom, dom måste ha sol och fria ytor för att kunna arbeta och utföra sina blodiga uppdrag, man kan ju undra.

Och apropå broms, Rickard, som sprang runt och jagade dom med en tidning blev imponerad av Åkes sätt att dräpa dom på, han tog helt sonika bromsen mellan tummen och pekfinger och klämde åt, och han tömde snabbt stugan på otygen.

Dessa odjur har aldrig varit mina vänner, jag hatar dom, och min morfar tyckte nog inte heller om dom. Läs nu inte detta om du tycker att dom är gulliga, ulliga, fina smådjur som aldrig gör en fluga förnär. Min morfar, plockade också dessa otyg mellan tummen och pekfingret, sedan stack han fast ett torkat höstrå, i baken på dom, sedan fick vi kolla in vad som hände då han släppte dom. Wrooom, rätt upp som en raket och sedan rakt ner som en pannkaka. Så gick det för dom, grymt tycker säkert många… killigt åt dom, tycker jag.

Idag åker vi till Fällfors, planerna är att ta oss härifrån vid tre tiden, och sedan kan vi bara hoppas på att vi slipper regn och blöta, hoppas hoppas hoppas!!! Och på tisdag, packar vi sedan ihop och åker hem för en dag, packar om, klipper gräs, kollar post och sedan åker vi ner till Järlåsa på torsdags morgonen. Så ser det ut. Ha det gott, allihop!

Stock/Modified

Av Maria Lundmark Hällsten, 10 juli 2012 kl 08:57, Bli först att kommentera

Igår tog vi den sedvanliga morgonkoppen ute på altanen, med utsikt över sjön, dock inte ensamma utan med sällskap av en hög med broms, sedan gjorde vi en sväng till Malå och tog oss en kaffe på Dungers, handlade, och där på Ica kom en glad Lyckselebo ut genom dörren, så vi stod och pratade en stund, sen åkte vi tillbaka till stugan och åt en… sen lunch eller en tidig middag. Rickard skulle sättas på bussen till Umeå, vid sex tiden så vi hann inget mer, innan dess.

Men sen… Nicco tog årets första riktiga dopp i sjön, fy tusan säger jag, vilken ambition, jag testade inte ens vattentemperaturen med stortån. På kvällen pekade jag sedan på andra sidan sjön, från våran stugsida sett, och sa, att där borta hade mormor (min mamma) badlektioner då hon var liten… precis där bredvid rinner det ut en av alla kallkällor rätt ner i sjön, och det blir aldrig mer än just +13 grader där… hon lärde sig inte att simma så där bra.

Sen hoppade Maria på gräsklipparen och satt, 2½ timme, effektivt klippandes gräs, då förstår ni storleken på den här gräsmattan, kunde knappt gå på benen efteråt. Åke lade in trean och visade hur man skulle göra, sen susade jag iväg, men jag tyckte inte det var någon större fart på ekipaget, så Maria hittade att lägga in 4:an istället och då ni, var det bara att hålla i ratten och hatten. Det var som att jämföra dragracingens stock mot modified 🙂

Men fatta då jag var liten och detta gräs skulle klippas med en sån där handtrallare, utan någon motor överhuvudtaget, fy tusan. Nu är det i alla fall bara uppsamlingen kvar, eller bara, det är samma yta som ska köras över ännu en gång till, puh!!!

Och apropå gräsklippning kom jag att tänka på Kicki, en tjej vars föräldrar hade stugan härute förut. Hon fick det eminenta uppdraget av hennes mormor att klippa gräsmattan och detta utspelades då hon köpt en sån där självgående sak som hon skrutit över. Kicki tyckte inte att det var något att skryta över, hon kämpade hela dagen innan hon var klar, och sa väl då att hon inte tyckte att gräsklipparen var ett magiskt under, tung och otymplig var den.

Då dom sedan gick igenom momenten hon gjort framkom det rätt så snart att hon inte hållit in det där handtaget som är nödvändigt om man vill att den ska var just självgående, utan där hade hon kämpat, styrt och putta på, en mycket bångstyrig gräsklippare som inte alls drog någonting själv, jojo, så kan det gå 🙂

Önskar er alla en fin tisdag!

Härlig midsommarafton!

Av Maria Lundmark Hällsten, 23 juni 2012 kl 07:47, 2 kommentarer

Vi tog det verkligen lugnt igår, först dök Theresé, Anders och Sally upp, lagom till lunch, så jag hade fixat en lasagne som stod klar, sedan tog vi fruktsallad och kaffe till efterrätt. Presenter hade dom med sig, jag fick en fågelholk till våra vänner… dom små fåglarna och se, även dom får bo på ettan:

Sedan har Theresé gjort dom här glasen till oss, jag fick två och Åke två och dom passade alldeles ypperligt till både en öl och en grogg, så här på midsommarafton:

En sån där timern med magnet under, som man sätter på kylskåpet fick jag av Sally, precis vad jag ville ha och det har bara varit ogjort att jag hade köpt en 🙂

Åke, han ska sitta under eken på äldre dar och lukta på blommorna, för en ek, var precis vad han fick:

Problemet var ju vart vi skulle sätta den, men tillslut så, och nu är den på plats:

Nu följde det med även ett litet blåbärsris så den fick ta plats mellan våra blåbärsbuskar… hahaa… kan ju bli värsta hybriden, kanske mördarblåbär eller nåt liknande 🙂

Vi körde ut Camaron och åkte upp på Gammlia med en kaffetermos och några stolar, och satt där i värmen innan det var dags för middagen. Vi intog även den, ute, och radion fick luftas så vi kunde poppa lite musik, medan vi kollade på när Nicco och Rickard tvättade Jeepen:

Ser ju ut att bli lika fint väder idag, vi har planerat att ta oss härifrån vid elva tiden, så det är väl bara att sätta igång att bära över mat, och dylikt, som ska med upp till Maltträsk. Ikväll är det ju grillning som gäller och sen får vi se vad det blir. Önskar er alla en fin lördag!

Ojojoj, och jag som trodde…

Av Maria Lundmark Hällsten, 13 juni 2012 kl 07:30, Bli först att kommentera

Ojojoj, jag som trodde att Liljaskolan var en rätt så liten verksamhet men ack vad jag bedrog mig då. Inte var det ”bara” 2-3 klasser som tog studenten igår inte, det var ju 19 klasser, då fattar ni hur mycket bilar och människor det var där borta 🙂

Sedan hann vi till klockarbäcken innan det började vräka ner vatten från skyn, det dånade i bilen så man hörde knappt vad man sa, så studenterna i Vännäs hade tur med vädret, sämre var det för dom som åkte skrinda, här i Umeå, kan jag tänka.

Jag skjutsade Nicco och Rickard, upp på Berghem och sedan gjorde jag klar ”min” tårta. Det vart en redig sådan, med både marsánkräm, chokladfluff och jordgubbsfluff, jordgubbssylt och mosad banan. Hallon och JÄTTE blåbär ovanpå, samt riven blåbärschoklad, jodå, och den var god, jag lovar.

Åke, min man ni vet, kom hem med en bukett liljekonvaljer, jo Kerstin, dom fanns, men kanske inte överallt, och stora var blommorna också. Jag fick inte bara blommorna utan även två paket, minsann, med två jättefina armband i, som jag nu har på mig.

Av Nicco och Rickard fick jag örhängen som matchar mitt Bagge halsband med döskallar och av Emma och mamma, en STOR bukett med jättefina rosor.

Även Brälla och Lena dök upp då dom var förvisade hemifrån, dom har ju en som tog studenten igår också och som anordnat en mindre fest (eller säkert rätt så stor) hemma på Lundalogén, därav husförvisningen. Dom hade med sig en ananas, ja sa Brälla, säkert den enda blomma du fått idag som du kan äta, och det stämmer ju 🙂

Jag fick också ett brev, hm… trodde först att det var från Theresé och säkert ett kort på Sally, tänkte jag då jag öppnade upp det, men det var det inte, utan ett grattis från min förra arbetsgivare, ok??? Jag trodde jag var utraderad från deras rullar men hej… titta på mitt care face, en bok fick jag som jag kan beställa från nätet, inte alls dåligt, så det tackar vi för.

Idag är det skolavslutning för Nicco, men dom har en kort sådan och ingen kyrka blir det, dit får dom gå först när nian är avklarad, vädret ser då lovande ut, och tiden dom får på skolan idag blir kort… sedan har hon ett långt sommarlov framför sig, inte illa. Det är ju en sån här gång man saknar skolan 🙂

Önskar er alla en fin onsdag och tack allihop för födelsedags hälsningar, via mejl, sms, i kommentarer och telefon.

Etikett: Rickard

En pizza utan deg… och ost

Kör så det ryker… typ

Spridda åldrar, olika frågor och svar

Spökskiten

Vattenpölarnas häxmästare

Jag körde för fort, men åkte inte dit :)

Mycket grymt… jag vet, men håller inte med

Stock/Modified

Härlig midsommarafton!

Ojojoj, och jag som trodde…

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten