Etikett: rocka sockorna

Våra mammor 👩‍👧‍👦, sockor 🧦 och falsk fläskfilé 🥩

Av , , Bli först att kommentera 15

Delade en liten filmsnutt på fejjan i förrgår. Handlar om dagens användande av våra mobiler. Jag tycker ändå att det är tänkvärt, och jag skrev att jag skulle anamma det med att stänga av ljudet då jag hänger på kaffedejter och sådant. Jag gillar inte att det ska tas för givet att man är anträffbar, alla timmar på dygnet.

Han säger ju i filmsnutten att det inte hjälper att vända mobilen upp och ner. Du lägger ändå upp den på bordet och du kommer att svara om det ringer eller vända på den och titta vad det var som lät. Där tog jag till mig det han sa. För det är precis vad jag har gjort. Vänt på den…och gjort det för att jag trott att det varit för att visa respekt inför den som sitter mitt emot 🫣

Mm, vidare så vet vi ju allihop, att vi klarade oss förut med en fast telefon. Så varför har vi gjort oss så här tillgängliga? Kan det vara en del i, varför människor idag, känner stress?

Så, från och med igår, införde jag för min egna del, avstängande av ljudet om jag är ute och fikar eller äter med någon. Jag börjar där, och ser om jag utökar mitt frånvarande av mobilanvändandet. Enda förbehållet eller brytandet av det löftet, är om jag väntar ett viktigt samtal, som är lättast att jag svarar på för att till exempel slippa telefonköer.

Jag plockade upp Anna igår och vi åkte ut på Nybro där vi gårdagen till ära, firade den där, salladsdagen som är världsomfattande. Jodå, jag kom ihåg att stänga av mobilen ☺️

Vi pratade bland annat om boken, ”Är mor död” av Vigdis Hjort, som skulle tas upp på kvällens bokklubbsträff. Jag har som vanligt saker jag stör mig på i böckerna. Men efter att vi resonerat, och analyserat så höjde jag ändå mitt betyg på den. Viktig att tillägga är återigen, att läsa boken rent handgripligen är förmodligen det som ger mest i utbyte. Lyssnar man, kan det direkt bli fel om du inte gillar uppläsaren eller uttalet av vissa ord. I den där boken var det ett upprepande av mamma/mor, så vid jämna mellanrum hade man lust att bara stänga av.

Nu jobbar jag ikväll så jag skulle inte delta i träffen. Däremot har jag skrivit ner mina tankar och åsikter som jag sedan skulle skicka på messenger till gruppen idag. Jag hade på förslag att vi skulle skriva en bok (kanske en novellsamling) om våra mammor. Jag skulle döpa boken till Min morsa och inom parantes (och era mammor).

Vi har allihop en historia att berätta om våra föräldrar. Allt från bullmammor, dom som alltid fanns där och fångade upp sina barn, hårt arbetande, alla på sina sätt, närvarande och frånvarande, och varsevarande (för att använda Björn Natthikos ord). Spännande, sorliga och absolut vardagliga storys.

Hur den boken ens skulle sammanställas och bli i slutändan, har jag ingen aning om, men jag skulle absolut INTE, upprepa ordet mamma, morsa eller mor, 17 gånger per sida 🙃

Jag hann inte mer än skriva ner mina tankar så ställdes träffen in, och vi ska ändra datumet. Nå, då tar jag ändå med mig mina skrivna ord och kör högläsning på dom. Om vi får till en kväll då jag inte jobbar.

Gjorde nåt så enkelt och så gott, till middag igår. Man bör dock ha framförhållning. Den ska ligga i frysen, 2-3 timmar innan man gör den klar. Falsk fläskfilé fick det bli, med en supergod sås till. Jag skulle ha kroketter, eller Rösti, alternativt lyx potatismos till, men det bidde pommes. Mest på grund av mitt dåliga planerande av tillagningen.

Idag är det den årliga, världskända ”Rocka sockor” dagen. Har jag två udda sockor på mig? Oh ja…köpte till och med nya och för att få lite färg så valde jag barnsockor. Och tänk, jag som har 39 på mina skor, visste att jag skulle kunna ta storlek 32-35, dom passar perfekt. Till Winstone…mjaee

Men han ställer upp, i vanlig ordning ❤️

Och med det önskar jag er alla en fin torsdag och Rocka på med sockorna 🤘🧦🤟

Rock rock rocka sockorna 🧦

Av , , 2 kommentarer 12

När jag gick in på gårdagens blogginlägg, och skrollade ner till bilden på molnet. Det där jag skrev att jag tycktes ha sett ett ansikte. Nu såg jag precis vad jag menade. Visade Åke, men han fick inte till min bild i huvudet.

Så här ringar jag in vart fejjan är. Den blå cirkeln är ansiktets vänsteröga, som tittar mot mig. Vit panna med lite mörkare strax ovanför ögonen. Näsan är vit och markerat med mörkt där näsborrarna sitter. Ser lite lömsk ut.


Här bilden utan markering…visualisera nu vad jag beskrev. Ser ni honom?


Jag tyckte den såg cool ut, och förmodligen, syntes den ännu bättre om jag hade stått still, där jag noterade den. Och om jag inte haft ljuset emot mig, så hade jag sett bättre, vart jag fotade.

Nu ska ni få höra något riktigt dumt. Jag beställde en…tadaa, lampa. Gissa temat… kan ha med skelett att göra. Så här såg den ut i annonsen.


Och in real life…


Fast, den var ju lite mindre än jag trott, och sladden stod det inget om i annonsen. Men den funkar ju ändå. Problemet är glödlampan.

Det finns nämligen ingen sån storlek, enligt Elon på Ersboda. Den ska vara en storlek mellan den minsta foten på en vanlig glödlampa och foten på en glödlampa man har i adventsstaken.

Har mejlat företaget som sålde den. Där trodde dom att jag menade att infattningen där man sätter in lampan, var borta, och ville att jag skulle skicka en bild. Jag kontrade med att beskriva problemet och bad dom, skicka en bild på hur deras glödlampor ser ut och att dom inte finns i det här landet. Jag väntar på svar.

Nu kan Åke byta ut hela fadderrullan, fast det var ju inte meningen att det skulle behöva göras. Retfullt!!

Apropå Åke, med sina, ibland, högt flygande planer och problemlösningar. Det dök upp en minnesbild från denna dag, ifjol. Då stod han med gips på benet och gjorde en 10 kilometers…ish, service på rollatorn.


Då jag såg bilden idag, tyckte jag att det ser ut som om han funderade på hur man skulle kunna utveckla den till något han skulle kunna använda till att forsla motorer och annat på.

Nå, det bidde inget sånt, de var bara min fantasi som drog iväg. Rollatorn är tillbaka lämnad och förmodligen utlånad till annan behövande människa.

Jag och Nicco gick och käkade middag på Pins Thai restaurang bredvid Granngården.


Helt ok, fast jag hade nog föredragit buffé, och det hade dom inte på måndagar. Jag valde veg vårrullar…gott att äta dom rejält varma.

Sen bjöd Nicco på kaffe, her place, and Sambos, förstås.


Kan ni gissa vad det är för dag idag då? Jag ger er tre bilder…gissa…


Jahaja, ni visste redan att det är Rocka sockorna dagen, eller. Vad har ni på fötterna, månntro Winstone är bara statist, han behöver inte ha dom på sig annat än under fotosessionen.

Ha en underbar tisdag!

Åkes depåstopp för alla typer av…

Av , , Bli först att kommentera 12

Om jag börjar inlägget med denna bild, så borde ni förstå vad de är för dag, just idag.


Rocka sockorna förstås Dagen då vi uppmärksammar Downsyndrom och allas, lika värden. Att just dom olika sockorna ska symbolisera detta är väl rätt uppenbart. Dom är olika, men ändå, exakt lika användbara och det yttre, säger inget om det funktionen.
Notera att även Åke fick vara med på ett hörn 🕵️‍♀️📝

Apropå Åke, vad gör han här? Servar och oljar in rollatorn.


Där han stod och grejade tänkte jag att han kanske skulle kunna använda det som affärsidé. Åkes depåstopp för alla typer av rollator, rullstolar, kryckor och diverse andra rullande objekt. Kan vara svårt att få det kopplat till landstinget men…

Vi fick verkligen tillfälle att sitta ute ett tag. Underbart och varmt i solen, vilken dag. Fast…


Jag dog dock lite… där vi sitter i den varma solen ser vi årets första svan flygsegla förbi. Vackert!!

Sen vänder vi våra huvuden och ser samtidigt, en flaxande fjärilsdjävul!! Ja, ursäkta språket, men det var precis vad som kom ur min mun…rent spontant. Åke upprepade mina ord och små hånade dom lite. Då landar en fluga på hans hand. Hans spontana ord: -Men en flugjävel!!! USCH, vilket dåligt ordförråd vi har 😬

Ska jag ge mig på en gissning så lär vi sitta därute idag med. Och bara andas, dricka kaffe, kolla på folk som går, cyklar, rattar bilar och springer förbi. Får se om vi kan hålla oss ifrån svordomarna.

Det gjorde jag knappast då jag såg den här klädkollektionen på fejjan igår. Nu var väl inte svordomarna i rädsla, utan snarare som ett uttryck för hur i hela he…what the f… Tycker att modellerna gör det bästa jobbet, jag hade skrattat hela vägen upp och ner för catwalken, och hade förmodligen stupat av allt skrattande.

Jag vet så lite om såna här modellvisningar, men jag kan tänka mig att det handlar om en typ av konst. Vi vanliga, dödliga, tror att detta är vad dom tycker att vi ska ha på oss då vi är hemmavid eller ska ut på Maxi och storhandla.

Fast egentligen handlar det nog om nåt helt annat. Vill nu nån korrigera vad jag skriver, så lämna gärna en kommentar. Jag vet nämligen att jag kan ha fel i mina teorier.

Här lämnar jag er för idag, och hoppas att ni har en sol ovanför era huvuden också. Ha det gott!

Skorpsmulspåret är inte att förakta, eller…

Snart är det dags att… tadaa…

I år har jag gjort lite mer än att invänta dagen och leta fram två olika par sockor. Jag beställde ett par. Och dom är designade enkom för den dagen. Klicka på bilden för att läsa mer, och för att eventuellt beställa ett par 🧦👌

Jag såg detta klipp igår och förundrades över att man suttit och gjort, i princip allt detta. Och att då inse, att man inte varit ensam om det. Haha… Hur knäpp är vi, egentligen 😂

Sen kan det vara så att vi alla, har våra fel och brister, på ett eller annat sätt. Men en brist behöver inte vara negativ. Det påminde Theresé mig igår, då hon skickade denna bild.

Yes, mitt lokalsinne, brukar ta mig långt och inte bara det. Det tar mig också till ställen jag aldrig varit på, så man får se nya vyer också.

Apropå att fara fel. Mamma berättade att storebror Sivert, tog med en kompis ut i skidspåret på Nydala, då dom var i 9-10 års åldern. Dom skulle köra 3 kilometers spåret. Dom började aldrig på dyka upp och mörkret var på intågande.

Vår pappa var förmodligen på sitt arbete och mamma, blev orolig. Hon gick ner till en granne i nästa ingång, plingade på och berättade att hon var orolig och med tanke på när detta var, så hade hon ingen möjlighet att lämna min lillebror och mig hemma själv.

Mannen, John Renman, tvekade inte en sekund. Han tog skidorna och begav sig ut i spåren. Och hem kom han med 2, lättade killar. Dom hade tagit fel, och hamnat i 1 milaspåret. Siverts kompis hade inte njutit att skidturen, utan blev orolig och trodde aldrig att dom skulle komma hem.

Tror väl tusan det, det är ju stor skillnad på 3 kilometer, kontra 1 mil. Och ännu större skillnad då man bara är i den åldern. Nåja, dom kom sig då hem, tack vara den mindre insatsstyrkan.

Ha en fin tisdag, allihop, och ett tips. Ni kan ju lägga ut en sträng med skorpsmulor, om ni ska ut på okända vägar. Har ni tur och det varken blåser, snöar eller regnar och inga fåglar är ute, så är det bara att följa skorpspåret hem igen.

Idag ska vi 🤘🧦

Av , , Bli först att kommentera 14

Då har vi snurrat ett varv runt solen och det är återigen dags, att rocka sockorna. Det gör vi så gärna. Och vi uppmärksammar varandras olikheter.

Jag är definitivt olik, på mitt alldeles egna sätt. Det jag tänkte på, närmast, var att jag hade inte olika färger på sockorna, men sprang ju runt med 2 olika modeller på skorna under senhösten och 2 månader in i 2021. Haha..jaja, det var ju tur att det inte skiljde så mycket i utseende 😁

Låter som om det stormar idag, ganska rejält. Men solen får vi se i alla fall. I detta nu har vi asfalt på större delarna av gång och cykelbanan, det känns underbart.

Jag sitter ju och ser på Evil lives here, under veckokvällarna. Ni som sett den, vet hur inledningen på avsnitten låter. Här kan ni lyssna på den.

Visst ger den ett obehag. Men jag undrar varför? Är det för att alla skräckfilmer man sett, låter så där? Hade man upplevt det annorlunda, om man alltid hade hört glad musik till skräckupplevelserna?

Typ, sommar, sommar och sol, till Hajen. Eller introt till Hajen till Bollibompa. Skulle man vara mixed up, då, eller skulle man fortfarande tycka, att introt ni hörde, ändå skulle kännas otäckt?

Men det är ändå kul med musik och att vi påverkas så olika av den. Musik man lyssnar på för att få energi, eller till fester. Sånt man vill ha på i bakgrunden då man städar eller som man blir eftertänksam, av. Det finns ju oändligt många låtar man kan välja.

Det absolut enda som jag väljer bort, rakt av, det är Jazz. Jag får myror i knäskålarna av den musiken. Hm, undrar vad jag varit med om som jag måste ha förträngt 🤔

Ha en underbar söndag, allihop, och rocka era sockor med oss!

Fotnot, detta är en gammal bild, och Theresé och Sally rockade också sina sockor.

Behövs förklaring på det?

Av , , Bli först att kommentera 14

Behöver jag ens förklara bilden?

54210492_10157004433251585_7950052961034436608_nRock your socksdagen, är det idag! Så då visar jag mitt deltagande, med olikfärgade sockor på fötterna, för att visa att alla har vi samma värde och rättigheter, och precis som förra året, påminner jag om att detta är, för oss, 1 dag, men för alla som har down syndrom, handlar det om alla dagar, året om.

Winstone hakar på!

54519521_10157004430521585_7578430937222873088_oApropå Winstone så gillar han skaren, han gick upp på sidan av gångbanan igår, och travade på där, nästan hela varvet vi var ute:
Och det får han gärna göra, enda gångerna jag försöker hålla honom väldigt kort, är då han hoppar upp och försöker gå så långt bort som möjligt, innan han gjort nummer två, jag tror nämligen inte att skaren håller för mig och jag har inte tänkt stå på skallen.

54410181_10157002952381585_6061943573450850304_nRadio P4 Västerbotten körde igår önskelåtar som gör en glad, och jag skrev på deras Facebook sida följande: Maroon 5 – Moves Like Jagger. Skrattar varje gång jag hör den. Min vårdtagare och jag skulle lista ut vad det var dom sjöng, jag tyckte det lät som, you got to move the jagger, och vi listade då ut att jagger var typ, rumpan 😀 Sen tyckte hon att jag skulle ringa och kolla med min yngsta dotter, om det stämde…och det gjorde jag, och fick minsann veta vad det var dom sjöng. Haha, vi var inte ens i närheten.

Fick min önskelåt uppspelad och det får även ni, varsågod!

Och nu önskar jag er alla en toppen torsdag!

Det är nog inget man dör av!

Av , , Bli först att kommentera 15

Så var det rocka sockorna dagen och jag påminner än en gång, om att det är fint, att det finns en speciell dag för detta, men…för dom som lever med down syndrom, handlar det inte om en dag/år, utan varje dag, året om.

29468028_10156149365956585_4025950902723543040_o Prova gå i mina skor en dag, och testa någon annans, en annan dag. Jag tror att man inte skulle byta med någon, överhuvudtaget, om man kunde, man vet ju bäst själv, vad man har och hur man är, inte hur andra har haft det eller hur dom lever idag.

Men ibland kunde jag ändå önska att man kunde få ta någons smärta, för en stund…så att den som lider, har ont, mår dåligt, ändå skulle få en liten paus i allt elände. Då det gäller kortare stunder så kan man ju faktiskt härda, tänker jag.

Och nu kommer Niccos visdomsord, igen. Är det kallt i vattnet, frysande kallt, så kan man ändå bada, varför inte? Det är ju bara en känsla!!!

17264169_10155059973781585_5752430815193404595_nNåt jag tänker på varje gång jag sitter hos tandläkaren, han säger titt som tätt att jag är duktig. Känns lite lustigt ändå, som om han pratar med ett barn 😀 Duktig…mja, jag har sagt det åt honom fler än en gång, det är ju bara en känsla, och då småler han 😀 Fast det är egentligen ett jättebra sätt att faktiskt härda en stund, man vet ju att det går över, och man lär inte dö av det heller.

Idag har jag en underbar känsla, det är min guldvecka, vilket innebär att jag är ledig fram till måndag. Jag var så trött igår så jag vet inte ens om jag vaknat en sekund i natt. Hörde Åke i morse och trodde att det skulle vara kört. Men jag somnade om och vaknade strax innan 8, och det brukar inte hända ofta.

Tyvärr har det krupit fram en hel del moln, annars var faktiskt min tanke och plan, att jag skulle sätta mig ute på bron, det var riktigt varmt där, kände jag då jag och Winstone gick ut. Nåja, jag får se, solen tittar kanske fram igen, på ett tag. Önskar er alla en trivsam onsdag!
29425202_10156149363301585_9221989396687880192_n

Omaka par!

Av , , Bli först att kommentera 15

Så var det den dagen igen, då ingen ska fundera över varför man har ett omaka par sockar på sig, rocka sockorna, som det så vackert heter. Och för er som ännu inte vet, här är lite kort fakta om det, och jag citerar, från den HÄR sidan: ”Tisdagen den 21 mars är den officiella Downs syndromdagen. Datumet är valt eftersom personer med Downs syndrom i nästan alla fall har 3 exemplar av kromosom nummer 21. Genom att ta på sig olika strumpor visar man att man står upp för och hyllar olikheter. Initiativet till ”Rocka sockorna” kommer från början från USA. Internationella Downs syndromdagen har firats i många länder runtom i världen sedan 2006.” Slutcitat

Jag joinar och tar på mig ett omaka par, Winstone ser ut att tycka till…fast jag vet inte vad han tänker:

IMG_3284 IMG_3286Och för ett år sedan, var Sally här, och vi rockade sockorna, även då, och jag skickade in bilden till Bolliboma så vi fick se Sally på tv också 😀

2016-03-21-08.09.35-1024x1024Sen var det en pappa som skrev en blogg, om just detta, jag läste den för ett år sedan och jag tyckte det var så känslomässigt skrivet. Visst är det bra att väcka uppmärksamhet, att folk får upp ögonen, och förhoppningsvis tänker efter. Vad gör vi mot andra, hur är vi själva, är vi empatiska, kan vi säga nåt bra, som kan göra en annan människas dag, till den bästa just då, kan vi sätta oss in i andras situationer och så vidare.

Han poängterade att detta är ett bra initiativ, men…det är för en dag. Dom som lever med down syndrom, eller andra funktionsvariationer, har det, varje dag…och även dom som finns runt omkring, dom anhöriga. Man ska inte bara tänka att det är ett jippo, och sedan glömma och gå vidare.

Nå, jag tar det med mig och även om jag inte rockar sockorna varje dag, så kan dom få finnas i mitt inre.

Lite grått idag, och lite snö, jaja, en bra dag för lite inomhus göra, kanske…om jag ids…innan jobbet. Vi får se! Hoppas på en bra dag, för er alla!
IMG_3274

Silvertejpsprojekt

Av , , Bli först att kommentera 14

Jag tog ut en semesterdag, idag, måste ju passa på då vi har besök, inte alla dagar på året som Järlåsabor är här och hälsar på.

Vi åkte ut en sväng till Norum igår, med kaffe och fikabröd. Dom var ett gäng där, mamma, Bosse, Emma och Johan, Camilla och Joel. Mamma ska sälja Norum och det är mycket saker som ska rensas ut, kastas, tas till Malå och sorteras.

2016-03-20 17.01.23 2016-03-20 17.01.42Den här bilen tycker jag dom kan sälja som silvertejpsprojekt, eller vad tror ni, kan ju inte vara så mycket jobb att få ihop:

2016-03-20 17.01.39Idag kan man rocka sockorna (ha olika sockor på sig för att visa att man tänker på människor med down syndrom), jag satt med Sally här i soffan och hon ser på barnprogrammen, och där tog dom precis upp det.

Skicka in era bilder, säger programledaren, jag säger åt Sally att springa och hämta två olika sockor, så ska vi skicka in bilden, fast hon fick låna av mormor, jag knäppte två bilder, skickade in, och ja…hon visades upp på tv:n…kul 😀

2016-03-21 08.09.35 2016-03-21 08.10.02Ikväll har vi middagsgäster, mamma, och Bosse och Emma och Johan, ska joina oss, över en kycklingsallad. Så dessförinnan, ska en grillad kyckling, införskaffas, jag ska på kontoret för ett litet möte, vi ska käka nån typ av lunch, ute. Nicco ska till tandläkaren, och Theresé ska agera chaufför, fast hon gillar inte Jeepen.

Man måste ju ha med 2 nycklar, ibland funkar den ena, ibland den andra, man ska stå och svepa med nyckeln över bilen tills man hittar rätt punkt, där dörrarna öppnas. Igår fick vi inte upp skuffen…så då Winstone åker med, törs man inte låsa bilen, ens för 5 minuter om han sitter därbak, risken finns att man inte kan öppna den igen. Rolig bil man har 😀

Hoppas på en fin måndag, för er allihop!

Maria Lundmark Hällsten