Etikett: röka

En smärre brand

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Jag är nu stolt ägare till Leif GW Perssons bok, Gustavs grabb. Inte kan man vänta i evigheter på att få läsa den så jag gjorde slag i saken då jag fick syn på den, inne på Maxi.
Sen får vi se hur vi ska göra, jag har nämligen sagt till chefen att jag inte ska läsa den själv, utan ta med den till jobbet och läsa den för henne. Men ska vi fortsätta med boken vi håller på med nu eller ska vi skippa den och ta den här i stället…det är frågan det. Jag vet inte om vi hunnit så långt än att boken är i sitt esse eller om det kommer senare, än så länge är den lite långtråkig och lite hattande. Men det blir också en annan sak då man kör med högläsning och bara tar 1-2 kapitel i taget. Man hittar inte den riktiga glöden.
Och nu, apropå glöd 🙂 Nej, jag har inte börjat röka igen, men kanske någon annan gjorde det igår… i baksätet på en bil.
Jag och chefen skulle nämligen göra en liten sväng ner på stan. När bussen rundar lasarettet noterar jag en bil som bromsat in, just efter rondellen, ut hoppar en kille och studsar runt på gräsmattan,
Jag hinner fundera lite på vad han sysslar med, om han har bråttom…håller på pinka på sig eller om han bara är liiite uppe i varv. Sedan kommer nästa kille ut genom dörren och han har med sig baksätet ut, slänger det på gräsmattan och sedan står dom där och hoppar på det och försöker släcka en smärre brand. Det ryker och glöder om baksätet. Mjo, så kan det gå…
Idag ska vi tömma bussen på det sista och sedan åker vi iväg med den och vildkatten, till vinterförvaringen. Brälla ska åka med så vi tar oss hem sedan. Sååå, vi vet vad vi ska göra idag, vet ni? Hoppas det går som planerat i alla fall och att ni får en bra dag!

Att röka eller inte röka, det är…

Av , , 6 kommentarer 5

 

Vilka skriverier det nu är om rökningen, jag har förstått att det varit debatt i tv om det här med att rökare nekats operationer på grund av sin last. Fast egentligen är det ju ingen som nekat dom…det är bara det att dom måste hålla sig rökfri, några månader innan och efteråt. Sen får dom ju göra vad dom vill.
 Som gammal avdankad rökare, så förstår jag bägge sidorna, en rökare…eller en människa i allmänhet, vill inte bli tillsagd hur dom ska leva sitt liv, så är det bara. Och därför kanske dom har svårt att se, att just rökningen gör dom till en sämre patient vad det gäller läkningen, däremot är det  ingen nu levande människa (lätt överdrift) som är så snabbt uppe på benen efter en operation, som en rökare. Dom ska ju ut och få sig en cigg…ju.
Jag vet det, jag gjorde en stor magoperation, 1993, tror jag att det var, och relativt snabbt hade jag fixat bort katetern, nog kunde jag väl hanka mig på toan själv, och sedan var jag kopplad till en apparat som satt fast i ryggen och som pumpade in smärtstillande, den ville jag bli av med, dagen efter var den borta. Ha, sen var jag fri.
Kom upp från rökrummet och utanför min sal stod läkaren och kliade sig i huvudet och undrade vart tusan hans patient var. Jag kom gåendes, lätt framåtböjd med droppställningen som två användningsområden, både krycka och medicinering, och jag berättade vart jag varit, då skrattade han och sa att dom skulle minsann få fixa fram en högre droppställning, så jag inte skulle kunna ta mig in i hissen.
Jag hade väl tur, för jag klarade denna operation trots min rökning, och det är det många som gjort också, men varför chansa, det är ju liv det handlar om? Och det är dessutom för ens egen skull.
Jag frågade faktiskt nu, under min handoperation, varför jag aldrig ens fått frågan om jag rökte eller inte, men fick till svar att handopertionerna inte gick under denna regel, jag hade fått göra den även om jag rökt. Så det är inte totalstopp om man nu skulle röka, att få göra vissa operationer. Aha, svarade jag, nu röker jag ju inte och jag har heller inga planer på att börja om, så då är det ju lugnt.
En sak som jag vet retade mig, på den tiden jag rökte, var alla rön dom kom med, bland annat detta att man utsatte andra för passiv rökning, och det skulle vara farligare än att röka själv. Men hallå…inget kan väl vara farligare än att vara rökare , man drar först ner skiten direkt i lungorna sen sitter man ju där själv, i samma rum och blir dessutom, till råga på allt, utsatt för sin egna passiva rökning, inte kan det då drabba den som sitter jämte en rökare, mer, än rökaren själv?
Nå, huvudsaken är att man vet vad man håller på med, och sen ska alla veta också, att man kan sluta, tro det eller ej. Allt handlar om viljan och motivationen, och inget annat.
Önskar er alla en fin dag, själv vet jag inte än, vad jag ska göra, det får vi se vad det blir.

Egenhändigt gjord snus

Av , , 14 kommentarer 3

Apropå min hemmagjorda tandställning som jag skrev om igår och att göra egna saker, så kom jag helt osökt att tänka på våran hemmagjorda snus.

Det var min kusin Anna och jag som var sugna på att testa att ha något under läppen, vi var väl runt 10-11 år och tyckte att det såg intressant ut, det där snuset under läppen. Jag vet att min farbror, Annas pappa, snusade och vid ett tillfälle frågade han om jag vill prova på. Javisst sa jag, han lade ut lite snus på ovansidan av min hand, mellan tummen och pekfingret, sedan sa han att man skulle dra in det i näsan, vilket jag gjorde och du, det var ingen höjdare.
 
Men det var samtidigt inget jag hade sett tidigare, att man skulle dra in det genom näsan. Han tyckte väl att jag skulle göra det som avskräckande exempel och trodde att jag inte skulle vara så nyfiken längre, men ack vad han bedrog sig.
 
Nåväl, vår hemma lagade snus bestod i sumpen från lappkaffet, kokat ute på elden. Sedan rörde vi ner en hel del salt i smeten och lade in en ordentlig portion under läppen, sedan gick vi där och spottade samt slickade bort kaffesumpen som hamnade utanför och tyckte väl givetvis att vi såg jätte coola ut. Näpp, några snusare blev vi aldrig, varken Anna eller jag. Kan det ha berott på kockarna?
 
Vet inte om jag skulle ta upp detta på den här sidan, men jag hoppas att barnen idag är lite klokare än vad vi var. Det var nämligen så att vi även provade på naturens cigarretter. Kan ni gissa vad det är? Torkade vass strån som vi tuttade på och drog in röken ifrån. Det var inte heller helt tvärenkelt, ibland brände man sig eftersom vass stråna inte innehöll något och då blev det varmt om man drog för häftigt, men rökas skulle det. Ja, som sagt, vilka påhitt, men fantasin och kreativiteten var det inget fel på 🙂
 
Nu blir det morgonens första kaffekopp och sen får vi se vad dagen har att erbjuda, lutar åt en öl på klubben ikväll. Ha en bra lördag (se Theresé, nu fick jag till det, för visst är det lördag idag?).
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten